TTT – Tankar Tar Tid

Varför inte som en av många motvikter införa till exempel knappar på telefonerna där man kan avvisa samtal med hänvisning till att man TÄNKER? Det är inte rimligt att de enda legitima skälen till att inte svara i telefon är att vara på sammanträde, tjänsteresa, lunch, med mera och att ”tänker lika med arbetar” inte finns med. Det ger fel signaler.

Bodil Jönson ur “Moral och omoral” (Kairos Future)

Go.Garbergs tar över Skandia

Vad som sannerligen verkar vara ett rent självmordsuppdrag har nu Go.Garbergs fått efter ett redigt pitcharbete: att ta hand om Skandias varumärke. Uppenbarligen vill von Sydow och de andra go.piloterna nu verkligen visa framfötterna. Det finns få saker som är en så pass stor utmaning nu som det här.

SEB, som varit hos Garbergs i fem år, väljer att se över sin marknadskommunikation och har plockat ut sju-åtta intressanta byråer för en första pitch. (Resumé)

App Lapp Sa Att Du Slapp

Annonsörsföreningen och Reklamförbundet har kommit med riktlinjer för hur pitcher bör gå till.

“- Annonsörerna och reklambyråerna behöver vägledning. Därför har vi tagit fram dessa nya rekommendationer. Nu hoppas jag att parterna använder detta nya hjälpmedel så att vi kan få fler professionella byråvalsprocesser. ” säger Anna Serner i pressmeddelandet.

Riktlinjerna innehåller bland annat förslag på begränsning av antal deltagande byråer, hur arvodering bör gå till (och att den bör finnas) liksom sekretessordning och hur briefar och liknande bör se ut. Senast trettio dagar efter pitchtidens utgång ska deltagande byråer ha meddelats om vem som fick jobbet. Ordning och reda. (Annonsörsföreningen och riktlinjerna (pdf))

Leon Nordin får Stora Annonsörspriset

“Vem skulle annars ha fått det?”

Leon Nordins egen kommentar om att han tilldeleats priset visar en man som vet vad han kan.

“- Leon Nordin är svensk reklams Buddha-gestalt, fadern för all kreativ reklam i Sverige. Han förde in den amerikanska inspirationen från Bill B[e]rnbach till det svenska reklamlandskapet. Men framför allt gjorde han om det debiteringssystem som segmenterade gammal reklam.”

Annonsörföreningens vd Anders Ericsson förklarar varför just Leon Nordin får Stora Annonsörspriset. (Resumé)

För alla med den minsta koll på svensk reklamhistoria är det knappast någon överraskning. För vem skulle annars ha fått det? (Tyvärr verkar det lite dåligt ställt med historiekunskapen hos yngre kreatörer när man ser kommentarerna).

Rolf van den Brink: “Våga vägra byta byrå”

Den som följer den svenska reklambranschen och turer med byråbyten och liknande kan verkligen fundera över hur företag ser på reklam och marknadsföring. Det är inte ovanligt att ett byte av marknadschef innebär byte av byrå (ofta utan upphandling). Som Rolf van den Brink skriver:

Skulle Ericsson byta datasystem bara för att datachefen byts? Skulle Gondolen byta ut menyn om kökschefen slutade?

De längsta avtalen är på tre år, inte sällan har statliga verk ramavtal som bara löper över ett år. Som R v d Brink påpekar:

Företag som byter byrå av annat än företagsekonomiska skäl, riskerar tidigare reklaminvesteringar när beprövad och effektiv kommunikation ersätts av ny, oprövad.

(Dagens Media)

Återigen kan man fundera över marknadschefernas professionalitet och företagens dåliga insikt om kommunikation som tillgång snarare än kostnad. Reklam ses sällan som en investering utan som något man lägger till lite med vänsterhanden. Sorgligt är vad det är, och livsfarligt. För det företag som fullt ut vågar se marknadsföring och kommunikation som en lika viktig tillgång som maskinpark eller tjänsteutbud finns det stora konkurrensfördelar att hämta.

är det alltid för företagens bästa att reklambyrån kastas ut?
Få svenska företag har längre avtal än tre år med byrån, det är kutym att byta ofta. Ändå finns det pengar att tjäna på att våga vägra byta byrå.

Upp till kamp

SHOPPING ROLIGARE ÄN SOLIDARITET

Gamle Marx sitter förmodligen på sitt kolchosmoln och tuggar fradga. Arbetarrörelsens allra heligaste kalenderdatum har slutligen hamnat i kapitalisternas klor. Många svenska handlare går nu sin egen väg och håller öppet på lördag, stick i stäv mot sitt eget fackförbund. “Jag har svårt att förstå att butiksägarna inte kan respektera denna enda dag på året som är specifikt arbetarnas lediga dag, säger Roland Andreasson från Svenska Handelsanställdas förbund. Handlarna själva menar att marknaden styr: “Vi måste hålla öppet när folk är lediga och har tid att gå och handla”. Frågan är om någon bryr sig. För en snuvad semesterdag verkar irritera svenska folket mer än sociala orättvisor. Så var det med den solidariteten. (Källa: Blekinge Läns Tidning)

GER MINSKAD INSYN ÖKAD INSYN

Ska vi exportera vår svenska offentlighetsprincip till resten av världen, eller tvärtom, inskränka den för att öka offentlighetens insyn i rikets affärer? Riksrevisionsverkets förra generaldirektör Inga-Britt Ahlenius menar att offentlighetsprincipen lett till att våra ämbetsmän inte längre dokumenterar något, av risk för att det ska kunna användas emot dem. Istället är beslutsprocesserna muntliga och informella ­ arkiven gapar tomma. Därför bör offentlighetens insyn minskas för att dokumentationen ska öka. På så vis ökar trots allt insynen på lång sikt. Historikern Anders Björnsson försvarar dock vår riksklenod och menar att det är tjänstemännens beteende som ska beivras och inte principen. Men vad är egentligen problemet, på Google hittar man väl alltid allt högst en kvart efter att det har sagts eller skrivits? (Källa: SvD och DN)

Inspirerande historia

Att hitta inspiration i vad som förut gjorts är inte något nytt men samtidigt är det vanligt att just reklambranschen ska göra nytt. Genom att skapa ett museum för reklam vill Reklam- och designhistoria bevara och visa fram utveckling och inspiration.

MLD ger också tipset om Creative Media Database som listar extra kreativa lösningar för media och reklam.

Hos Samlaren finns också en mängd av gamla reklamaffischer mm.

USA gillar när män gör bort sig

Enligt Steve Hall på Adrants finns det en trend mot att reklamfilmer med män som gör bort sig, är riktiga åsnor (asses) och i allmänhet porträtteras som korkade gillas av konsumenterna. Det intressanta är att det fr a verkar vara i olika mer tekniska (traditionellt inriktade på manlig målgrupp) segment som trenden är särskilt stark både i USA och Europa. (Adrants)

Ipren Gel och popkulturella referenser

Enligt den minnesgode lord Fredruk på Bold är Iprens nya reklamfilm för “Ipren Gel” en sorts remake från filmen “Amazon women on the moon“. Där finns bland annat en sorglig pianospelande snubbe som liknar ‘Ipren-tuben’. Filmen är en ‘spoof’ på 1950-tals Sci-fi-filmer i samma anda som Scream är en sorts blandning av diverse rysare. Enligt en av IMDBs läsare och recensenter finns det vissa avsnitt som är sevärda:

This is sort of a “Saturday Night Live” for the movies as about 10 or so skits are presented and like any variety show, some are great, some bomb. Highlights for me were “Mondo Condo” (with a then hardly known Arsenio Hall), “Video Date,” and maybe my fave, the one where a dead man is verbally abused by a group of veteran comics at a funeral. Some middling bits are the teenage condom customer who suffers a humiliating milestone and Begley Jr.’s invisible man routine. Totally flat spots include the video pirates or the tiresome (not to mention laughless) installments of a movie with this films title.

Rollistan är onekligen imponerande: Rosanna Arquette, Steve Guttenberg, Steve Allen, B.B. King, Michelle Pfeiffer, Arsenio Hall, Andrew (Dice Clay) Silverstein, Howard Hesseman, Lou Jacobi, Carrie Fisher, Griffin Dunne, Sybil Danning, Henny Youngman, Monique Gabrielle, Paul Bartel, Kelly Preston, Ralph Bellamy, Russ Meyer, Steve Forrest, Joey Travolta, Ed Begley Jr., Forrest J Ackerman, Archie Hahn, Phil Hartman, Peter Horton, Charlie Callas, T.K. Carter, Dick Miller, Roxie Roker; och filmen har regisserats av John Landis (En varulv i London, Blues Brothers och Eek, the cat mfl), Joe Dante (Twilight Zone) , Carl Gottlieb, Robert Weiss, Peter Horton.

Se en trailer för filmen hos Videodetective.

Bodil första offret för PUL

Runt 1997-1998 träffade jag på Bodil Lindqvist för första gången och plötsligt var hon en stor mediahändelse. Hon var en av de första som blev anmäld enligt den färska och hårt kritiserade Personuppgiftslagen som ersatte den oerhört eftersatta Datalagen. Nu har hon blivit dömd i hovrätten men utan straffpåföljd. Allt på grund av att hon gjorde en hemsida där hon skämtade lite med en vaktmästares olyckliga stegklättring och med kyrkoherden. (ST Press)

Det här visar att PUL är en usel lag som knappast skyddar dem som det var tänkt utan snarare slår mot de människor som bara vill gott.

Mer såpa

Renault har uppenbarligen tänkt sig att göra samma framgångsrepa som ICA genom att skapa en såpa. Familjen som åker på semester och har fått morfar med sig. Det är helt klart med inspiration både av Sunes sommar och “Vi Hade Iallafall Tur Med Vädret”, en svensk filmklassiker. Varje avsnitt består av en liten egen historia och den byggs runt bilens goda egenskaper och finesser.

Kommer det att fungera? Jag säger som Sauk: “Jag är skeptisk!”.

Medier viktiga för det dagliga livet

Cyberstats rapporterar siffror för hur viktig ett media är för amerikanska “Heads-of-Households” – typ den som är ansvarig, bestämmer hemma (barnen?)

  • 59% Lyssna på musik (högst rankat i åldersgruppen 18-24)
  • 53% Använda datorn (högst rankat i åldersgruppen 45-54)
  • 51% titta på TV (högst rankat i åldersgruppen 65 och uppåt)
  • 38% titta på biofilm
  • 31% se foton
  • 16% se hemmavideos

i intressanta måste man också titta på medierna. Lyssna på musik är en relativt icke-engagerande mediaupplevelse, precis som att TV-tittande är. Användande av dator handlar om aktivitet och aktiva val vilket bio också till viss del är. Att se foton är också en aktivitet – det handlar inte om att bara titta utan ofta i socialt samspel minnas och prata om dem. Där får just hemmavideofilmerna ett problem – det är en aktiv social aktivitet: det handlar om minnen och personer som man har relationer till, men rent funktionsmässigt är det en icke-aktiv aktivitet där den sociala interaktionen stör flödet.

Om man tar dessa två: Icke-aktiv aktivitet
Lyssna på musik
Titta på TV

och jämför det med fr a Aktiv aktivitet
Använda datorn
blir siffrorna möjliga att ifrågasätta, eftersom både att lyssna på musik och att titta på TV är möjligt att göra samtidigt som man använder datorn.
Man kan misstänka att undersökningen visar att generationen 45-54 ser datorn som en “ny” sak, utöver de vanliga media och därmed blir det en viktig del av livet medan man kan tänka sig att 18-24-gruppen är van vid datorer och ser det mer som vilken annan sak som helst. En självklarhet som snarare handlar om kommunikation än media.

Man kan nog misstänka att den yngsta gruppens musiklyssnande både direkt (mp3) och indirekt (p2p-fildelning) bygger på att använda datorn.

En preliminär slutsats man kan göra är att datorn ändå har en stark, mycket stark ställning även i hemmen. Om man tänker sig att den yngsta gruppens prioritering av musiklyssnandet bygger på datoranvändande och att gruppen av baby-boomers prioriterar datorn framför TV-tittande måste man se att det är oerhört viktigt för reklambranschen att lyckas skapa format för att kommunicera online. Det är markant att print inte finns med, vilket i och för sig faktiskt visar sig i andra undersökningar; att en daglig konsumtion av printmedia tillhör en viss del av befolkningen och i USA har TV många gånger tagit över morgontidningen i de breda lagren.

En mediakaka till kaffet?

IRM kommer att redovisa en medieutrymmeskaka i stället för att nöja sig med att redovisa traditionella media respektive andra medier. IRM har tidigare redovisat den Stora Mediakakan och kommer att fortsätta med det.

“…det har hänt så mycket inom mediemarknaden de senaste tio åren. Aktörerna efterfrågar mer omfattande redovisning oftare. Den här nettoredovisningen av köpt medieutrymme ger en mer heltäckande bild av hur marknaden utvecklas” Elisabeth Trotzig, IRM.

De separata siffrorna för nettoförsäljningen av utrymme i traditionella medier (morgonpress, kvällspress, populärpress, fackpress, tv, text-tv, utomhus, bio och radio) och andra medier (Internet, DR, gratistidningar och annonsblad) kommer att slås ihop och bilagor i dagspress och populärpress och sk vägledande medier (katalogannonsering) tillkommer.
(Dagens Media)

Ny hemsida för svensk gerillabyrå

Reklambyrån Miami har petat ihop en ny sajt. Enligt byråns metalhead och copywriter Fredrik Olsson ska målet vara:

80tals-kackig

Underhållande

Grymt svårnavigerad

Skönt retro, mycket Miami Vice och eftersom 80-talet kommer att vara on-trend under sommaren så känns den helt rätt. Det enda som är lite tråkigt är att man inte kan klicka på bikinibruden.

Gamle Svarten – öl på irländskt vis

Guinness funderar på att damma av gamla reklamkampanjer för varumärket Guinness Extra Cold för att få fart på försäljningen igen.
Bland annat vill man börja att köra Bladerunner-regissören Ridley Scotts kampanj där Rutger Hauer var skådespelare. På samma sätt tänker de använda “Surfers”, en kampanj som vann utmärkelsen “Bästa kampanj någonsin”.

Företaget kan inte säga om de kommer att göra en ny kampanj med Hauer och Scott, om de tänker göra en remake eller om de kommer att använda den gamla kampanjen rakt av.

Byrå är Abbott Mead Vickers BBDO som nu gör om andras kreativa arbete. (Mediaguardian)

Sexigare om du dricker

Jag vet egentligen inte om det är speciellt sexigt men nyheten om att PR-byrån Mafioso och dess vd Dominika Perczynski för att marknadsföra den svenska sexdrycken Nexcite, en dryck som i USA kallades Niagra (sic!), gör i varje fall mig fundersam över tillståndet i världen.

Självklart ska de ha en kändis som dragplåster även om jag starkt betvivlar att hon är fullt ut allvarlig den goda Dominika:

– Jag vill gärna se Charlotte Perelli i den rollen, säger Dominika Peczynski. Hon är känns frodig och fertil.

Och om någon kan förklara logiken i nästa mening vore jag glad:

En typ av media som Mafioso kommer att rikta in sig på är de som riktar sig till killar, och gärna sådana killar som har lite svårt att få till det med tjejer. Enligt Dominika Peczynski fungerar sexdrycken bäst på kvinnor.

Alltså: de ska rikta in sig på att få drycken omskriven i typ Slitz och Teknikens Värld… men drycken fungerar bäst för kvinnor att använda. För mig låter det som att göra reklam för tamponger i en tidning om tryckluftsborrar…

Jag säger som Carro i kommentarerna till artikeln:

“Jag förstår inte varför de ska lansera denna dryck när det redan finns en dryck som man blir pilsk av. Dessutom smakar den gott och innehåller alkohol. Champagne heter den visst.”

(Källa: Resumé)

På minuten

Tidsmarkeringarna runt 21 är just nu hett stoff i den brittiska TV-industrin.

Ett smärre krig har brutit ut efter att många såpatittare missat den länge emotsedda homokyssen mellan två rollinnehavare i Coronation St. Reklamköparna är arga på BBC som de menar drog över med sin såpa East Enders just den kvällen, bara för att behålla tittarna lite längre och därmed sno ITV på tittarsiffror. Det är en munhuggning av stora mått. BBC menar att de har startat i vanlig tid men att ITV själva “jumped the gun” och startade en minut tidigare och därmed sköt de sig själva i foten.

Den stora frågan är mer hur BBC, som brittisk public service-kanal, faktiskt hanterar sitt uppdrag. Anklagelsen ligger i att företagets prime target inte är att ge något till alla utan att vinna över reklamfinansierade kanaler. (MediaGuardian)

Även i Sverige skulle samma diskussion kunna komma upp och till viss del gör den det men då handlar det snarare om koncessionsavgifter och regelverk för reklam.

$2 miljoner för 30 vänliga sekunder

Vad får man för två miljoner dollar idag? Tja… i varje fall kan man köpa sig en 30-sekunders reklamspot i det allra sista avsnittet av “Vänner” som sänds den 6 maj på NBC i USA. Efter tio säsonger läggs serien ner.

Att man kan ta ut så mycket för reklamplatserna i en sit-com beror inte på att marknadsförarna tror sig nå en extra stor publik men däremot att man når en extra engagerad sådan. “The people that will be there, the people who really care about the show, are unlikely to tune out during commercial breaks because they don’t want to miss a second of it,” […]”This is the highest of the high when you talk about buzz-worthy environments.” Stacey Lynn Koerner, mediabyrån Initiative.

Trots att man räknar med att publiken kommer vara ‘bara’ fyrtio-femtio miljoner tittare när “Vänner”na tar farväl är ändå priserna för reklamen den högsta någonsin när det gäller en avslutning av en TV-serie: trots att Seinfelds tack och adjö-föreställning drog mer än sjuttio miljoner tittare kostade en 30’spot ‘bara’ 1,7 miljoner dollar. Sista tappningen av “Cheers” sågs av åttio miljoner och muckavsnittet för M*A*S*H innehar fortfarande tittarrekordet på 106 miljoner men trettio sekunder mellan skämten kostade bara 840000 dollar (inflationsuppräknat).

Det handlar om kampen om en allt mindre tittarskara, konkurrensen om intresset är större och då kan TV-bolagen ta ut högre priser för program där man kan lova effekt och stor tittarskara. NBC kommer därmed plocka in mellan fyrtio och femtio miljoner dollar och de varumärken som kommer att visas är Hewlett Packard, Allstate, Anheuser-Busch (Budweiser), GM och General Electric.

Artikeln finns (ett tag) på Yahoo! News UK

Som extra krydda berättar Smokinggun om att manusförfattarna varit riktiga svin under seriens gång: Claim: “Friends” Writers In Lewd Talk About Aniston, Cox

Mäta reklamen i TV-spel

Nielsen startar en mätmetod för annonser inuti TV-spelen. Att TV-spel kan komma att bli en viktig del i mediamixen visar siffror som undersökningar tagit fram:

Perceptions Of In-Game Ads Among Active/Heavy Gamers

Source: Nielsen Interactive Entertainment’s Video Game Habits report

Active Gamers   Heavy Gamers

Make Games More Real
Like Products In Games
Impact Purchase Decisions
Influence Products To Buy
Should Not Have To Watch Ads
Interact With Ads In Games

sp;                     70%
43%                      52%
41%                      46%
35%                      40%
35%                      32%

17%                      30%

Andra siffror är användandet under prime-time där 30 % män mellan 18-34 år ser TV och 2,1 % spelar TV-spel men i åldrarna därunder är det hela 15% som spelar TV-spel istället för att se prime-time TV.

Mediaanvändningen i allmänhet har också intagits av TV-spel, för yngre män i tonåren handlar det om 15% av den totala mediaanvändningen och för äldre (över 18) sex procent.

Man har förut inte sett TV-spel och TV-tittande som konkurrenter men det visar sig att det faktiskt är så – i en undersökning gjort på tusen amerikanska män menar hela 29% att de hellre spelar TV-spel än ser TV. (MediaDailyNews)

TV-tittande och TV-spelande är skilda saker. Det ger antagligen olika behovstillfredsställelse och frågan är hur marknadsföraren ska kunna agera för att skapa en kommunikation som bäst motsvarar just de behov som tillfredsställs? TV-tittandet är per definition statiskt och har en låg interaktivitet. Visserligen finns spel- och dobbelprogram en masse som kräver en viss interaktivitet men den är momentan och kräver oftast bara tanke. TV-spelandet är ett mer konstant interagerande och skapar en högre aktivitet både mentalt men också kroppsligt. Att utifrån detta använda samma sorts format för marknadskommunikationen vore rent korkat. När det gäller TV-spelande måste marknadsföringen och reklambudskapen fungera inuti själva plotten, historien och reklamen måste fungera ihop. Det vore galet med en reklamfilm för Ajax i Half Life men varför inte ett paket Ajax på en tvättmaskin som personen går förbi, ännu bättre – att det finns något nödvändigt för överlevnad gömt inuti paketet.
Att å andra sidan försöka att överföra en konstant produktplacering in i TV-program är svårare eftersom TV-tittaren har en högre medvetenhet om att marknadsföraren just produktplacerat. Hellre att bygga reklamspottar runt historier; ICAs reklam har fungerat bra eftersom de inte avbryter ett historieberättande i den ordinära programtablån utan bara är en annan historia. TV-tittaren är van att byta historia, men däremot ogillar TV-tittaren att se ren reklam utan handling.