Category Archives: Marketing

Trendens: The Comeback of buried brands

Är det så att vi idag börjar se en trend där gamla begravda varumärken plötsligt gör comeback? Två exempel: varumärket Halston var hett under sjuttiotalet men försvann sedan. Nu väljer Harvey Weinstein, amerikansk filmproducent, att blåsa liv i varumärket för att konkurrera med Gucci och andra high-endmärken. (Realtid.se)
Det andra exemplet är Ms. Freckles. Mycket omtalat under internetboomen ’99-’00 men som kastade in handduken i oktober 2000 (här kan du läsa en uppsats [pdf] om vilka misstag de gjorde). Nu har varumärket fått en renässans och är en allmän sökmotortjänstsamling.

Det är en intressant tendens – är det så att vi börjar få slut på nya idéer? Eller handlar det om att “den nya svarta” är en nostalgisk tillbakablick på gammal lyx? Både Halston och Ms. Freckles platsar i detta. Halston utifrån en mer traditionell nostalgi över en svunnen storhetstid av disco och frihet från dagens bekymmer. Ms. Freckles utifrån att varumärket fanns under en tid då allt sågs som möjligt, Den Nya Ekonomin handlade om att alla hinder uppfattades som försvunna och IT var frälsningen.
Nån som har ytterligare exempel? Vad tror ni – är det så att vi kommer att, precis som när det gäller gamla rockband som idag plötsligt gör comeback, får se ännu fler gamla halvdöda eller stendöda varumärken väckas till liv?

Lite om Ofcomreglerna

Det är intressant att läsa om de regler som brittiska Ofcom lägger för reklam i segmentet “socker och energi”-livsmedel. Det är regler som vi i Sverige redan har, vilket i sin tur självklart får mig att fundera över hur långt konsumentföreningar och andra reklammotståndare tänker sig gå när de ändå väljer att kritisera reklam som idag går i Sverige i segmentet. Läs och begrunda: Regler för reklam mot barn skärps och hur det faktiskt i mångt och mycket påverkar svensk reklam eftersom det kan tänkas bli en
fet smäll mot tv-kanalerna.

ICA bygger sitt varumärke. Och andra betalar

Även om man får ta det hela med en viss nypa egen-agendasalt så visst har Håkan Gustavsson rätt i mycket av hans kritik av ICA:s reklamfilmer som han dundrade ut under Stockholm Mediaweek. För det som de bygger är ICA:s varumärke (och därmed implicit även de egna EMV) och knappast de andra varumärken som betalar för att synas i reklamfilmerna.

Det som är lite roande är att Ingrid Johansson-Blanks motargument: att de varor som är med i filmen ökar sin försäljning (under reklamperioden antar jag) med 60-70 % inte möter kritiken. För själva grundfrågan är om att bygga varumärket, vilket handlar om att skapa kännedom och awareness på längre sikt. (Dagens Media) ((Disclaimer: Jag vet att det inte var igår som medieveckan gick av stapeln men jag har inte haft tid att läsa tidningar förrän nu…))

In and Out for 2007

Jag hade tänkt att skriva något mer intelligent inför det här året men som läsare vet så blev jag överröst av jobb istället. Så här kommer en gigantisk länkdump av sånt som vi researchers och planners spenderar tid med att läsa några veckor innan och några veckor efter varje årskiften:
THE LIST: What’s In and Out for 2007
Konsumenttrender 2007
trendwatching.com’s TOP 5 CONSUMER TRENDS FOR 2007
Independent Online Edition via PSFK
Influx
Influx
Ett vitt 2007 – Manolo ger dig trenderna för det nya året
Web users driving change in 2007
New Media Trends And 2007 Predictions
Lite om vad du kan förvänta dig nästa år
Dagens Media
Media Culpa’s 2007 predictions – it’s not a pretty sight och 10 disturbing trends in mass media
di.se
di.se
Your newsroom New Year’s resolutions for 2007
2007 års scoop
Karta över årets nättrender
2007 Trends : Brand Abstinence
Oraklet i Hornstull
Tio trender som lär prägla 2007
Popular Mechanics
Nu våras det för grått
The 50 loudest websites in 2006 and what made them successful
Telejättarna börjar fatta galoppen
Webb 2.0 tar plats på företagen
Företagen du ska starta 2007
Det våras för landsbygden
Alt Predictions for 2007
eMarketer’s 10 Key Predictions for 2007
The Crystal Ball: What’s Ahead in Ads
2007 Trends : WiLife
Ready To Get Weird, Advertisers?
What’s Next Blog’s 2007 Marketing Trends Predictions
Technorati Search: 2007 predictions
BrandTarot Predictions for 2007
Dagens Media
TIO IT-TRENDER SOM ÄR SÅ… 2007

Kort och gott

Att dietmarknadsföring inte är lätt vet vi sen länge. I USA har två kampanjer har dragits tillbaka efter att FDA fått klagomål från en grupp läkare som menar att det inte finns tillräckligt mycket bevis för att mjölkprodukter skulle ha positiv påverkan på vikten. Samtidigt har det amerikanska jordbruksverket gett klartecken för kampanjerna. (MSNBC.com)

Baksidan med “celebvertising” visar sig i hur figuren Shrek används. Samtidigt som McDonald’s använder honom för att främja hälsosam mat används figuren i reklam för M&Ms, Fruit Loops och Frosties. (DN)

En lokal Wal-Mart har valt att göra en sorts reverserad gerillareklam genom att be domaren att döma snattare till att stå som sandwichgubbar utanför affären med en skylt där det står I am a thief, I stole from Wal-Mart. Onekligen lite surrealistiskt sätt att motverka snatteriet på. (MSNBC.com)

Ungefär som att se färg torka. West Country Farmhouse Cheesemakers har skapat en sajt som visar på hur ost lagras i realtid. Via det välfunna cheddarvision.tv har närmare en miljon människor sett på den sakta mognande osten. Självklart mer meningslöst än Subservient Chicken men onekligen funktionellt i att skapa varumärkeskännedom. Själv får jag visserligen nostalgiska minnen av den gamla Trojan Room Coffee Pot. (JMW Kommunikation)

Reklam i Dokument Inifrån

Martin Lindström, Pronto, PhD, neuro-branding, buzz-marketing, viral marknadsföring, avsändare, målgrupp, ambassadeur-branding (sic!), Alain de Boitton, in game-advertising osv… Dokument Inifrån visar en timme där det helt klart visar sig att journalisterna inte riktigt vet vilket ben de ska stå på: det objektiva eller subjektiva.

Två saker är intressanta. Man har använt några av de stora mainstreamtänkarna (Lindström, Boitton mfl) och samtidigt väljer att följa ett litet marginellt projekt som visar att Pronto och PhD har djupgående kopplingar med varandra. Men programmet är intressant utifrån vad de “vanliga” personerna säger. Exempelvis de två unga killarna som lirade TV-spel och påpekade att det skulle se konstigt ut om det inte fanns reklam i Fifa-spelet. Eller ungdomarna i Hofors som påpekar att varumärken är markörer för livsstil.

Och som vanligt är Martin Lindström bäst.

(Sorry Erik :))

Fint att jobba på Donkan

McDonald’s har tagit intryck av Jeep och Jacuzzis insikter och insett att en generisk term inte är så bra för varumärket och i England försöker sig företaget på att påverka Oxford Dictionary att ta bort uttrycket [[mcjobs]] ur ordboken.

Vi tycker att det är föråldrat, inte verklighetsförankrat och dessutom kränkande mot de talangfulla, hårt arbetande människorna som tjänar allmänheten varje dag.

(Realtid.se)

Saker jag inte hunnit med

Jag har haft en hel del att göra på jobbet vilket innebär att jag helt enkelt inte hunnit skriva så mycket. Så jag dumpar ett gäng länkar som jag hade tänkt skriva om:

I tidningen Mama har man valt att kalla en samlagsställning för “Öresundsbron”. Något som fått Brokonsortiet att surna till:

Självklart är vi inte glada när vårt varumärke missbrukas.

Men konsortiet har fått lov att inse att det inte handlar om ett varumärkesintrång då konsortiet och själva brons varumärke stavas med danskt ö. (Aftonbladet)

Vidare kan man fundera om man ens skulle kommit förbi immaterialrättsjuristen med att försöka få det till ett reellt intrång eftersom det handlar om en metafor – och en bro är inte direkt en “produkt” som är utan allmänintresse och därmed också har ett generiskt värde som metafor i andra situationer.

You Tube väljer att starta en egen prisgala – user generatedversionen av Oscarsgalan. Och på måndag den 26 mars kommer vinnarna att koras på YTAwards. (DN)
Mickey B har samlat ihop storyn om hur Armani totalt misslyckas med att göra reklam som inte upprör folk: Mode som upprör, Armani i trubbel efter reklam om sexturism.
Man kan lugnt säga att GB fått en rejäl buzz runt sin nya glass “Girlie”. På Knuff finns det 226 länkade blogginlägg om det – och de flesta anser att Sveriges Konsumenter – organisationen som valt att “rasa” mot glassläppet är ute och cyklar, även om vissa pk-feminister tenderar att gå på SK:s linje. (DN)

Själv är jag mest fascinerad över hela upplägget – GB insåg självklart att de skulle få spö för glassen, räknade med att det skulle skapa uppmärksamhet i media och därmed också tjäna på det utifrån två linjer: dels en normal uppmärksamhets-pr men också genom att målgruppen för glassen är tweenies, och de ogillar när vuxna säger åt dem vad de ska tycka och tänka – så de kommer att köpa glassen bara för att den nu är ogillad av vuxenvärlden. Samtidigt har Sveriges Konsumenter, vars namnbyte knappast gjort dem mer kända, positionerat sig i medvetandet hos oss konsumenter. Everybody wins, förutom de personer som tror att det här är på riktigt.

Elias påpekar att GB själva verkar ha PR-huvudet under armen: Folk är idioter. Visst?

Internetradiostationerna, vars utbud börjat att intressera annonsörer, kan komma att förlora mycket av sin position då amerikanska copyrightorganisationer vill öka royaltyn för den musik som sänds. Ökningen kan bli till det dubbla vilket kommer att få många stationer att stänga. (Realtid.se)

En Metallica född

Blir intressant att följa den här historien: Metallica i den heliga andens namn eftersom bandet Metallica tillhör dem som gärna lägger stora pengar på immaterialrättsjurister som jagar såna som inkräktar på varumärket.

(Faktanot: Aftonbladet är ute och cyklar i rubriksättningen – det finns ingenting i dopordningen som kopplar samman namnet med något religiöst. Man döper inte till ett namn utan namnet är i dopordningen egalt.)

Mer om det på Metallica klingar illa, enligt Skatteverket

Bra saker från underifrån

Jerry Silfwer skriver en blogg som är läsvärd. Bland annat smäller han på RvdB och dennes lätt Guillouska uttalande om att “bloggare är kastrerade journalister”. Ett uttalande som i sig blir nästan absurt eftersom det innehåller följande:

Bloggare kännetecknas av telefonskräck och av att de inte orkar hitta eget källmaterial

Särskilt om man betänker Dagens Medias egna hårda arbete med att hitta eget källmaterial och deras teknik när det gäller telefonintervjuer. Dock – Silfwer gör en mycket snygg och genomtänkt postning som är en snygg slapping mot RvdB:

Rolf kanske borde hitta en ödmjukare stans och fråga sig vad som egentligen är dagens media?

Bulls eye.

Bloggaren TBFKEM gör mig uppmärksam på artikeln Mat i minoritet som visar på hur svenska handlare (och reklamare) missar att göra reklam specifikt riktad mot målgrupper som kan tänkas vara intresserade av mat från “sin” kultur och istället gör det till en ytterligare del i ett mellanmjölkigt svenskt utbud. TBFKEM analyserar det hela:

Aktörerna i svensk reklam är så homogena; svensk heterosexuell medelklass i yngre medelåldern, såtillvida det inte är en produkt som specifikt riktar sig till ett äldre segment (rynkkrämer). Det är som om de ansvariga tror att om man har äldre kvinnor, mörkhyade, homosexuella, handikappade i en reklam så skräms alla andra konsumenter bort.

Tyvärr har hon nog alltför rätt. De som faktiskt till viss del vågat att testa det är Tele2, vars reklam visserligen var anskrämligt ful och jag irriterades över det lite lätt flagranta fördomsfulla i att skriva medvetet dålig svenska, men som ändå på något sätt handlade om att rikta sig mot någon annan än medelsvensken.

Tidigare har TBFKEM gjort en solklar analys av “kupongeländet“:

Kunderna gillar inte alls att klippa kuponger. Kunderna gillar låga priser. Det bästa sättet att få låga priser är att klippa de fåniga kupongerna. Det är därför det kommer in så många kuponger varje vecka.

Dumpat

Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle är smarta affärsmän. De väljer att nu, när IT-haussen är på sin höjdpunkt med web 2.0, user-generated frenzy och en marknadskommunikation som blir mer och mer digital, re-lansera sin bok “Funky Business” genom att vidareutveckla resonemangen, uppdatera exemplen och sätta sina idéer i den nya kontexten:

All gnutta av gråhet har blivit borttagen. Värden är annorlunda men vi är funkiga för evigt. Funkiga för evigt. Forever Funky Forever Funky Forever Funky”

(di.se)

Fortune har frågat över tretusen företagsledare och andra personer på ledande poster om vilka företag de beundrar mest. Listan är en blandning av ekonomisk framgång, CSR och bra stories:

  1. General Electric
  2. Starbucks
  3. Toyota
  4. Berkshire Hathaway
  5. Southwest Airlines
  6. FedEx
  7. Apple
  8. Google
  9. Johnson & Johnson
  10. Procter & Gamble

(Ekonominyheterna)

Pontus Schultz är en person med lång erfarenhet av nätet ((Han var med på Visiontiden och var med och drog igång DagensPS och Attention.)) – och en hel säck med personlig integritet så när han säger Därför kommer Zennströms nya satsning att floppa så är det bara att lyssna. För det är onekligen många beska sanningar som kommer ur hans tangentbord.

Hur lyckas man kapitalisera ett företag vars hela idé bygger på CSR? di.se har låtit läsarna fråga God Els vd Stefan Krook. Han är riktigt rolig ibland:

Vi har dock ingen PR-byrå, ingen informationschef, faktiskt inte ens en marknadschef. Det är billigt.

Starbucks väljer att sträcka ut sitt varumärke på ett relativt oväntat sätt: genom att starta ett eget skivbolag. Lattejätten har sedan flera år sålt både skivor och digitalt nedladdad musik men nu väljer man att gå head-to-head med de stora mediejättarna. (di.se)

Nina analyserar Läkerol Dark. Och gör det rätt intressant. Hon gillar det ur tre perspektiv:

  • uppmärksamhetsperspektiv
  • saliensperspektiv
  • överraskningseffekt

Läs själva på Reklamchock!!.

Ibland är inte allt samma sak

Det intressanta med nyheten om att Blocket lägger till en videouppladdningstjänst är dels att det faktiskt finns någon sorts mening med det – att kunna spela in en video på det man vill sälja (tänk er själva hur jobbigt det blir att inte köpa den där gulliga katten nu…). Dels att Dagens Media inte verkar tänka i de banorna utan skriver

Köp- och säljsajten Blocket är den senaste i en lång rad av nätaktörer som startar en funktion för uppladding av videoklipp.

Jamenvafan… det är en jävla skillnad mellan de sajter som skaffar en uppladdningstjänst för att folk ska ladda upp vad som helst och Blocket som har en idé bakom som förbättrar deras grundkoncept. (Dagens Media)

Farbror Freij, Miami och några skyltar

Stockholms Trafikmyndigheter har fått spel på Miamis kampanj för Sveriges Dykbransch. ‘Farbror Freij’ på Trafikkontoret menar att det gerillabyrån från Göteborg att

Antingen har de gjort en fuling eller också är de inkompetenta.

Gustaf Rydelius på Miami Guerilla Advertising förklarar att det helt enkelt var en chansning.

Det hade blivit en lång byråkratisk process. Det var enklare att sätta upp dem först och sen ta ner dem om det inte var okej.

Och Resumés reporter ställer en slutfråga som är rena goddag yxskaft:

Är inte kampanjen misslyckad då?

(Resumé)

Visserligen är jag en smula biased när det gäller Miami eftersom det är mina kompisar men jag kan inte hjälpa att jag ändå funderar över två saker:

  • Om det varit en Stockholmsbaserad byrå typ Ogilvy eller Storåkers, som knappast alltid väljer att söka alla tillstånd, så undrar jag om Farbror Freij på Trafikkontoret ens vågat att öppna munnen.
  • Har man någon gång gått i Stockholm, eller ens försökt att köra bil där så blir uttalandet om att Stockholm är restiktivt med skyltning lätt löjeväckande.

Däremot är det en intressant diskussion generellt – hur ska man förhålla sig till laglighet och tillståndsgivande när det handlar om gerilla? Själv menar jag att man så långt som det är möjligt bör söka rätt tillstånd eftersom det annars alltid finns ett stort risktagande när det gäller varumärkets värde. Å andra sidan – det finns också inom vissa målgrupper och för vissa varumärken en omvänd situation – det ger ett högre värde för varumärket om man vågar göra något som inte är tillåtet. Vi har sett ett antal exempel på såna kampanjer, både stageade och riktiga. Saatchi&Saatchis sprängning i vattnet mitt i Köpenhamn som är en viral för Quiksilver, droga5:s graffitti på flygplan etc.

Problemet med de som frankt nu förklarar att det a) är fel att inte söka tillstånd b) menar att kampanjen inte ger något är att de inte ser saker kontextuellt: vilken är målgruppen, vilka traditionella medier läser de (och kommer dessa media att skriva om kampanjen). Vidare glömmer de att gerilla handlar om korta inhopp – det stora värdet ligger i att få buzz runt kampanjen. Det handlar om överraskning – vilket innebär att man ibland inte kan vänta eller låta myndigheterna styra exekutionen. Och det är i detta som även Resumés reporter visar sin okunskap i marknadsföringsfrågor ((vilket tyvärr inte längre förvånar någon – varken när det gäller Resumé eller Dagens Media.))eftersom han ställer frågan om kampanjen är misslyckad.

Det funkar inte alls.

Nej, det blev verkligen inte vackert:

dsc00316.JPG

Det ser mycket billigt ut – de har tagit bort hela den exklusiva känslan av Ramlösa och istället mer eller mindre klistrat in Vichy Nouveau på logotypen. Det är simpelt tryck och faktiskt verkar det som om de försämrat papperskvaliteten.

Tyvärr – ingen kommer att vinna på det här. Dåligt betyg Carlsberg.

Björn M på JMW har drabbats av den stora förvirringen – och hans bild i postningen Förvirring i butikshyllan säger väl allt – det handlar om att trycka ner Ramlösa från premiumpositionen till något som med bästa vilja kan sägas vara måttligt bättre än ICA:s EMV-vatten…

Hendrix har inget med vodka att göra

Det är inte bara sorgligt utifrån det faktum att Hendrix dog, alltför ung, just av sitt missbruk av tabletter och sprit utan också att det helt enkelt är riktig usel branding det handlar om. En släkting har valt att försöka göra sig pengar på att använda kända egenskaper hos Jimi Hendrix för att kränga vodka vid namn “Hendrix Electric”.

Flaskan är purpurfärgad […] föra tankarna till Hendrixlåten “Purple Haze”. Det är inte vilken soppa som helst utan “inspirerad av Hendrix påhittighet och artisteri”, heter det i marknadsföringsmaterialet. Etiketten domineras av Jimi Hendrix patenterat vildvuxna kalufs…

(DN tips från ML)

Det här är problemet med många försök att använda starka personliga varumärken för att kränga produkter – man går för nära men ändå inte ända fram. För i det här fallet skulle det varit självklart att använda Hendrix briljans och koppla det till produktens tillkomst. Och självklart använt ordet “Experience” istället. Men att sätta namnet rakt på, och försöka att skapa ett märke som helt enkelt saknar trovärdighet gentemot det varumärke som ska användas för att stärka kommunikationen visar helt enkelt på dålig branding liksom att det saknas en positiv relevans mellan Jimi Hendrix och vodka. Det handlar om “fulbranding” och kortsiktigt tänkande.

En filosofisk tanke

Läste på ett företags visionssida: “Vi koncentrerar oss på lösningen – inte på problemet.” Typisk corporate-bs kanske? Sånt har vi alla skapat…

Enligt min mening är ett sånt uttalande i bästa fall en tautologi och i värsta fall helt galet tänkt. Målet är en lösning, men för att nå en lösning måste man ju faktiskt veta vilket problemet är. Det handlar snarare om en process än ett antingen eller.

Storytelling som egen nisch

Att ljuga ihop en historia är knappast något nytt men i marknadsföringsgrenen “storytelling” menar Erik Nissen Johansen att det finns ytterligare saker att göra. di.se har gjort en lång intressant artikel om honom och hans byrå Stylt Trampoli som skapat en egen nisch i att skapa historier runt varumärken.

Alla projekt börjar med ett manus, en historia. Dramaturgin bygger på något som folk vet, tror sig veta och känner igen.

Korta varumärkesnyheter

Cisco och Apple har kommit överens om namnet iPhone. Båda företagen får rätt att använda namnet på sina respektive produkter och ett samarbete runt andra produkter har initierats. (IDG/CS)

SVT har valt att varumärkesskydda ordet “Saltön” vilket fått författaren till böckerna som TV-serien bygger på att försöka få skyddet hävt. (DN Kultur)

Riksgäldskontoret har inte bytt namn – men väl förändrat sitt profilerade namn till Riksgälden. Förklaringen är att ett reellt namnbyte skulle innebära en alltför stor, lång och kostsam operation så istället väljer man att arbeta med ett legalt namn och ett profilnamn som tagits fram utifrån undersökningar om varumärkets värden öppenhet, trygghet och affärsmässighet. (E24.se)