En holländsk undersökning har visat att tvååringar känner igen upp till åtta logotyper från tolv av de största varumärkena. Forskarnas slutsats är att barn påverkas av reklam tidigare än man tidigare trott. Undersökningen innebar att 234 barn mellan två och åtta år fick se logotyper för kända varumärken, varav några specifikt riktade mot barn som målgrupp ((M&M, Duplo, Wall’s ice cream.)). Dock visar inte artikeln hur testen gått till, och hur känner igen definieras: handlar det om att känna till dvs. ha en relation till eller om att känna igen ett varumärke utan att veta något om vad den kan ge. Forskarna (som enligt normal vetenskaplig kodex ska vara objektiva) menar att undersökningen visar att reklamen påverkar mycket – och att det är en medveten strategi från marknadsförare och annonsörer. Psykologiprofessor Kevin Durkin vid Starchlyde menar att barn är mer mottagliga för reklam och det är en fara på lång sikt:

People like what they are familiar with, so if a child is regularly exposed to a particular brand, they may well end up feeling positive towards that brand, which for an advertising strategy would be quite effective in laying down [brand loyalty] at an early age. It is certainly the case that younger audiences are more vulnerable than older ones and that could be a cause for concern if it was exploited.

(Scotsman.com)

Forskarna (eller åtminstone journalisten) verkar inte fundera på vad en logotyp idag är: en del av vardagen, en del av samhällets populärkultur. Om du ser en sak flera gånger så känner du igen den – det är grunden till sensorisk inlärning såväl som för marknadsföringen. Och det är knappast reklamens fel att barn känner igen positiva bilder – de lär sig tidigt att känna igen saker som gett dem positiva upplevelser, även på bild. Självklart – om ett barn varit med på McDonald’s eller på annat sätt upplevt en positiv känsla (behöver inte vara varumärkets produkt som ger den positiva laddningen) så är det knappast konstigt om de lär sig att känna igen de gyllene bågarna.
Problemet verkar vara – om man ser till resultatet – är att det hela egentligen bevisat att tvååringar har möjligheten att känna igen vanliga symboler. Att en tvååring skulle känna till – dvs. ha en relation till Camel-varumärket är knappast troligt men att de kan känna igen det innebär knappast att reklamen skapar en fara för barnet.