För oss som inte blir inbjudna till att testa nya grejer så kan man se en liten teaser för Bambuser 2.0:
Category Archives: Wireless
In the future
Nokias Research Lab har släppt en mindset-film om möjliga utvecklingar för mobiltelefoner i framtiden via nanoteknik. I artikeln hos DI känns det mest som gadgetfascination men jag tycker det finns ett antal intressanta aspekter i tänket.
Wearables: det har vi pratat om mycket länge. Här finns ändå en diversion mellan själva tekniken och det vi bär. Diskussionen har förut handlat om att vår teknik och våra kläder ska bli ett. Jag tror inte på det – jag tror att människan vill ha kontroll över tekniken på ett annat sätt än hon kan ha om det är en del av kläderna.
Batteri/elförsörjning: Idag är batteritiden den stora akilleshälen för ett reellt genomslag för mobila plattformar där livet kopplas samman med tekniken och nätet. Att aktivt och hela tiden använda mobila apparater innebär att man också måste släpa omkring på ett flertal batterier och/eller laddare ((Själv har jag en vanlig laddare, två batterier, en billaddare och en USB-laddare för min N958gb.)).
Tillgängligheten till “Molnet”: idag finns det nästan total tillgänglighet till nätet. Men en utveckling som den här kräver också ännu mer “kräm” i systemen. Det innebär också en logistik som måste byggas, där andelen mobilmaster i princip måste tredubblas. Intressantast är snarare hur man sömlöst skapar samverkan mellan WiFi och mobilt bredband – eller om vi i slutänden bara kommer bygga mobila lösningar. Det blir en fråga för operatörerna, som idag knappast visar någon större insikt om vart allt är på väg; deras prissättning är horribel och utbyggnaden har gått i stå.
Tangentbord: jag tror visserligen att vi fortfarande kommer vilja använda något sorts tangentbord men jag är ändå fundersam över om inte framtiden kommer att handla mycket mer om att prata: möjligheten att mottagaren snarare kan välja vilket sätt som man kan ta emot en kommunikation är intressant: om jag talar in min blogpostning/min kommentar/mitt inlägg i forum etc. så kan Kalle välja att se och höra mig, bara höra mig eller faktiskt läsa det som jag pratat in. Det innebär att vi skapar en helt annan valfrihet; jag kan välja att ta emot ett meddelande beroende på min egen kontext (tid, situation etc.) men också en högre närvaro och starkare relation då allt jag gör faktiskt kan bygga på avgörandet av min tillförlitlighet i det ögonblick jag uttrycker mig.
Det som vi idag benämner sociala medier kommer imorgon vara själva nätet. Det är knappast längre värt att diskutera. Men genom att lyfta in det digitala i det analoga på ett mycket mer självklart sätt skapas också det som jag vill kalla IRL: dvs ett liv där det analoga och det digitala livet inte längre skiljer sig. Det är ett liv som vi redan idag ser hos digital natives.
Mobiloperatörernas girighet straffar sig
Vi vet att mobiltelefonen är den nya kommunikationscentralenheten. Hos Mindpark kan du hitta allsköns statistik om detta. Det är helt enkelt inget att diskutera.
Men svenska teleoperatörer verkar inte förstå det här. Själv använder jag min mobiltelefon till lika mycket datatrafik som till att ringa. Enligt den deal som jag gjorde med vårt handelsföretag så skulle det ingå 1 gb i det abbonnemang jag tog.
Det gjorde det inte. Det innebar att jag betalat 15kr/mb. Det är inte ens dyrt – det är rena fåneriet att ta såna priser. Samtidigt väljer teleoperatörerna att fundera över varför inte utvecklingen går fortare när det gäller att använda mobilen till mer än att ringa och skicka sms med…
När jag försökte ta reda på hur jag skulle få ett riktigt flatrate (fri surf hos Tele2) insåg jag också att det inte var deras primära intresse: jag hittade faktiskt inte det. Så jag fick lov att ringa. Först ringde jag till fakturaavdelningen för att diskutera vilket ansvar de ansåg sig ha att a) skicka ut fakturor flera månader i efterskott b) eftersom jag enligt säljaren skulle ha 1 gb/månad i överföring nu satt på fakturor som kostade 15 kr/mb. Jag fick inga vettiga svar av henne. När jag frågade vad som nu verkligen ingick i “Fri Surf” så förklarade hon att hon inte visste utan var tvungen att koppla över mig till “en annan avdelning”. Där jag blev sittande i telefonkö.
Jag är övertygad om att mobilen är den framtida datorn. Vi kommer inte vilja sitta fast vid de här burkarna utan röra oss, samtidigt som vi har tillgång till alla medieslag som tänkas kan. Problemet är att den användare som väljer att testa olika datatjänster, utan att skaffa datatrafiksabbonnemang, knappast lär fortsätta att använda dem efter att fakturan kommit.
Samtidigt som Tele2, Telia och de andra tar oerhört mycket betalt för sina tjänster så väljer de att fylla sina nät med såna tjänster. Men gör inte mycket för att skapa ett behov av dem, inte heller att skapa möjligheter att ha råd att använda dem.
Teleoperatörerna lever kvar i en analog värdering i att datatrafiken är ett komplement till teletrafiken. Idag är det inte så. Vad teleoperatörerna inte verkar inse är att deras girighet innebär incitament till en kraftig utbyggnad av gratis/billiga öppna wlan. Det innebär att deras framtida inkomster för teletjänster inte kommer att bli speciellt höga. Teleoperatörerna går samma öde till mötes som andra giriga segment: de skapar incitament att slippa använda sig av deras tjänster.
Geotaggning på Bambuser
Precis som jag påpekade i min dragning på Facebook Garage så är geotaggning nästa stora grej. Och även om Jaiku till viss del implementerat det i sin mobilapplikation (för mig fungerar det bara i Stockholm och Uppsala) så har nu Bambuser skapat det fullt ut. Visst – automatiskt kräver det fortfarande ett ganska omständigt handhavande för att få det att fungera men man inser hur häftigt det faktiskt är när det finns ute.
Men vad ska det vara bra till? Dels kan jag se att det lyfter möjligheterna till att analogt kunna mötas. Ser man att Kalle är i närheten så varför inte gå in på chatten och bjuda in Kalle på en fika? Men också för företag – om man exempelvis utrustar sina ambassadörer med bambuser och låter dem geotaggas så kan kunden som ser det, sitter och ställer frågor om produkten etc. också se var det ligger. Alltså blir det också en del av kundens spatiala medvetande. För räddningstjänst och liknande finns det en massa möjligheter att direkt kunna pinpointa var den nödställde finns samtidigt som den som sitter vid datorn kan se och ge tips om hur man bäst ska klara sig (eller den som har gjort sig illa) och på ett helt annat sätt få en överblick av situationen.
Spännande web2.0 experiment
Bland oss social media-nördar har den nya tjänsten Bambuser (än så länge i ett alpha-läge men transparent sådant) varit i fokus de senaste veckorna eftersom LidneInc:s producer Björn Falkevik idogt sänt realtidsmobilfilmer. Nu testar han, Östmar på PRfekt och Annika Lidne (Business by design och skapare av Disruptive Media-konferensen) att faktiskt skapa en mer ordnad diskussion men live. Helt enkelt att ta videobloggandet till en mer funktionell nivå.
Grejen med Bambuser är dels att det går att se och höra personen live, med strömmande ljud och bild men också att interagera med honom eller henne via en IRC-kanal som går rakt in i displayen på den telefon som används för sändningen.
Tyvärr kommer jag antagligen ha svårt att själv se det hela imorgon men eftersom allt arkiveras så ska jag med intresse kolla på det efteråt.
Alltså: måndag den 4/2 mellan 11-13. Live med Östmar, Falkevik och Lidne. Gissningsvis diskussioner om sociala media, psykografisk mediestrategi och … sociala medier. Om någon vill vara med och kunna prata med dem via chatten utan att behöva vara “anonym” och kanske är intresserad av den nya svenska web2.0-idén kan få en invitation av mig. Jag har fem stycken.
Mobilreklam – the interactive way
Jag oroar mig för att marknadsföring via mobilen kommer att gå samma öde till mötes som telemarketing: att man väljer enkla och traditionella vägar som helt enkelt tröttar ut. Dock finns det hopp: ett par exempel på en sorts “pull”-teknik dvs. där användaren faktiskt styr valet av om man vill ha reklam eller inte. Självklart bygger det på idéer från mobillandet Japan, där man insett att det hela handlar om att låta användaren älska varumärket och göra sina val av relationen själva. Och på så sätt också skapa ett nytt användningsområde för mobilkamerorna.
Företaget OP3 använder ett externt program för sina shotcodes. Genom att ta en bild på en shotcode med programmet i mobilen så skickas man direkt till en hemsida, där företaget bakom kampanjen kan skapa interaktiva tävlingar, give aways mm. En testkampanj för Sprite i Mexico gav enligt företaget fyra gånger så hög svarsfrekvens som vanliga SMS-koder och tio gånger effektivare än en traditionell kupong-i-annons kampanj.
Dexterion från Värmland arbetar med en annan form, där bildigenkänning finns server-side. Om användaren tar en vanlig bild på en logotyp eller annons, eller annan bild och skickar den till ett specifikt nummer som MMS förs man sedan vidare till sajter specialanpassade för mobilen. Här finns möjligheten att exempelvis jobba med turistinformation men också med mer traditionella marknadsföringsaktiviteter.
Båda lösningarna bygger på integrerad marknadsföring som jag personligen tror är nödvändig för att inte skjuta ännu en bra kanal i sank. För precis som med telemarketing så handlar mobilen om personlig integritet – de flesta undersökningar visar att användaren känner sig mer “invaderad” av reklam i sin mobil än i sin dator. Man låter användaren välja om man vill nås av mer reklam via sin mobil, istället för att överfallas av den via push-teknik. Det handlar i det här om att man skapar en mer exklusiv relation mellan varumärke och användaren, liksom att det bygger en känsla av delaktighet som sedan ger en vinst för användaren aka mottagaren av reklamen.
Generellt är marknadsföringens framtid beroende av att mer och mer återge mottagaren makten över reklamen: att skapa känslan av delaktighet, att integrera reklamkanalerna innehållsmässigt för att skapa relevans liksom att i övrigt skapa en tankevinst, tidsvinst och upplevelse för mottagaren. Och, för att rätta mig själv, börjar det hela i att sluta att tänka i termer som “mottagare” och “målgrupp” utan mer tänka i termer som användare och relevanta konsumentgrupper. För att på så sätt skapa en egen bild av konsument och användare som personer med egen integritet vars mottaglighet bygger på en frivillighet och delaktigheten.
NIX har nått toppen?
När en tredjedel av målgruppen väljer att säga nej till telemarketing så känns det som aktörerna verkligen misslyckats med att göra rätt. Market berättar att NIX-registret nu upplever att man håller på att nå en sorts topp i mängden personer som vill spärra telefonen i NIX-registret.
Det som dock kommer att hända är att direktmarknadsföringen (one-to-one) dels flyttar ut direkt på gatan men också kommer att gå över till att hitta kanaler via våra mobila klienter. Under flera år har olika kampanjer testats där reklam skickas med (push) med hjälp av Bluetooth-teknik och idag börjar vi ha så många mobiler med den tekniken, liksom att övriga mobila gadgets också är utrustade med tekniken, att det börjar bli intressant i större kampanjer.
Reklambranschen vill in i din mobil
Blir mobilen framtidens viktigaste reklamplats? Ett antal artiklar tar upp frågan:
Mobilen blir viktigaste reklammediet
Mobile coupons and traditional marketing
The Mobile Marketing Manifesto
Advertisers target the mobile phone
Reklambranschen
vill in i din mobil
BBC World News ett exempel.
M-handeln ännu i sin linda
En av de saker som hittills hindrat mobilen att faktiskt bli en centralpunkt för allting i livet är frånvaron av vettiga betaltjänster via mobilen. Visserligen tror jag inte att Mpay kommer att bli klockren men det hela visar ändå att vi gått en lång väg från Mints försök redan 2001. “M-handel” är liksom e-handel på speed, och den som knäcker möjligheten att verkligen betala allt med mobilen, knäcker också sin egen guldgruva. (IDG.se)
För mobile marketing är också detta nödvändigt – det finns ingen direkt relevans att använda reklam i mobilen innan mobilen används för att betala varor, eftersom konsumenten anser reklam vara tillförlitlig och relevant om den är kontextuellt kopplad till köpehandling. När mobilen blir en digital plånbok så kommer också reklamen till mobilen att bli bättre mottagen och skepticismen minska.
Apples strategi: digital underhållning
Pete Mortensen på Cult of Mac-bloggen dissekerar Apples idéer bakom iPhone:
Where’s the growth in the smart phone market? Not by trying to get people to trade in their BlackBerry tomorrow, let me tell you. It’s in convincing the millions of people with fairly commodity cell phones and an iPod that what they really want to do is trade in both for an iPhone.
Rätt. Och fel. Dels är det redan till viss del gjort – Sony Ericsson har varit relativt framgångsrika med att initialisera sitt Walkmankoncept i nya mobiltelefoner. Dels handlar det om priset – eftersom Apple inte vill kannibalisera på sina egna iPods verkar iPhone bli både dyr och än mer isolationistiskt hållen. Det motsäger att man faktiskt kommer att lyckas att nå användare som redan äger iPod och en telefon.
Leander Kahney har också ett vettigt argument för Apples val när det gäller att stänga in användarna: användarvänligheten. Och citerar Jobs själv:
You need it to work when you need it to work. Cingular doesn’t want to see their West Coast network go down because some application messed up.
Leander påpekar också att de flesta användare faktiskt bara använder en liten del av telefonens originalpotential. Det tyngsta argumentet är ändå att Apple faktiskt valt att släppa striden mot Microsoft:
The pundits are obsessed with the old Apple-versus-Microsoft battle for the workplace. But Jobs conceded that to Microsoft a decade ago. Jobs has got his eyes on the exploding digital entertainment market — and the iPhone is digital entertainment device extraordinaire.
iHelvete heller, säger Cisco
Efter gårdagens frenzy runt Apples keynote där fr a iPhone var det stora samtalsämnet har nu namnet blivit en het potatis. Cisco har redan en produkt på marknaden med det namnet – en trådlös telefon kopplad till nätverk. Under flera år har de båda företagen diskuterat runt namnet men inte kommit fram till någon deal och nu väljer Apple att ändå gå ut med samma namn – med argumentet att de två produkterna inte är inom samma segment. Apples ståndpunkt förklaras av deras talesman Steve Dowling:
We are the first company to use the name iPhone for a cell phone and if Cisco wants to challenge us on it we are very confident we will prevail. There are already several companies using the name iPhone for voice over IP products. We believe Cisco’s U.S. trademark registration is tenuous at best.
Problemet enligt andra immaterialrättsadvokater är att Cisco har namnskyddat iPhone i en bred kategori:
computer hardware and software for providing integrated telephone communication with computerized global information networks
vilket gör att det hela nu blir en rättsprocess, och chansen är stor att iPhone kommer heta något annat när den väl börjar att säljas ((Den kommer i USA kosta $500 och vara knuten till telco-bolaget Cingular. Jobs och Apple vill inte slå undan benen för sin egen iPod. (New York Times Blog: Bits via Beta Alfa)). (Bloomberg.com: Worldwide via IDG.se)
Samtidigt, ett argument som jag också funderat över, Apple menar att de “äger” i-prefixet inom dator- och kommunikationssegmentet. För om något har ett “i” som prefix är det knappast något annat än Apple som kommer i konsumentens tanke. Problemet för Cisco är helt enkelt att det kanske helt enkelt är en black om foten för dem själva – och alla andra som räknat med att kannibalisera på framgångarna med iPod, iMac och liknande. Konsumenten tror att det är en Apple-produkt, och blir knappast glatt överraskade när de inser att så inte är fallet. Så frågan är om Ciscos envisa och lätt snåla hållande på namnet egentligen innebär ett sämre utgångsläge för Ciscos varumärke och konsumentrelation.
Länkdumpar
Vi tror det finns en ganska tydlig affärsnytta. Det kan attrahera kunder som tycker att det här är viktiga frågor. Ett tydligt exempel är de oerhört många positiva reaktionerna från våra kunder på att vi inte säljer äkta päls.
DI.se: CSR är bra för affärerna
#341- “It’s simple really: I want you to come up with something that’s never been done before; something that touches hearts and minds all around the world. Oh, and I need it by 11 tomorrow morning.”
(Agency, Marketing Director to Creative eam)
Jag vet inte om jag tipsat om det tidigare men strunt samma: AdVerbatims är jävligt läckert.
I USA har Nielsen undersökt hur hushåll med en PVR tittar på tv, rapporterar Adage. Och det är alarmerande siffror för tv-kanalerna. Hela 40 procent av det total a tittandet är på inspelad tv och knappt hälften ser på reklamen.
Resumé – TV-kanalernas värsta fiende
Admetas produkt är ett system, som inte är statistiskt till skillnad från konkurrenternas, utan bygger på artificiell intelligens. Det innebär att genom att se mönster “lär sig” annonskampanjen konsumenters beteenden genom att studera mångfalt mer data än sedvanliga system, vilket leder till mer effektiva kampanjer.
Ekonominyheterna – Annonsörernas bästa vän
The thesis of “Citizen Marketers” is that a solitary citizen today with a blog or podcast has a substantially better chance of influencing the public’s perceptions of billion-dollar corporations than ever before. With a voice, a vote and a vocation, tens of millions of Americans are involving themselves in the cultural lives of business. Social media are enabling the fusion of pop culture with traditional marketing, and it’s causing all manner of disruption.
Church of the Customer Blog: Previewing
Viral marknadskommunikation är en strategi som uppmuntrar personer att på eget initiativ sprida ett fördefinierat meddelande i sina nätverk och på detta sätt åstadkomma en exponentiell spridning och exponering. Spridningen är virusbetingad i bemärkelsen att den är epidemisk och exponentiell, samt att den sker mellan människor i olika möten – inte för att den har med verkliga virus att göra.
Send this to a friend [pdf] via Beta Alfa 2.0
While a celebrity alone won’t sell a product, the “right” celebrity may help grab the attention of some consumers who may have otherwise not noticed a product. On the other hand, choosing the “wrong” celebrity or sports figure may have a negative effect on the consumers’ perceptions of the brand or product. A new report by leading consumer and retail information company The NPD Group, sheds light on those celebrities that consumers like seeing in ads and those they don’t.
NPD: Who’s hot and who’s not in celebrity advertising via Leslie
Anna Serner och konsumenter, teknik och företag som inte förstått
Nya ratingformer för andra mottagare
Nielsen Anytime Anywhere Media Measurement (A2/M2) ska mäta hur program ses över icke-traditionella mottagare för etermedia (datorer, PDA och mobiltelefon) vilket ska ge en bättre bild av hur och var saker ses – och därmed en säkrare mätning av reklamkontakter. Samtidigt är frågan hur det hela egentligen kommer att påverka reklamen eftersom det är skillnad på beteende när det gäller att titta på TV i hemmet och titta på TV “on the go”. Fördelarna kan däremot gälla när det gäller kunskap om demografi, vem som ser vad på vad och när. (Businessweek).
Svårigheter helt klart. Inte bara när det gäller mätningen utan också i det faktum att dagens utsändningar av fr a TV är dåligt kompatibel med bärbara enheters mindre skärmstorlek.
Interaktiv outdoor tillsammans med mobilen
Det har funnits ett tag nu: interaktiva billboards med blåtand och radio. Och snart i Sverige:
Genom aktiv bluetooth-teknik som först söker av en zon och sen skickar information till mobiltelefoner i zonen kan stortavlor få liv. Främsta fördelarna med tjänsten är att budskap kan skräddarsys geografiskt och målgruppsanpassas, filmer och musik kan skickas snabbt och att tjänsten inte behöver förlita sig på en mobiloperatör.
I USA har det funnits ett tag: O2: trick or treat?, Window shopping and bluetooth marketing, Interactive posters for New Look, Ford billboards: look who’s talking now.
Jag är skeptisk till den något enkla “om telefonen är mottagen så får användaren ett meddelande om att det finns information att hämta ner”. Diskussionen om reklam handlar redan idag mycket om att reklam invaderar privatlivet.
En knapp till köp
Drömmen blir sann – åtminstone för amerikanska radioreklamköpare: att konsumenten med ett knapptryck ska kunna beställa det som annonseras. De två mp3-spelarna med satellitradiomottagare, Samsungs Helix och Inno från Pioneer, har en möjlighet till att “bokmärka” en låt man hör på radion och när mp3-spelaren sedan kopplas upp mot nätet kan man köpa och ladda ner just den låten. Det här är helt klart möjligt att bygga vidare på i nästa version av spelarna:
The next generation [after that] will be that if you want to hit that button for more information about that product you just heard described.
Att radio kan utvecklas till ett media för direkt kontakt mellan konsument och säljare är en bit bort men genom den digitala satellitradiotekniken mycket närmare. Och genom DVR-funktionaliteten och den digitala utvecklingen i övriga etermedia innebär att vi går mot en helt ny form av marknadsföring. (Ad Age kräver gratis reg.)
Utomhusannonsering via Bluetooth
Dags för den nya generationen av utomhusannonsering. Viacom installerar ett antal seriekopplade billboards som är utrustade med Bluetooth. Noggranna med att det hela alltid handlar om opt-in-annonsering kommer Channel 4 att vara debutanter med den nya tekniken. Personer med Bluetooth-utrustade mobiler och handhållna datorer kommer att kunna ladda ner program från deras bredbandskanal FourDoc. Viacom själva säljer in idén via några väl valda soundbites:
Out of home is a rapidly evolving medium especially with regard to interactive opportunities and Channel 4 recognises the benefits of engaging rather than simply interrupting consumers. The key to success is providing high value content to people when they are in a receptive mindset and the combination of Channel 4’s mini-documentaries and Viacom Outdoor’s Bluetooth product launch is a great one.
Europolitan kan komma att återuppstå från branding-graven
I samband med att Telenor kan komma att köpa Vodafone kan varumärket Europolitan också dammas av. I samband med att Vodafone tog över svenska Europolitan började också en kraftig ompositionering av kundbasen vilket visat sig inte vara en alltför bright idé. I marknadsundersökningar visar det sig att Vodafone är svagt som förstahandsval, och ligger lågt i nöjd-kundindex. (Resumé)
Jag är ändå fundersam om Telenor verkligen kommer att våga släppa Vodafone. Det argument som förs fram är hur väl Europolitan var sett i företagssegmentet – problemet är att det var en helt annan mobil värld på den tiden. Mobiltelefonen var ett komplement medan den mer och mer idag utvecklas till en primär kommunikations- och livsstilsprodukt.
Trender inom telcom
Nedgången i telcom-branschen har fått såväl content-providers som hårdvaruproducenter att försöka hitta nya målgrupper. Det holländska Dealmakers släpper Buddy-Bear som är en enkel GSM-telefon med inbyggd baby-övervakare. På tjänsesidan ser man en mer specificerad marknad – bland annat startar den danska cp:n CBB Mobil en rabatttjänst inriktad mot hbt-personer. (N24.se)
Det här visar på två starka trender: multifunktionalitet på nya sätt. Mobilen kommer att vara vardagens schweiziska fällkniv inom bara några år och det innebär i sin tur att utvecklingen av tjänster måste bygga på mindre målgrupper. Att man som CBB satsar på att ta en bit av den rätt stora kaka som kallas “den rosa ekonomin” är inte oväntat. Att barn – först och främst tweens – kommer att få telcom-branschens ögon på sig är en lågoddsare. Det som kommer behövas för att föräldrar ska se ett värde i en sådan telefon är någon sorts möjlighet för föräldern att känna säkerhet.
Bra artikel finns hos JMW blogg
Ännu en anhängare
Så har jag till slut blivit anhängare av iPod-arna. Idag kunde jag äntligen hämta min iPod Shuffle med 1 gb.
Street stories från Motorola
Motorola kör sin promotion genom små filmer där användare berättar om sina erfarenheter med Motorolas mobiltelefoner. Allt ska vara filmat med hjälp av mobiltelefoner, av välkända regissörer. (hellomoto.com)
Själv har jag en Motorola Razr V3, en telefon som diskuterats som The New York Times > Technology >en annorlunda idé jämfört med alla “schweiziska fällknivar” (via Blind Höna) som Nokia och SE släpper.