Monthly Archives: September 2007

Reklam är nikotin

Ulrika skriver om rökning i modereklam och jag menar att det till stor del handlar just om att glorifiera loserbilden snarare än att glorifiera rökning. Och jag hittar ett bra citat från Bill Maher som inte handlar om det men ändå är rätt intressant:

People have romantic notions about television. In the highest realms they think it’s some sort of art medium, and it’s not. Others think it’s an entertainment medium, it’s not that either. It’s an advertising medium. It’s a method to deliver advertising like a cigarette is a method to deliver nicotine.

Fortsatt motstånd i branschen

Jag satt på ett möte igår med personer ur branschen och marknadsfolk. Och deras negativism mot sociala nätverk och sociala medier var minst lika stark som för några månader sedan. De själva anser sig inte behöva vara där. Men jag vet att de gärna säljer in det som krydda till kunder. Det blir jag lite irriterad på – det är ungefär som när reklamare säger att de ogillar reklam eller sätter upp “Reklam – nej tack” på sina privata brevlådor eller anmäler sig till NIX-registret: det är inte konsekvent. Om man inte lever det liv man föreslår finns det ingen trovärdighet.

Låna en planner och skugga den

APG har tillsammans med MCXL haft en workshop hur APG Sweden kan marknadsföra planningyrket. Många roliga idéer men väldigt många som känns rätt traditionella. Det jag mest saknar är grunden: hur i helskotta få folk att fatta vad planning faktiskt är – för visst: att informera studenter är en sak men faktiskt är det många gånger så att vi måste börja i själva branschen, och framförallt gentemot kunderna.

Så vi har en del att göra.

Ett steg kan vara att helt enkelt använda adliterates Richard Huntingtons postning No More Mr Nice Guy, som Dan postade på APG S-blogg till dogmatiskt rättesnöre. Han gör också en sorts sammanfattning i kommentarerna:

You see it doesn’t matter how you deliver effectiveness as a planner but it does matter that you see it as your responsibility.

Bigmeanstreak gör också en skön bitchslap i desamma:

Planners who don’t contribute to, understand, and take responsibility for effectiveness aren’t planners and should be immediately replaced with a) proper planners or b) creatives

Daria fortsätter att lägga upp en självklar men ack så viktig definition:

In my eyes the planning job is about creating the change in people’s behaviour, this is our destination and we should never lose it out of our sight. Otherwise, we are doing the wrong job or no job at all. Planners need a clearly defined route that will take brand from A to Z (to put it simple) and it is crucial to have Z and other anchor points on the route clearly defined. My experience is that many of us are in pursuit of creative idea for idea’s sake. There is lots of talk about creativity and not much thinking about where the idea will take the brand.

Läs. Njut. Tänk. Gå ut och skapa reklam.

Adgrunt Jane aka CaffGoddess i Forbes

Det är tung skit :)

Jane Goldman, senior copywriter
Jane Goldman will lend her extensive branding, conceptualization and copywriting experience to the Dunkin’ Donuts and Baskin-Robbins accounts. She previously provided similar services for Arnold Worldwide, Greenberg Seronick O’Leary & Partners, in addition to Hill Holliday, Mullen, and various other agencies and companies while at the helm of her own venture, Goldman Advertising.

Congrats Caff! Läs i Studiocom Ramps up Boston Office for New Accounts

Uppdrag presenterades först på Omform

Att Farfar jobbar med ett stort uppdrag för Björn Borg presenterades på Omform, uppenbarligen för första gången, och Claes de Faire skriver om det. Tyvärr lyckas han få ungefär allting om bakfoten…

Alltså: Omform anordnas av en reklambyrå: Heimer & Company. Det var cirka femhundra deltagare på Omform varav mindre än hälften var studenter. Av dessa var något mer än femtio procent från olika utbildningar på Högskolan Dalarna. Andra kom från andra utbildningar i regionen eller utanför. Andra som bevistade eventet var näringslivsfolk och byråfolk från regionen men också från Stockholmsbyråer inom både PR- och reklambransch liksom kreatörer från såväl Umeå som från Norrköping och även från Örebro, Västerås, Gävle, Bollnäs osv.

Men tack och lov läser personer som var på Omform Resumé. Det hela bevisar tyvärr att branschmedia är fullkomligt Stockholmsfixerade.

Claes de Faire ringer. “Vad är ditt problem?” Javafantrordu? Försöker förklara. “Jag ändrar platsen inga problem.” Då tröttnar jag och lägger på.

Detta efter att vi utväxlat följande mailkonversation:

Jag:

Du kan skaffa fakta om eventet som din chef bevistade på Omform.se eller i vårt pressrum: http://newsdesk.se/pressroom/heimer_company_reklambyraa
Det var personer från bland annat Garbergs som åkt upp till Borlänge för att bevista Omform. Andelen studenter på eventet var mindre än hälften och Högskolan inget med själva Omform att göra: http://researcher.se/archives/2007/09/uppdrag-presenterades-forst-pa-omform/
Irriterande slarvigt.

Claes de Faire:

Tycker jag du kan ta kontakt med viggo istället.

Jag:

Varför det? Du har skrivit artikeln.

Senare har Claes de Faire (typ sist av alla) outat mig som Monkey Bites:

Men lite humor har du i varje fall:
Postad av: Monkey bites de Faires butt, 15:26, 25 september 2007
Undrar vad de personer från Garbergs, ACNE Digital, Springtime, JMW och andra stockholmsbyråer tycker om att bli kallade studenter vid Högskolan Dalarna.

Omform i media

Tyvärr har lokaltidningarna en mycket märklig syn på nyhetsvärdering och väljer att inte skriva om ett event av Omforms magnitud där nästan femhundra personer samlas för att diskutera framtidens marknadsföring, med gäster från de största och i framkant av utvecklingen. Det faktum att Dalarna behöver cirka 20000 nya personer för att klara av generationsskiftet verkar ha gått lokala medier förbi.

Men i övrigt finns det en del som uppmärksammat Omform:

Tidigare:

Om du har skrivit om det – lämna länken i kommentarerna så lägger jag mer än gärna upp den.

Hela livebloggningen finns samlad på Live från Omform

Nytt:

Omform: Paneldebatt

Förutom Matias, Stina och Peter så kom också Fredrik Wass och Brit Stakston med.

Hur kommer virtuella utvecklingen påverka oss?
Fredrik: sociala medier är det sociala för människor närmare. Skapar bygemenskapen. Det är positivt.
Brit: Cool digital printversion av reklam. Riktiga människor som syns och rör sig. Inte skapade. Kompetensfokus på innehållet. Fortfarande inte fokus på “jag”.
Matias: Vi är ingen cool Stockholmsbyrå. Allt bygger på kraften bland människor men det handlar om att skapa populärkulturella ikoner. Dialogisera och driver varumärket och processen framåt. Riktiga människor faller ofta platt – bättre karaktärer: Björn Borg är möjligen Björn Borg – ikonerna är ideala perspektiv.
Fredrik: Transparens och öppenhet verkar vara trenden.
Matias: Live your brand är det viktigaste. Men att bygga historier skapar andra vägar och skapa nyfikenheter. Det har ett värde. Men det finns många fler värden i andra perspektiv.
Peter: Jag tror att det finns en period där allt är för mycket användargenererat. Det kommer att balanseras och det kommer att skapas en kombination av både verklighet och storytelling. Det handlar om att bjuda in alla till att kommentera och utveckla interaktionen mellan konsument och sändare.

Hur klarar företag att hantera såna här användargenererade delar utifrån konsumistentanken
Stina: Allt handlar om den globala transparensen. Det är bara att inse att allt man gör kommer att granskas. Total öppenhet. Företag är alldeles för hemliga och man skulle tjäna på att bli mer öppna.
Matias: De politiska partierna vågar inte kommunicera med sina väljare. Men det här kommer att tvinga dem.

Vad är nästa steg efter Facebook
Fredrik: Användarskapat material kommer att hålla i sig. Facebook är intressant så länge det inte finns något intressantare. Myspace tror att vi i framtiden kommer att surfa via plattformar (mashup och chunk) där man börjar.
Peter: Det där känns ’95 och det tror jag inte på. Det kommer snarare bli gigantiska mashupssamlingar – det är det som gjort Facebook stora. Allt kommer att hänga ihop.

Kommer YouTube och liknande bli en lägereldsdator?
Matias: TV finns ju inte i framtiden. Allt kommer från samma bredband. Hur man kommer att använda de olika skärmarna beror på vem som är intressantast.
Fredrik: Microchunks men blir det en lägereld.
Brit: Jag tror att det kommer ske i grupp – åtminstone de som fortfarande är barn. De gör saker gärna i grupp. Den stora kraften ligger i demokratiseringsprocessen, att varje enskild individ får ut sin åsikt.
Stina: Superbra skärm. HD-upplösning och innehållet är fritt valt. Allt kommer att vara on demand, alltid uppkopplat. Man kommer alltid vilja se bra filmer.

Kommer konsumisten bli stressmänniska – det är den digitala versionen av GI?
Fredrik: Man måste prata om den mobila utvecklingen också. Hastigheten som ökar vilket innebär att mobilen blir startpunkten för internet. Internet blir inte något på en plats utan är med en överallt. Ex.vis prisjämförelser och sökningar.
Stina: Mobilen blir min bästa vän. Självklart. Matias har en Iphone och
Matias: Där förstår man att mobilen har blivit kärlek: det är något annat – när hårdvaran kan ta hand om den mjukvara som vi levererar då sker explosionen.
Peter: Tror inte på att familjen kommer att samlas – det är något helt annat som händer nu. Ska familjen ha någon annan roll hur man tar emot nöje och upplevelser – i den stund vi kan skräddarsy innehållet så finns det ingen anledning att sitta tillsammans och titta på samma sak.
Matias: Det finns säkert en lägereldsgrej även om det innebär att man sitter och zappar – det intressanta är om man faktiskt sätter sig med familjen och gör digitala saker tillsammmans.

Hur kommer nyhetsförmedlingen att förändras på nätet?
Peter: Min hjärtefråga. Alla nyheter kommer att vara gratis. Det är svårt att ta betalt för nyhetsvärde idag. Ta Twingly: direkt möjlighet att skapa kommentarer genom bloggar.
Stina: Den globala transparensen gäller också journalistiken – och att kunna ta in mycket. Men jag är inte säker på det här med gratis – jag är inte säker men jag tycker ex vis att Alex Schulman skulle ta betalt för han har så dedikerade läsare.
Brit: så länge betalningsfrågan inte är löst så kommer redaktioner arbeta med grävandet på ett helt annat sätt.
Fredrik: det går inte att ta betalt för nyhet men för fördjupningen. Och magasin med glossat papper kommer alltid att finnas efterfrågan på.
Peter: det gör redan det – kundtidningarna är redan där. Du kan sätta ihop en tidning genom endast pressinformation.
Matias: Jag tror att AB.ses plustjänst är att vara rätt ute. Sen är avsändaren den som är viktigast när det gäller hur vi förhåller oss till information och nyheter.

Inte så många nya nyhetsmedier varför?
Stina: det finns ett så stort utbud och då vill man ha någon sorts guide oavsett om det är Viggo eller Martin Jönsson, och därför har etablerade medier ett försprång.
Peter: det finns hur många som helst. Det är varumärket som är viktiga. WSJ har 75 % av sin trafik från sökmotorerna.

Skärmar och teknik? Vad kommer hända?
Peter: Googles. Likt de som fanns för tio år sen. Men jag tror att skärmbiten är osäker på grund av ellogistiken.

Vad sker med oss som människor och de fysiska gemenskaperna?
Peter: Ta om du idag är skild. Och inte få ihop logistiken. Men självklart handlar det om det fysiska rummet och det analoga samtalet.
Brit: De sociala nätverken används av yngre för att planera IRL-träffar. Det blir så tekniskt – men det här är för många en naturlig del av livet utan att plocka bort något. Det är inte så komplicerat.
Fredrik: Det är lite fult att umgås på nätet. Det måste vi släppa. Är det en dålig sak att känna gemenskap? Ibland handlar det om en början på ett fysiskt möte. Men det är inte en tom relation även om den är digital.
Peter: På SATS kan man cykla spinning och kör Tour de France. Men man gör det tillsammans men för att överbrygga avstånd.

En plats för politiken?
Matias: Ingen har ställt frågan om trängselavgift. Varför inte lägga en diskussionsplattform? Det är ett fantastiskt undersökningsverktyg! Hur frågar man? Att använda ett användargenererat sätt att ställa sin fråga.
Stina: Kolla vad amerikanerna gör. Ex samarbetet mellan CNN och YouTube om demokratiska presidentkandidatvalet.
Brit: Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det är en sak att bli vän på exvis Facebook till att faktiskt kommunicera och avsätta resurser för PR-arbete i de digitala sociala medierna. Det är det nya föreningslivet – att förenas över gränserna.
Peter: Vad händer när ex.vis Centerpartiet som efter försäljningen av tidningarna köper en stor communityn? Eller SÄPO?
Stina: Det kan man göra redan nu
Peter: sant – äger man den så kan man välja vilken information man vill lägga

Kommer vår hjärna att utvecklas och utnyttjas bättre än att köra hjärnan på tomgång?
Peter: Lawnmoverman. Tankas med all information och i det utvecklar hjärnan. Information stressar oss inte i den grad som ofta varnas för. Det är inte evolution utan revolution som sker.
Viggo: vi mäter en förstasida tio sekunder snabbare idag än för några år sedan.

Kommer de äldre att åka med?
Stina: De äldre är definitivt med vad gäller uppkoppling. Men målgruppen har andra ingångar än den yngre.
Brit: Det finns olika sätt att omfamna den målgruppen.
Har vi verkligen förändrat konsumtionsmönstren?
Stina: Konsumisten lever inte som lär alltid. Man vill ha godhet som syns men får man inte credd väljer man gärna något annat.

Vad händer om all information?
Fredrik: Privat information håller på att missta sin exklusivitet – de flesta lever ungefär likartat. Företag och andra onda intressen är visserligen intresserade men jag tror inte faran är så stor.

Hur få företag att flytta sig ut på nätet?
Stina: att fortsätta pusha är viktigt och be om en liten del av budgeten.
Matias: företagare är ofta inte mogna att ta emot digitala media. Ofta gör man en investering som är feg. Och det innebär att internet håller på att tappa sin kraft och när den yngre generationen kommer så sker också en helt annan strategisk möjlighet och en pedagogisk styrka. Vissa förstår det och kan fungera.
Brit: det som skett har uppmärksammats genom Facebook och 97-känslan. Det handlar om att guida och visa på att våga att släppa kontrollen. Tycker mycket har hänt den senaste månaden.
Peter: Statistik och case är det enda som fungerar. ROI är det som gäller. Ett PR-exempel: Second Life of Sweden kostade 400k men pr för Sverige för cirka 40 miljoner globalt. Att få någon att testa innebär att man sen förstår.

Omform: Peter

Second Life ur ett marknadskommunikativt perspektiv.
Second Life är en morphning mellan PR och reklam, det är något helt nytt. PR 2.0 (sic!)

Börjar med detta:

Det är få tjänster som fått så mycket skäll som Second Life. Samtidigt är det oerhörda mängder personer som är där, även om SL är ett marginellt uttryck när det gäller sociala medier. Koster har länge jobbat med olika 3D-communitys och bland annat Ultima. När den tvådimensionella webben går mot 3d-världen men på webbens villkor och inte på 3d-världens villkor. Och Koster har släppt Metaplace. Och det visar att webben i framtiden kommer att vara tredimensionell. Men med chunkifieringen inbyggd. Om Second Life är 3d-webbens America Online så är de nya mer mottagliga och användarinriktade.

De som är bäst är det som är populära – och det som är bäst måste andra titta på och förstå.

[[Second Life]] visar på några olika perspektiv:

  • Facebook mm ger en ny intimitet
  • nya möjligheter att uttrycka sig och uppleva
  • en delad upplevelse
  • simuleringar
  • dating även om det fortfarande är problem med att veta vem som egentligen sitter bakom tangentbordet
  • produktlanseringar, strejker och partyn

3d-världarna är inte byggda utifrån ett kommersiellt perspektiv utan utifrån ett science-fictionperspektiv.

Berättar om IBM-strejken på Second Life och den startar imorgon.
Peter visar exempel i realtid från Second Life. Bland annat i voicechatläget…
Second Life: tänk inte IRL utan tänk något annat.
Kombinationen av olika medier är intressant och i nåt läge måste dessa två gå ihop.
GUI är en stor utvecklingspotential för såna här verktyg. Och när flyttar Google Adwords in i Second Life?
Nyhetsbyråerna har tidigt gett sig in i Second Life.
Själv prövade jag lite Second Life-stalking av Peter :)

Omform: Stina

Vad är de viktigaste medietrenderna just nu? Apropå att allt går så snart. Carat älskar Mark Ecko. Still free är ett utmärkt exempel på viral reklam – taggningen av Air Force One. Hur var det möjligt? En enorm mediehausse. Investering 0 kr. Självklart var det en reklamkupp för Eckos designade streetkläder. Nu väljer Ecko att köra igen: Vote 756.
Ecko bygger på en idé om att faktiskt skapa debatt och göra reklam – åsikterna och öppenheten bygger hans varumärke i sig – liksom att han ger interaktiviteten mellan användarna och sändaren. Framförallt jobbar han helt kanalövergripande och finns i alla kanaler – från traditionella till alla digitala kanaler. Smartaste sättet av branding.

Berättar om Carat. Hitta de nya reklamplatserna och använda dem för rätt kunder och vice versa. Anpassningar är ett måste: till målgrupp, till varumärke och till erbjudande.
Mixen har breddats, fragmentariserats och fördjupats och det är idag inte så att det är avsändaren som står i centrum utan konsumenten: dvs. “jag”.
Tar upp annonsering på bloggar. Hävdar att det är samma risk när det gäller traditionella medier.
Det är ett extremt snabbt medielandskap. Diskuterar uttrycket “[[frazzing]]” – (frenetisk multitasking) av medier. Medieanvändningen är generellt tidsmässigt lika lång tid men det är så att fler och fler zappar, multitaskar. “lägereldstittandet” på TV är över. Publiken har fragmentariserats på samma sätt som medieutvecklingen. Arenorna har blivit så många flera.

Trenderna:

  • Konsumisten – aktiv konsument. Shoppinghysterin fortsätter. En konsument som vill “göra rätt för sig” och vara medveten. Bono urtypen av konsumisten: stekare som är medveten. I Sverige har det eskalerat. Gör rätt och berätta det. Men viktigt är att man måste kunna klara av att bli granskad. Ecorazzi.com ett exempel.
  • Global transparens. Allt syns. Allt finns. Alla ser allt. Exempel Perez Hilton.com. Annonsörerna påverkas självklart. Exemplet är Starbucks som helt enkelt missade lokalt och fick inse att det hela smällde till globalt, exempelvis med sajten I Hate Starbucks. Uppmaningen är att använda den globala transparensen för att sprida det goda budskapet snabbt. Och om något faktiskt går fel – gå ut och var öppen. Berätta den egna versionen och styr utvecklingen. Upprätthålla kommunikationen.
    Framtiden – handlar om att skapa marknadsföring genom att exempelvis avatarer som hela tiden är med. Och kan branda dem.
    Exempelvis Weblin.com.
  • Don’t bore us get to the chorus. Tråka inte ut konsumenten. (4 seconds attention span). Man är van vid frazzing. Exempel Radio SASS och mashups och chunkified. Samtidigt kan många tänka sig att fördjupa sig. Om man väljer det själva. För annonsörer handlar det om att sprida ut sig – och säg inte samma sak överallt. Låt konsumenten lära sig manér – en “hissversion” som är intressant. En sekunds-reklamen. Allt kan förkortas, förädlas till att vinna tid.
  • Mobilen din bästa vän
  • Borta bra men hemma bäst
  • Filtrerat och färdigtuggat

Dags att satsa på digital reklam. Enda sättet är att testa.
Om något händer – bör man skapa en person som är relevant och trovärdig för varumärket.
Carat jobbar hårt med digitala medier – de är uppe i cirka 40 % av det och väljer att satsa på att rekommendera det, och har kunder som vågar. Det som saknas är kompetens för att ta fram en digital strategi.
Alla konsulter som inte håller sig ajour med det nya medielandskapet är hotade av det. Den som inte har koll är ute.

Omform: Matias

Digitalt “alibi” – en digital immigrant. Farfar startade för sju – åtta år sedan. Att vara digital reklambyrå är deras idé. Menar att många marknadschefer helt enkelt inte har någon digital strategi.

Tar upp Nokia N91-caset för att visa på hur det hela faktiskt ska kunna fungera. Räknade med att använda den stora delen av kampanjens pengar till att låta kampanjen leva vidare. 90 miljoner viewings har gjorts. Kan moträknas gentemot köpta medier. P&P är underordnat flera andra värden – vem avsändaren är är viktigt.

Digital media handlar mest om one-to-onekommunikation: eftersom det handlar om interaktion mellan användarens rörelser med musen och sajtens innehåller. Pjotr ger en ny känsla för vad Nokia är. Och såväl MTV som Carson Show har frågat efter Pjotr. Problemet är ju att Pjotr inte egentligen fanns. Så man fick återskapa och låta honom åka runt och helt enkelt göra redaktionell reklam. För Nokia.

Säljer det telefoner? frågar någon. Är det uppdraget? funderar Matias.
Det hela handlar om att utveckla hela storyn vidare – exempelvis i battle mellan Pjotr och DJ Effex. Jobbar då med att låta de som gillar Pjotr-figuren att möta DJ Effex fans (DJ Effex är en beatboxartist känd från YouTube).

Pjotr har en blogg, MySpace och Facebook. Så klart.

Hur förhåller man sig till det här? Farfar har en stor chart för att hela tiden se i realtid vad som händer på sajten.

Sedan berättar han (självklart) om Heidiescaset som de gjort för Diesel. Diesel är knappast digitala. Men vågade att göra det. Caset byggde på att hälla ner allt som händer på nätet, alla olika märkliga idéer som varit inne på nätet, och samla det i ett rum. Att samordna det hela är grejen. Det ger en kickstart. Alla Web 2.0-applikationer användes. Det hela streamades under fem dagar. Kampanjen kostade som en ordinär större reklamfilm.

Amerikanska Diesel efterfrågade kampanjen. Och bevisade att den digitala kampanjen helt enkelt låg bättre till än de vanliga Dieselidéerna. När man ser impacten av digitala delar, visar att lägga till det användargenererade. Och Farfar kallar det den mest ärliga underklädesreklamen. Ingen retusch och alla som fånade sig mot tjejerna blev utmobbade.

Besökarna börjar nu att interagera med Diesel. Man frågar när nästa grej kommer. Och det är nu det börjar kosta pengar – för man måste helt enkelt ha någon där, som interagerar. Det är här som brand values byggs – och traditionell reklam kommer mer och mer få lov att bygga på price & product.

Han avslutar sedan med att berätta om byråns senaste jobb för Björn Borg. Det hela bygger på en story som sedan ska interagera med alla kanalvalen. Det handlar om att bygga en fiktiv verklighet som helt enkelt bygger varumärket. “Passion for fashion – the power of underwear”. Sjuttiotalsbondstil. All kommunikation kommer att bygga runt dena fiktiva verklighet.

Orkar alla produkter med sån här reklam? Det handlar om att boosta upp varumärket – att helt enkelt bygga det internt och att göra den interna resan. Mottagaren är det som styr – Nokia är långt framme när det gäller att sätta digitalt fokus.

Det handlar om att dra igång en rörelse.

B2B? Det är inget annat än B2C för Farfar. Det måste helt enkelt vara relevant.
Milkokampanjen för Fjällfil rullar fortfarande – för den fanns det en budget på 100k. Och det kan jämföras med reklamfilmen som gick på närmare fyra miljoner i mediaköp.

Liveblogg från Omform: Virtual for real

Hej. Jag sitter just nu på scenen på Omform och kommer att liveblogga under föredragen, mellan att jag sköter tekniken för föreläsarna. Det är nästan femhundra personer anmälda till Omform och det är så gott som fullt. Ni som inte är här missar intressanta saker eftersom föreläsarna helt klart har plockat fram det bästa.
Snart kommer Eva Wikner Grahnström, Heimer & Companys VD och drivande kraft bakom Omform att hälsa alla välkomna.

Häng helt enkelt med.

Bison nominerad till årets nättidskrift

Fredrik Wass, och hans blog Bisonblog.se, en av Researchers gamla blogkollegor har blivit nominerad till Årets nättidskrift tillsammans med Niklas Svenssons projekt Politikerbloggen. Mycket roligt att Fredrik blir uppmärksammad för det mycket långa arbete han lagt ner på att skriva en blog om marknadsföring och medier med hög kvalitet.

Fredrik kommer också att delta i paneldebatten på Omform på måndag.