Category Archives: Pix&Graphic

BoR:ed – om WC-Rent, Vägverket, pengar och Dogge

Trulsa har hittat en något surrealistisk förpackningsdesign.

Fråga: varför i helvete väljer man att personifiera en produkt som WC-Rent? Och då med två män? Känns onekligen en smula… politiskt korrekt…

Etui diskuterar Vägverkets sätt att marknadsföra sin nya kampanj om fortkörning. Bland annat väljer man att använda SMS och e-post. Förklaringen är att en mediebyrå gett Vägverket den idén.

Själv funderar jag på om mediebyrån missat det här med opt-in…

Det faktum att många betalar sina räkningar samtidigt som de kollar TV kan ge en extra puff för e-fakturareklamen visar Monas postning om det som reklamare ibland glömmer bort: Tajming är allt!.

Min vän Essa satt på tunnelbanan hem till Botkyrka och fick där syn på en affisch där Dogge Doggelito visar sig ska göra nån sorts köpcentrumgrej och där någon klottrat “Sell out” på affischen. Två saker slår mig (förutom att Essa själv gör en mycket bra analys själv): det är inte enkelt att plocka en progressiv kändis till reklam som ligger i ett lågprissegment. Och att det då värst slår tillbaka på artisten men också skapar en möjlighet till att varumärket verkar söka vara något det inte är.

Två sätt att se på saker

En av de mer märkliga förklaringar på varför man valt att använda halvnakna brudar i reklam kommer från Flybook som fälldes av ERK för sin reklam för den lilla UMPC:n.

Italienare är friare i sitt formspråk. Vi ville använda en italiensk touch i vår reklam och har därför tagit inspiration därifrån.

(IDG.se)

Först och främst tror jag inte på Magnus Jungbeck, VD för Flybook Dialouge Scandinavia. Sen är det lite dumt att s a s “skylla på” italiensk formgivning – det kan ju vara så att italiensk form lika gärna är jäkligt patriarkal om det är en förklaring som man söker. Storyn visar också problemet med olika kulturella värderingar i samband med internationella märken. Antingen väljer man helt enkelt att riska att bli anmäld och fälld och ärligare vore transparensen i att säga: halvnakna kvinnor säljer. Eller faktiskt inse att det idag inte längre enbart är män som köper UMPC och datorer i allmänhet. Det hela grundar sig i en rätt grund målgruppsanalys.

Look alike?

Ibland inser man vikten av att även såna som tror sig vara över såna saker som likheter med logotyper och liknande bör kolla upp så att man inte steppar över gränsen. I det här fallet handlar det om Västerås stift som har skapat en logotyp för sitt konstevent Sjätte Sinnet – en logotyp som jag tycker är en spegelvänd nästintill kopia av den logotyp Dalhalla använt ett antal år.

loolalikedalhallastiftet.jpg

Att använda platsen

Igår gjorde jag en djupdykning i min annonssamling eftersom Saatchi & Saatchi gjort “penntestet” till reklam för Wonderbra och jag hade för mig att det faktiskt gjorts förut. Och jag hittade ett gäng bilder – men eftersom jag har lite ont om tid så fick det gå till Adland och dabitch fick lov att bli min spökskrivare :).

Check it out på Adland: The double page spread phenomenon. ((Ps. Inse vilken bakvänd trackback det blir – jag tbar en artikel som jag researchat :D))

Fazers lakritsflicka blir strid

När Fazer lanserar sin lakritsstång internationellt så tar de bort den 80 år gamla “negerflickan” från förpackningarna vilket fått finländare att uppröras och hota med bojkott mot företaget. Fazer själva förklarar att det hela handlar om respekt för alla människor i en multinationell värld. (Supermarket / Market)

Man kan förstå Fazer, och samtidigt känns det lite udda att göra förändringen i någon sorts politisk korrekt vändning när det handlar om att gå internationellt – men att ha låtit den vara kvar på hemmamarknaden. Det är lite underligt att tycka att något är fel för andra men inte för sig själva. Menar Fazer att illustrationen har en annan betydelse i Finland än den kommer att ha på andra ställen? Eller har företaget plötsligt insett att det hela är en rätt rasistisk illustration?

Det hela har utvecklats till en mer eller mindre helstollig diskussion. Bland annat diskuteras vilket kön det är på figuren… Läs mer om hur ett politiskt korrekt förslag kan uppröra nationella känslor: "Det har aldrig varit viktigt att könsbestämma lakritsfiguren"

Ooops!!

“Har du sett Nepal?” står det på det nepalesiska flygbolaget Royal Nepal Airlines nya reklamaffisch. Nej, blir svaret med tanke på att bilden föreställer Perus främsta turistattraktion Machu Picchu.
– Vi har nu bett Peru om ursäkt för misstaget, och försäkrar att felet har rättats till. Marknadschefen har fått sparken, meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

(Expressen)

Nakna brudar ska sälja teknik

Länkdumpar ett gäng gamla länkar om en tyvärr ännu inte utdöd form av reklam: sex och naken kvinnohud.

Are The Naked Booth Babes Really Necessary?
Indecent Booth Babes
VK Mobile launch naked women
Naked women sell phone service
Naked Booth Babes at CeBit
liksom hos AdLand

Fortsätter här:

Adverblog: Aprilia, does sex sell?
Study: Erotic, Violent Images Cloud Vision och i Indien Khaleej Times Online liksom till sist hos Supermarket

Tre korta tekniska

Adobe vinner en Emmy. Och gör det för utvecklingen av Flash Video som används på de flesta videosajter: YouTube, GoogleVideo och MySpace liksom av de flesta största TV-bolagen. (IDG.se)

Onekligen ett bevis på att Internet och TV har vuxit ihop på ett sätt som bara för något år sedan var en teoretisk möjlighet.

Com Hem tvingar de kunder de köpte av Chello/UPC att byta sina e-postadresser till den nya domänen. Diskussionsforumet menar att den som använt en chello-adress som företagsadress är lite korkad men som vissa påpekar – Chello har funnits väldigt länge och för åtta-tio år sen var det inte så enkelt att skaffa en egen domän ens om man hade ett mindre företag. (PC för alla)

Själv kan jag varumärkesstrategiskt förstå Com Hem. De vill att deras varumärke även ska markeras via de domäner som deras kunder använder. Men som relationsmarknadsföring suger det rejält. E-postadresser är inte något som man längre gör lite hur man vill med: för Com Hem kommer det här att innebära en dyr pr-förlust.

Forgent Networks lägger ner alla stämningar mot företag som använder jpeg-formatet i sina applikationer efter att det amerikanska patentverket förklarat att Forgent inte kan hävda patentet på det sätt som de gjort. (IDG.se)

Den här diskussionen är nog en av de längsta som pågått på nätet. Samtidigt har det inte hänt något vilket också gjort utvecklingen av nya bildformat ointressant, vilket är synd då png-formatet borde vara mycket intressantare i dagens nätvärld.

Webbplatsens DNA

Det är onekligen en intressant funktion som skapar ett DNA-träd för din sajt. Applikationen tittar helt enkelt hur sajten är uppbyggd kodmässigt. Ett antal stora sajter visar sig ha mycket olika “DNA” – CNN är gigantisk medan Google är mycket liten (titta på dem på bloggen Aharef).

Jag gjorde DNA över mina två bloggar och intressant är att, trots att båda bygger på samma underliggande system, så ser de olika ut.

null null

För att verkligen se skillnaden gjorde jag också ett träd för vår byrås sajt heimercompany.se

Screen001.png

(tips från anvandbart.se)

Ett udda konstverk för fildelning

Ett annorlunda konstprojekt som bygger på såväl fildelning som på viralitet: Filter. En 73 minuter lång konstfilm vars existens bygger på att den delas ut. Originalfilmen är kastad. Konstnären Anders Weberg ser det som en del av den flyktighet som den digitala världen innebär för allt som inte längre gillas:

I framtidens fotoalbum kommer det bara finnas perfekta bilder. Men det är ofta de bilder som blev lite fel man minns.

Filmen kan laddas ner från projektets hemsida: P2P Art.

Plagiat är inte alltid plagiat

Hanna Dunér försöker pracka på Volt att de snott reklamidén närde gjort reklam för Skanska. Det som hon anser vara en “badlander” är att Volt använt ett flygfoto och idén om att sätta ut pilar som kommunicerar känslan av att veta var man kan bo. Ungefär samma sätt använde HSB för ett tag sedan. Unikt? Knappast ens när HSB gjorde det. (Dagens Media)
VW Sverige försöker få till det att Volvo och F&B har snott Klassiker-idén. För ett år sedan gjorde VW en kampanj för sina jubileumsbilar som byggde på att visa gamla bilder. Volvos idé bygger på split-screen och liknande sätt för att visa att dagens bilar är framtida klassiker. VWs marknadschef anser att bildidén är ett plagiat av deras. Granath Euro RSCG håller däremot väldigt tyst i frågan. Och det gör de verkligen rätt i. (Resumé)

Plagiatanklagelse ett visar tyvärr en galopperande utveckling där journalisterna på branshens tidningar visar sig ha flagrant låg kunskap om reklam och reklambransch. Dunér är helt enkelt ute och cyklar. I den andra visar sig samma låga kunskap finnas hos marknadschefer. Vilket förklarar vår branschs svårigheter att faktiskt lyfta oss en smula kreativt.
Ett ytterligare problem är att det hela handlar om att försöka att copyrighta en idé. Om vi idag redan har stora problem med upphovsrätten runt bilder och ljud så blir idén om att man “äger en idé” nästintill idiotiskt naiv (och det säger jag trots att jag jobbar just med att ta fram idéer). Problemet är helt enkelt ju mer reklam som görs desto färre unika idéer finns det kvar. Och att ropa på att få ha ovanstående idéer för sig själv, som i sin form är oerhört generella, är bara dumheter.
De som upplever sig plagierade borde istället fundera om det inte är så att deras reklam faktiskt fungerat – på en omedveten påverkansnivå. Och är det inte det som man betalar för?