BMW, bilföretaget som räknas till föregångarna av “branded entertainment” och produktplacering, har mindre och mindre satsat på att få sina produkter in i filmer, tv-serier och liknande. Anledningarna anses vara många – ökade kostnader, ökad konkurrens inom själva marknadsföringsformatet. Men det faktum att BMW håller på att byta byrå i USA – från Fallon som producerat filmen The Hire, att man bytt marknadschef och fr a, enligt initierade källor, på grund av att huvudkontoret i Tyskland valt att lägga sig i marknadsföringen:
“Munich got involved and it became a bureaucratic nightmare […] The more levels of approval you have for innovative ideas, the more likely you won’t get those ideas approved.”
(Ad Age)
Ingen som påpekar det självklara – att det inte ger den förväntade ROI som man trott?
Håller med dig om det självklara. Vi konsumenter blir alltmer slipade och begriper självklart att snart hela vår tillvaro är sponsrad. Ingen tror på att J Bond föredrar BMW, att Zlatan gillar Nike o s v.
Trots detta funkar det fortfarande att koppla märken till kändisar, filmer, musik o s v. Det tycks lite tid för oss att bli totalt cyniska. Men vi är på god väg. Under tiden kan reklamare som du och jag ägna oss åt att fundera på hur vi ska jobba oss runt detta. Vad tror du om att strunta i att alltid “piggy-backa” på redan befintliga populärkulturella fenomen och faktisk försöka bidra till populärkulturen istället (lätt sagt, knöligare att realisera)?