Fotografisk åsikt

I am a fan of the use of true photography as I feel it is easier to make a connection with the consumer if they can relate to the advertising. As much as animation and illustration are effective at conveying a sense of being or an emotion of some type, they are still rather removed from the consumer. They are effective at conveying humor and other emotions, but a connection can only be made through real, true to life photography. The consumer needs to be capable of seeing themselves in the ads. As many people have criticized the Internet of being unable to provide an emotional connection, this evolution of the creative product provides a better means of bridging this gap. […] The consumer is drawn to the real world. The online world has typically been viewed as one of technology and fantasy. The Internet is a community of real people, so why can’t the advertising be more like the people who are using it? I was speaking with our Creative Director a few weeks back, and we both agreed that an online ad unit should not represent a picture on a digital page but that it should represent a window into something that goes far beyond the digital page upon which it is placed.

(Online Spin)

Journalister är dåliga på att svara

16 procent gör alltid research inför sina artiklar. 27 procent av journalisterna gör sällan eller aldrig research (svarsalternativ: nästan aldrig eller i en del fall). Research är för de allra flesta liktydigt med ett besök på sökmotorer som Google eller Yahoo: 80 procent använder internets sökmotorer alltid eller väldigt ofta.

Dagens Media skriver om Newsdesks undersökning. Problemet är bara att företaget dels samlat in adresserna till respondenterna själva och att endast 13% av de mer än fyra tusen tillfrågade hade svarat.

Dagens Media visar själva på problemet – om de orkat göra lite research om statistik hade de insett att en svarsfrekvens på 13% och ett urval som inte är i sig statistiskt säkerställt gör att undersökningens resultat är slumpvisa (ej statistiskt säkerställda) utan helt meningslösa. Ett sånt litet dataunderlag gentemot både hela populationen (alla journalister) och de tillfrågade innebär att man inte kan dra några som helst slutsatser förutom att journalister är oerhört ointresserade av att svara på enkäter som sitt eget yrke.

Historien om ett namn

Hur Avenue A blev aQuantive Inc.

Avenue A, ett företag inom onlineannonsering, fick för sig att de skulle byta namn. Flera hundra förslag ratades innan de kom upp med det icke-befintliga aQuantive. (Nyheten finns hos Cnet)

Varför göra något så korkat? Enligt den konsult som jobbat med firman är det på följande vis:

“So many websites and businesses have laid claim to English, Spanish and French terms that few words are left.”[…]”Any word out of the dictionary you can’t protect–you have to invent names in order to come up with unique names.”

Terry Heckler får också medhåll från Jim Singer från firman Namebase laments:

“We do a lot of naming of cars, and all the good animals are gone, all the good places are gone, so then what do you do when all the good names are taken? It is a huge problem.”

Men slutsatsen måste ändå vara att det är ett rejält nedköp? Avenue A: urbant, coolt, energi – differentieringen finns där. Och inte är namnen på väg att ta slut och därmed kräver att man hittar på nya ord. För att citera A Hundred Monkeys:

“Maybe these aQuant guys weren’t running out of words after all. Maybe they were just running out of imagination.”

Jag höll själv på att gå i samma fälla när jag skulle välja domännamn. Jag jiddrade runt med olika mer eller mindre coola engelska ord. Men Pilo frågade det självklara: Vad ska du göra?. Jag ska researcha och skriva. För att skriva behöver man också göra research. Alltså var det självklarare att välja just researcher.se. Det differentierar mer än mer eller mindre fantasifulla namn som bara blir svåra att komma ihåg.

Jag är ett varumärke

Financial Times låter helgen förgyllas av insikter ur de rikas liv. Det senaste är att skapa sin egen logotyp, att bli sitt eget varumärke och marknadsföra det på sina kläder. Monogrammen är tillbaka. Våra mormödrar broderade sina lakan inför bröllopet, linnedukar bar deras initialer och det hela byggde på traditionella äktenskapliga gåvor och nödvändigheter. Numera handlar det om att marknadsföra något annat än företagen. Man köper dyra kläder och accessoarer och företaget får gratis reklam genom att framhäva sitt varumärke.

“I see the trend growing as personalisation has become the ultimate luxury. Customers are getting bored of being on a long waiting list for a heavily advertised bag that everyone else has,”

(Financial Times)

80-talets logo-fetischism har gått över i en extrem personalisering. Vi känner kravet att differentiera oss själva från massan. Det som började som en limited edition-trend har kommit att bli ett sökande för det unika uttrycket – ett personligt USP.

Onlinemarknadsföringen ökar igen

Online-marknadsföringen har tagit ett kliv tillbaka mot stjärnorna genom att förra året landa på $7,2 miljarder. Men än är det en bit kvar till rekordåret 2000 när omsättningen blev över $8 miljarder. Siffrorna för de senaste sju åren visar hur det hela tog fart i slutet av 90-talet och hur dot.com-kallduschen rejält tog udden av det:

1997: $907 miljoner

1998: $1.9 miljarder

1999: $4.6 miljarder

2000: $8,1 miljarder

2001: $7.1 miljarder

2002: $6,0 miljarder

2003: $7,2 miljarder

(Emarketer och CIO)

“Vår reklam är vital”

ICA släpper siffror som visar på hur bra deras TV-reklam har gått. Efter ramaskriet över att ICA fick Guldägg för tredje året i rad för samma koncept vill nu företaget visa hur de reklamfilmer som de producerat faktiskt har gått.

År 2003 låg varumärkeskopplingen till filmerna på 97 procent. Det kan jämföras med år 2000, då Icas filmer hade en varumärkeskoppling på 46 procent. Filmernas omtycknadsgrad har i sin tur ökat från 16 procent 2000 till 63 procent år 2003. (Dagens Media)

ICA går egentligen rakt i fällan. De vill försöka bevisa att de är värda ett guldägg – ett pris som ges till bästa kreativa reklamen – och visar på effekten av reklamen. Priset handlar inte om det. Alltså bevisar ICA istället att Sydow m fl har rätt: Guldägget är i kris.

Redaktörers strömhopp från USA Today

Efter avslöjandet att en av USA Todays skribenter har blivit bevisad att ha fejkat artiklar har flera av tidningens redaktörer lämnat sina jobb. Journalisten har lurat läsarna genom att hitta på innehållet i artiklar och kunnat komma undan med detta i mer än tio år, enligt flera bedömare beroende på dåligt redaktörsskap.

Journalisten, Jack Kelley, har varit misstänkt en längre tid och efter att en panel tre veteraner inom journalistiken har börjat att undersöka faktabakgrunder till hans artiklar, hela 720 stycken, har diverse större och mindre fejkade inslag uppdagats.

Bevisen och indicierna mot honom är starka. Flera saker som gett honom uppmärksamhet och även priser har man sett vara omöjliga och osanna. Jack Kelley själv menar att han är utsatt för en komplott.

Läs mer: USATODAY.com, Yahoo! News och Ad Age

Det är inte den första som blir beslagen med att ljuga och inte är heller Kelley den första Pulitzervinnare som fått priset för en fejkad artikel: Janet Cooke vann priset för en artikelserie om Jimmy, en knarkande åttaåring. Vilket visade sig vara helt taget ur luften. Andra kända “sanning-är-något-subjektivt”-journalister är H.L. Mencken (Baltimore Herald), A.J. Liebling (New York Times), and Joseph Mitchell (World-Telegram and New Yorker). Läs deras fascinerande story hos Slate.

Den svenska mediala ankdammen har klarat sig från stora skandaler även om Aftonbladets nazistartiklar måste räknas in i fejklaget och de mytomspunna Ulf Nilsson-rapporterna från diverse krigszoner som ska vara fixade från hotellrum på säkert avstånd.

Men som Jon Åsberg på JKLbloggen säger: “Skillnaden mellan USA och Sverige kanske inte är så stor. Utom möjligen den att där får redaktörerna sparken när felen uppdagas.

Artikeln publicerad på Bold.

En gråtande Ronald McDonald

I stora annonser i amerikanska tidningar kommer den ständigt leende Ronald McDonald visa sin sorg över företagets döda VD Jim Cantalupo som dog den 19 april under öppningsdagen av företagets stora årliga samling.

Publicis Groups Leo Burnett Worldwide i Chicago har hastat fram annonsmaterialet vars brödtext består av “We miss you, Jim”. Candalupo som lett McDonalds i sexton månader hade jobbat hårt för att återta de marknadsandelar företaget förlorat och nu började man se effekt av arbetet. Tyvärr får VD inte se detta då han drabbades av en hjärtattack och dog under pågående möte. (Ad Age)

Amerikanska reklambranschen gjorde plusresultat

I Advertising Ages sextionde byrårapport visar amerikanska reklambranschen (inkl. mediabyråer) en ökad inkomst på 3,7% motsvarande nästan elva miljarder dollar. Av dessa miljarder är en och en halv miljard mediabyråernas intäkter. Ad Age räknar på 457 reklambyråer och de flesta av dessa har också kampanjer och byråer globalt och den intäkten ökade med nästan fem procent till $20,54 miljarder.

Bäst av nätverken är Omnicom Group som ökade sina globala intäkter med 14,4%, intäktsökningarna var 20% utanför USA medan 10,2% i själva landet. Nätverken BBDO, DDB och TBWA ökade 9,2% inom USA och 18,2% globalt. Publicis fick däremot in nästan fyra och en halv miljard dollar och hamnade på fjärde plats.

Av de byrånätverk som inte har sitt säte i USA höll Dentsu täten åter igen och ökade sina intäkter med 29,2%. Omnicom BBDO Worldwide gick om Interpublicis McCann som gjorde en mer modest uppgång på 3,7% till 1,22 miljarder dollar. BBDO ökade däremot 16,4% men intäkten var bara 1,24 miljarder dollar.

Bästa byrå inom den amerikanska delen av branschen är J. Walter Thompson med nästan $456 miljoner i intäkt. Tvåa var Leo Burnett Worldwide med $404 miljoner i intäkt. (Ad Age)

Först så går det ner och sen går det upp

För tionde månaden i rad har printannonseringen i USA gått ner jämfört med föregående månad. Men positiva tendenser finns att nedgången är mindre än förutvarande månader och att situationen faktiskt ser bättre ut än på arton månader.

“While the continuation of declines in paging are discouraging, the numbers overall and especially for the two largest categories–automotive and drugs/remedies–were strong in the first quarter of last year,” Rebecca McPheters, president of magazine consultancy McPheters and Co.

… eller inte

Från Madison Ave-hållet är det däremot lite mindre glada toner. Problemen ligger i att tidningarna har mer flexibla deadlines för reklam vilket gör att branschen senare får reda på vilka reklamplatser som verkligen finns att tillgå men också situationen i världen liksom den låga dollarkursen.

“Even if you’re positive [about the months ahead], the mindset of advertisers is conservative right now,” he explains. “With what’s going on in the world and the election coming up, there’s this sense of ‘let’s not go crazy with ad spending until things settle down.'” Brett Stewart, senior vice president, director of strategic print services at Universal McCann/New York.

(MediaDailyNews)

WPP tror på guld och gröna skogar

Martin Sorrell, chief exec på WPP är positiv inför den närmaste framtiden för reklambranschen. 2004 räknar han gå bättre än prognosticerat och även 2005 kommer att ge bra vinst.

“I fundamentally believe and am very optimistic about the long-term trends for our industry”

(Reuters)

…men solen står inte i Zenith

Zenith Optimedia varnar däremot för att det kan komma en baksmälla efter den reklamtäta sommaren och hösten. Man menar att byråerna kan komma att tro att den rejäla uppgången som kommer kan vara bara början medan man kan se en lägre tillväxt under 2005.

“We predict slower growth worldwide over subsequent years,” said Mr Barnard. “We expect inflation to start to bite over the next couple of years and while we’ll see strong spending from some advertising sectors, there will be nothing on average to stimulate growth strongly.”

Framförallt räknar man med att det är USA som kommer stå för tillväxten under de närmaste två åren men att den europeiska marknaden ska ha kommit jämna steg runt 2006. (MediaGuardian)

Superbrand kommer till Sverige

Ett förlag som lever på att utse “superbrands” och sedan publicera böcker om dem tänker starta verksamhet i Sverige.

– Branding är idag det viktigaste som finns för dig som varumärkesägare. Har du inget varumärke har du ingen affär. Och det finns mängder av företag som vill synas i samband med starka varumärken, säger Mats Holmlund.

Genom att Superbrand väljer att komma till Sverige kan man sluta sig till att Sverige börjar att bli en nation där varumärken har företräde framför produkter. (Dagens Media)

Howard Stern och den stora agendan

Howard Stern, radiovågornas enfant terrible, fick för ett tag sedan sparken från sitt pratprogram som sänts via Clear Channel Entertainment – en del av reklam- och mediakonglomeratet som i Sverige är mest känt för att vara störst på utomhusreklam. I USA har bolaget hela 1.225 radiostationer.

Stern fick bland annat kicken på grund av att han, som förut hjälpt Bush, kritiserat Bush. Men den officiella förklaringen handlar om “indecency” och många menar att det hela inte bara beror på Bush utan också att FCC fått skrämselhicka av Janets tuttkupp. Sterns svada som både kan uppfattas som rasistisk, sexistisk och plump har blivit för mycket för Clear Channel. Som Laura Berman på Detroit News säger: “Stern, a former Bush booster, is now using the power of his radio pulpit for effective political commentary. The actions of the government, and his former employer, are diverting him from his usual anatomical obsessions. He’s gone from crude commentator on women’s bodies to savvy civil libertarian. Ultimately, Stern may prove to be the FCC’s Moby Dick — the great whale who turns their boat upside down.”

Förlorade ägg

Guldäggen 2004

Det är som med vårens första spöregn: det kommer som ett brev på posten. Så också reklambranschens egna stora ryggdunkartillställning Guldägget. Kreativ reklam prisas, strategisk reklam omhöljes med tystnad. Årets nomineringar är inte direkt – spännande…

Reklamfilm

Man kan fundera över det kreativa tillståndet i Sverige när King och ICA för tredje året i rad vinner Guldägg för sina reklamfilmer om Stig, Sonja och de andra i den lätt Norén-indränkta och Roy Andersson-stylade ICA-butiken. King valde ut fem av filmerna: Ica Thailand, Ica Artist, Ica Vem vill bli miljonär, Ica Roger rymmer och Ica utbudsfilm. Det är de filmer när Tre Vänner fortfarande var producenter så… okej då. Silver fick Djuice (Storåkers McCann, producerat av Esteban/Leonard Eek) och Pfizers Ipren (Go.Garbergs producerat av Acne) för “Iprens favoriter”. (Resumé)

Print och annons

“Sugen?” Eurocard gjord av SWE fick ett gyllene ägg i tidskriftsklassen. Silver fick Spendrups Bryggerier “Det allra senaste” (DDB Stockholm) och Canal + “Inga reklamavbrott” (Storåkers McCann). I dagstidningsklassen vann Forsman Bodenfors (som vanligt) med Systembolaget för “Monopolet”. Silver till Saab Opel Sverige AB “Att krocka med en Volvo…” (Lowe Brindfors), NK “Påskkärring” (Cole, Russel & Pryce), AIK Hockey “Derbyannonser” (King) och Pause Ljud & Bild “Kvisten” (Åkestam.Holst). (Resumé)

Bästa integrerad

Guldägget fick TBWA, Farfar, Stylewar och Plup för kampanjen för Alkoholkommitén. Andra pristagare var Moderna Muséet “Samling på stan” (Storåkers McCann), Pause Ljud & Bild “Ovanligt kraftfulla hemmabiosystem” (Åkestam.Holst och Eventbyrå Knock) liksom RFSU “Sommarkampanj” (King). (Resumé)

Samhällsinformation och ideella organisationer

Denna något märkliga (enligt mitt tycke) egna priskategori vanns av LAFA – Landstingets centrum för sexualitet och hälsa – “Kondom. Fortfarande det enklaste sättet att slippa ångest”. Det är uppstickarebyrån Ester som producerat (är det en kusin till Ruth tro?).
Silverägg gick till Alkoholkommittén av TBWA, Farfar och Stylewar (se ovan). När det gäller ideella organisationer känns det som en promenadseger att Forsman & Bodenfors “Papperskassen” för Frälsningsarmén kammade hem ännu ett Guldägg. Silverglänsande ägg fick Cancerfonden “Bröst” (av årets platinaäggvinnare Calle & Olle) och Friends “Hårda ord-Utomhus” (Lowe Brindfors). (Resumé)

Utomhusklassen

Jag höll på att skriva “jämnt skägg mellan Clear Channel och JC Decaux” men det är ju bara de som tjänar på den här klassen. Vann gjorde istället COOP Konsum “Vi har slutat sälja burägg” som producerats av Lowe Brindfors/Lowe Forever. Silverglans på kontoret för Moderna Museet “Samling på stan” (Storåkers McCann) och Comviq “Kontant Utland 2003” (Forsman & Bodenfors)

Att lära av varandra

Cory Treffiletti sätter upp några tips för utbildningar för reklamare inom webb och interaktivitet. Slutsatserna är ganska grundläggande – reklam är reklam oavsett media, alla måste ha ett hum om vilken teknik som är bäst för innehållet och det är självklart nödvändigt att kunna göra sig förstådd i tal och skrift (duh!):

  • interactive advertising professionals need to be trained in a traditional advertising environment. […] anyone in the interactive space benefits from a basic understanding of traditional advertising, … in order to advance in this industry they need to know what the fundamental concepts are for speaking to a consumer and interacting with a consumer.
  • The media teams, the account teams, and of course the creative teams, need to have a basic understanding of the type of technology that is available for them to use. […] everyone should be able to debate the differences between technology vendors.
  • presentation skills and writing skills. […] there are still many people in the industry that grew up in the industry and these skills can always be refreshed.

(g & Media Directory)

LIF riktar kampanj

Inför regeringens tillväxtsamtal väljer LIF, Läkemedelsindustriföreningen, att dra igång en annonskampanj riktad mot makthavare och offentliga personer. Det är fr a i Stockholm och T-banan som kampanjen går liksom i Svenska Dagbladet, DN och i DI.

Alla annonser har en koppling till läkemedels användning och nytta jämfört med kostnaden. Avsikten är inte att vara gnällig utan att säga att vi är en viktig aktör och att vi i högre grad borde vara en samtalspartner till vården. Vill också lyfta fram behovet av svensk läkemedelsforskning.

Det är uppenbarligen en kampanj rik på text – menar LIF att makthavare har gott om tid? (Dagens Media)

Yngre välutbildade anställda läser onlinenyheter

Onlineläsare som kontinuerligt besöker tidningarnas webbplatser för nyheter är yngre, har bra utbildning och är ofta anställda än Internetanvändaren i gemen. (Editor and Publisher)

Det känns inte som någon förvånande och revolutionerande nyhet egentligen – det är samma målgrupp som för tryckta tidningar. Att de är yngre är inte konstigare än att oftast yngre är mer vana att läsa längre texter på nätet. Att de har bättre utbildning än gemene man visar även icke-formatbestämda undersökningar när det gäller nyheter och aktualiteter. Att de är oftare anställda beror snarare på situationen i omvärlden: om arbetslösheten är hög inom lägre utbildade är det självklart att gruppen som läser sina nyheter online är anställda eftersom de inte tillhör det segment som är arbetslösa.

Megadrom – Gladiatorernas nördiga syssling

SVT:s lördagssatsning “Megadrom” totalfloppar. I lördags sågs programmet bara av 630 000 tittare. Och under hela påsken dominerade TV4 på tittartoppen. (Expressen)

Har ni sett Megadrom? Det är fullkomligt uselt! Diverse duktiga atleter som får tävla i diverse mer eller mindre fåniga grenar (kickbikeracet är det allra fånigaste) och det hela känns som ett försök att både göra ett mer “politiskt korrekt” Gladiatorerna och samtidigt göra en kopia av det programmet. Man misslyckas kapitalt. Det seriösa med att ha två bisittare i en sportspegelnstudio är idiotiskt och att välja två personer där den ena är känd som TV-hallåa (Jovan Radomir) och den andra som misslyckad friidrottsstjärna (Maria Akraka) som läser sina skämt innantill känns ohederligt. Att sedan den i barnprogrammet Hjärnkontoret lysande Henry Chu ska försöka vara en Gunde Svan faller platt och jag lider med honom.

Varför gör SVT så ofta magplask? Är problemet det att SVT har ett krav om folkbildning på sig, en syn på sig själva som mer seriösa än reklamkanalerna och därmed kan man inte sno Gladiatorkonceptet rakt av? Det kunnande och det mod som visades upp med Robinson och med omgörningen av Melodifestivalen – varför får det inte genomsyra all produktion?

Betonghäckarna inom SVT håller på att dränera företaget. Fler och fler av de allra bästa börjar gå över till de andra kanalerna, fr a till fyran – nu senast i raden Richard Olsson vars självklara och avslappnade stil i morgonsoffan höjer både tittarvärdet och Tilde de Paulas programledarskap. De har förlorat en av de snyggaste (det är faktiskt viktigt) av nyhetsreportrarna, Elisabeth Frerot, och förlorat mr Norrmalmstorget himself; Bo Holmberg.

SVT behöver det stålbad som nu sker – problemet är att det inte kommer ge den utdelning av bättre produktioner som Jyttan hoppas eftersom SVT glömt att titta över sina kärnvärden och uppdatera dem i dagens mediavärld.

Spriten gör gott i sinnet

Level Vodka, Absoluts super premiumvodka marknadsförs nu genom spottar i amerikansk TV. Det är första gången Absolut använder TV-mediet som reklamplats och spottarna för Level går på VH-1, FX, E! och SPIKE, liksom på kabelnätverk FOX SPORTS, Court TV, Golf- respektive Tennis Channel.

Den första spotten heter “Balancing Act”, en sorts surrealistisk balansversion av orsak och verkan. Tagline är: “Introducing Level, the world’s first perfectly balanced vodka. One sip, you’ll know a new level.”. Print-annonser kommer att köras i diverse tidningar: bland annat vissa nationella dagstidningar, stilmagasin riktade mot män och WSJ, Details, Golf Magazine, Business Week liksom i Cheers. Byrå är TBWAChiatDay New York. (Mediapost Out To Launch)

Pitchens dramaturgi

“You either win or lose and the experience either makes you more prepared, more experienced, more creative/strategic, or more crazy.”

Seana Mulcahy på Online Spin, ritar upp pitchens manus på ett rätt roligt sätt. Visst är det så att det är en viss skillnad på den amerikanska marknaden och den svenska (europeiska) men ändå – the war room är där.

  • Agency gets a call or package from an outside search firm, or a brand marketer inviting the firm to pitch. Depending on how big (monetarily) the pitch is, this information comes to the head of biz dev, the COO, the CEO, or another big title.
  • A rough “pitch team” is selected based on creativity and smarts, or sometimes just plain availability. And the whirlwind begins…
    Email after email and meeting request after meeting request begin to swarm like bees.
    You find yourself juggling current client work, other new business pitches, and the new biggee.

  • Becoming expert in the art of hoop-jumping, you move from meeting to meeting, “war room” to “war room.” (Typically the name given to conference rooms that become unavailable and taken over solely for the purpose of the pitch.
  • A group of people are asked to craft responses to the RFP (request for proposal). This could go through several rounds.
    Sometimes agencies are given an assignment or a business challenge; sometimes they are not.

  • The great minds, eyes, and ears brainstorm into the wee hours of the night on a constant quest for “the big idea.”
    White boards are populated with scribblings, “war rooms” are packed with old ads, competitive ads, packaging, brochures… anything and everything about the company to gain knowledge, insight, or ignite the big idea.

  • Rounds of pitches are often protocol. They can happen at the agency, the prospective client’s office, or off-site. Location plays a huge role in the pitch. Agencies want to house pitches to have home court advantage, which cuts down on travel expenses, etc.
  • Depending on the number of rounds, agencies quickly (sometimes within days) get eliminated.
  • For those who are lucky to remain, they may get assignment after assignment to complete in mere days until the next round.

(