I filmen “Varannan vecka” spelar Felix Herngren en frånskild desillusionerad reklamfilmsregissör. Mao spelar han sig själv. I filmen visas exempel på hans tankar om reklam inriktad mot frånskilda och de exempel som är gjorda må vara skruvade – men det är riktig reklam för riktiga märken. Och Inbetween Entertainment, ett produktplaceringsbolag, såg möjligheten att göra det på riktigt. Sagt och gjort. Hur mycket varje företag betalat är hemligt. (Resumé)

Intressant är diskussionen som följer på detta. Cineaster ogillar all produktplacering per definition och reklamare tycker att det inte är något konstigt med produktplacering. Själva diskussionen om det etiska i det hela är nödvändig och innebär att reklam, i det här fallet produktplacering, faktiskt kan fungera – så länge det faktiskt har en etisk grund och finns med i filmen utan att filmen blir till för produktplaceringen. Det, tror i varje fall jag, tjänar både filmen och varumärket, som placeras i filmen, på.