Category Archives: Marketing

Skandia gör en halv pudel i ny kampanj

Med payoffen “Med vår rykte har vi inte råd att göra fel” startade Skandia sin stora kampanj, under stort (?) hemlighetsmakeri signerat go.garbergs.

TV-spottar på TV4 under primetime och print framöver ska återge lite av företagets varumärkes värde efter alla skandaler. Företagets marknadschef Helena Rumén menar att de nu vill visa att man öppnar upp och vill kommunicera.

“- Allt det som har hänt har också skadat varumärket Skandia väldigt hårt och vi har också gjort ett stort internarbete innan vi nu går ut extern. Vi vet att vi måste bevisa oss för att få ett förtroende igen.”

(Resumé)

No shit Sherlock…

Reklamare gillar inte reklam

Viggo C på branschblaskan citerar Gunnar Broman, legendar inom Absolut-marknadsföringen:

“Jag tror att många som sysslar med reklam inte gillar reklam och följaktligen inte gör bra reklam. I bra reklam ska produkten vara i fokus och man ska tänka mer på att sälja den än på att vinna Guldägg.”

(Resumé)

En intressant iakttagelse som jag också gjort under mina än så länge få år i branschen. Ett oerhört märkligt beteende.
Tyvärr lyckas Viggo i vanlig ordning bluddra bort en god ansats…

Pommac blir kvar?

Carlsberg har blivit överraskade av den senaste tidens vådliga uppmärksamhet över att de ska sluta att sälja Pommacen. Dessutom funderar man på att låta Grappo och Trocadero försvinna. Carlsbergs informationsdirektör Stefan Bremander menar att det är de stora varumärkena och dagligvaruhandelns egna varumärken som gäller på läskmarknaden:

– Utvecklingen går mot ett fåtal stora varumärken, så att leverantören kan fokusera sitt arbete. Dessutom har ju handeln tagit fram egna varumärken som de arbetar med.”

(Dagens Media)

Grappo? Vad ska man då blanda grogg med?

Reklamskatten blir kvar

“Intentionen är att sänka reklamskatten… nån annan gång.”. Det är ungefär vad den nye finansministern säger. Att ta bort reklamskatten skulle innebära ett avbräck på en miljard. (Resumé)

En miljard. Den kortsiktiga ekonomiska politiken har än en gång visat sitt hydrahuvud. För vad skulle hända om reklamskatten togs bort? Antagligen skulle motsvarande miljard komma in i andra skatter eftersom det hela skulle ge en lättnad för tidningsbranschen.
Tyvärr är vänster och miljömuppar fortfarande oerhört reklamfientliga. Kunde de skulle de suga upp varenda vinstkrona från vår bransch.

Sista droppen

Carlsberg meddelar att läsken Pommac kommer att sluta säljas förutom i magnumbuteljer invid storhelgerna.

Försäljningen har gått ned och det finns inte plats i hyllorna för sorter som inte säljer. Den stolta traditionen från Fructusbryggeriet försvinner och därmed en av de sista klassiska läskedryckerna. (Aftonbladet)

Manpower integrerar image med rekrytering

Manpower integrerar varumärkesbyggande i sin senaste platsannons:

”98 procent av de som rekryterar en ny medarbetare genom oss är nöjda. Nu söker vi 100 rekryteringskonsulter för att få lite ordning på den siffran”.

Den andra fasen bygger på att skapa buzz runt deras hemsida och platsannonssajt:

”Platsannonsera gratis på Manpower.se. Om du inte
vill annonsera tar vi däremot betalt”.

(ur Marknadsveckan #7)

Integrerad reklam? Kanske. Snarare en väldigt klar insikt om att all kommunikation också bygger varumärke. I senaste Sälj-&Marknadsföring tas det problemet också upp. Om allt är kommunikation så byggs varumärket i varje liten kommunikativ bit som finns mellan kund och företag.
Jag skrev en liten essä om det för några år sedan: De små sakerna.

“Moral values” oroar reklambranschen

Reklambranschen oroar sig över det faktum att en femtedel av presidentvalets väljare angav “moral values” som den viktigaste frågan när de tagit sitt beslut. Branschen oroar sig för att det kommer att innebära svårigheter att få igenom lite mer edgy och kreativa kampanjer. Dick O’Brien, vice ordförande i American Association of Advertising Agencies menar:

“The big thing to watch is moral values. There is going to be greater scrutiny on decency, and that could play into advertising and what is indecency in programming and advertising”.

(Ad Age)

Vissa skulle säkert säga att reklambranschen bara är rädd för att inte få visa tuttar.

Reklammanifestet

Anders F är en man med åsikter. Han tycker att all reklam är skit (självklart då förutom den han kan tänkas göra). Det han skriver är knappast något som ingen av oss andra tycker… men han gör det med en schwung som känns en smula naiv. Reklammanifestet bygger på olika åsikter som många gånger emotsäger sig själva.

En av de mest flagranta motsägelserna är när han tidigare förfäktat åsikten om att dagens reklam inte inriktar sig på kundernas kunder utan mer mot de marknadschefer som köper reklamen:

När jag utbildade mig till copywriter fick vi lära oss att utgå ifrån frågor som

* Vad ska mottagaren känna?

* Vad ska mottagaren tänka?

* Vad ska mottagaren göra?

Det är väl bra. Men jag hävdar att dessa frågor är felformulerade. Istället bör man fråga sig

* Hur reagerade jag när jag kom på idén?

* Vad tänkte jag?

* Skulle jag lockas om jag såg idén ute på stan?

Jag valde att skicka honom en fråga om det hela gett honom något jobb. Jag fick det här svaret:

Jag vet inte riktigt vad som beror på reklammanifestet och vad som beror på
andra åtgärder som jag tagit, men svaret på din fråga kan nog sägas vara både ja och nej. Någon anställning har jag inte fått. Däremot har jag under den senaste tiden fått en del ingångar för att starta upp ett samarbete inom ramen för frilans. Både mer konkreta förslag och flera av typen “vi kan väl ses för att reka inför framtida behov”. Ett par jobb ligger numera och väntar i den berömda “pipe-linen”.

Givetvis finns det även ett motstånd. Det är inte alla som vill att man ska kämpa för att förändra en bransch som i deras ögon fungerar tillfredställande. (I många fall misstänker jag att det har att göra med storleken på deras bankkonton och förändringar som görs där runt den 25:e varje månad). Men jag har å andra sidan aldrig sagt att jag skulle blidga alla i reklambranschen. Snarare skrev jag manifestet utifrån en vilja att förändra något som jag inte tycker är speciellt bra idag.

Jag tillhör den skara som själv kan tycka att mycket reklam är ointressant. Men att lägga en vänsteranalys på reklambranschen känns lite fånigt. Vi matar Mammon. Vår mission är inte att förändra världen.
Jag fascineras av den dubbla självbild många i branschen har: å ena sidan gnäller folk för att reklamen inte får någon effekt – att konsumenterna skiter i reklamen, å andra sidan finns en syn att reklambranschen har en oerhört stor impact på folks värderingar. Some logic missing.
Det är få i branschen som anser att “den funkar tillfredsställande” men frågan är: vad är en tillfredsställande reklambransch? Är det en bransch som säljer massor med effekt utan att spela på a) känslor b) förutfattade meningar c) alltid är både kund och konsument till lags och samtidigt har en kreativ höjd?
Reality check please…

A New Season for Car Slogans

Toyota har valt att ändra sin tagline och sin reklamstrategi. Från “Get The Feeling” till “Moving Forward”. Och det beror inte på att Toyota går speciellt dåligt – snarare tvärtom.

En av anledningarna att många av de stora biltillverkarna (byter reklamstrategier menar artikelförfattaren är att hushållen är överhopade av reklam och snarare försöker undkomma reklamen än att välja utifrån den. Toyotas Jim Lentz säger:

“We felt it was time to kaizen our message as well,” referring to the Japanese term for “constant improvement.”

Businessweek

ComHem återanvänder andras idéer

Com Hem vill framstå som något åtråvärt i hemmet, som en öppen spis eller balkong.
– Idén har vi illustrerat genom att visa ett par som tittar på lägenheter och söker efter ett jack med tre hål i väggen.

Annika Söderberg, försäljnings- och marknadschef
på Com Hem, förklarar hur Com Hem väljer att positionera om sig till att kunna ge precis allt som en modern människa behöver för att kommunicera och bli underhållen.

TV är huvudmedium i mediamixen, men också en landsomfattande printkampanj liksom en DR-kampanj signerad Ogilvy One finns med. (Dagens Medias Marknadsveckan #7)

“Tre hål i väggen”… men så otroligt fånigt att rida vidare på Vattenfalls tagline sen några år.

Konsumenten tar kontroll

The speed and breadth in which a technology will be adopted is directly proportionate to the amount of control that technology provides people over some aspect of their lives. The more control it provides and the more important that aspect of their lives, the faster and more broadly the technology will be adopted.
Human beings like being in charge. We’re control freaks. We like controlling things, and we don’t like it when our control is limited.

(ClickZ / Advertising)

Sydows artikel igen

Den artikel (läs kommentar) som vissa av oss inte fick läsa på grund av DNs tekniska problem. Hans Sydows åsikter om dagens reklam:

“Reklamens framtid vilar i våra egna händer. Ännu så länge. Det är alltså vårt ansvar att göra något åt vår egen situation. Om vi gör det nu ser framtiden ljus ut. Men om inte vi bestämmer oss för att göra något kommer någon annan att göra det åt oss. Och då riskerar vi att få nya regleringar och nya lagar.”

(Sveriges Reklamförbund)

Hemliga iPod-användare

I en artikel i Wired menar Seth Godin att han blivit en “closet iPodist” – han vill inte erkänna att han, som är inne på sin femte spelare, äger en iPod. Inte nu längre eftersom det är så många som har en.

Drew Neisser på Renegade Marketing Group menar att Apple måste fortsätta att kämpa för att hålla iPod-varumärket fräscht och heterogent:

“You can already begin to see the initial iPod pioneers, who embraced the value of individuality, shunning the storm of homogeneity that’s growing with each new purchase.”

Seth Godin har kanske satt huvudet på spiken både vad gäller Apples framgångar trots sin litenhet men också den fara som det innebär att Apples iPod blir en sorts branschstandard:

“Most of the people who are Apple’s biggest cheering section are people who go out of their way to wear what everyone else is not wearing and eat where not everyone else is eating. They’re the kind of people who like to customize their life and feel like they’re independent.”

Godin och Neisser får en del mothugg av diverse trendspanare; både Rubin på Cool Hunting, DeeDee Gordon på Look-Look såväl som Janet Ozzard på Style menar att det är långt kvar innan en iPod förlorar sitt mervärde. (via MediaCulpa)

Det är en ganska intressant iakttagelse som Godin gör. Tribalism-trenden samman med samhällets grundläggande värderingsförskjutning mot individualismen innebär att man hellre söker exklusivitet än inklusivitet. Om man förut inte ville missa att vara en del av en mainstream-trend är det nu en rejäl förlust.
Självklart har early-adopters alltid sökt det nya, exklusiva – det är därför vi jagar deras åsikter för att göra det till sälj bland den stora massan – men det som håller på att hända är att den stora massan vill vara exklusiv och inte hänga på den stora trenden.
Följden för både PR- men framförallt för reklambranschen måste bli att hela tiden arbeta med mindre målgrupper, snävare inriktningar av produkter. Nischningens tidevarv är här.
Det stora problemet ligger inte nödvändigtvis i vår bransch utan hos företagen som ska sälja. I den traditionella marknadsteorin handlar framgång i grunden om att sälja mycket – och om då nischning och exklusivitet blir rådande så innebär det en helt ny situation. Och det påverkar oss.
Vad som måste till är en bättre integrering av de kommunikativa delarna, en grundläggande varumärkesstrategi vars taktiska outcome är kontextuell, möjligen geografiskt men framförallt socialpsykologiskt. Som planner och marknadsförare får vi flera bollar att hålla i luften: både målgruppen utifrån de traditionella parametrarna, individpsykologiska parametrar och tribalismens olika uttryck.

I smörigaste laget

Arla repositionerar Lätt & Lagom efter att ha tappat marknadsandelar. Den nya taglinen blir ”för oss som skulle kunna röra oss lite mera” istället för “dags för en ny vana?”.

Hela konceptet bygger på mer positivitet och aktiv känsla istället för pekpinnar. Om igenkänningen förut varit av det negativa slaget, där personer ställer sig på vågen och får en chock eller gömmer magen på stranden är igenkänningen reverserad i det nya konceptet där det finns atletiska och fräscha människor att jämföra sig med. Det ska vara gjort med en ironisk glimt enligt Erik Ström på Arla.

En av kampanjens mål är också att berätta att margarinet fått en ny smak. Rent marknadsmässigt jagar man ett återtagande av de procent man förlorat framförallt till EVMs och till Becel och liknande mer functional-foodsinriktade varumärken.

Byrå är ANR.BBDO.

Arla kommer också att konsolidera både sina varumärken och sin kommunikation till färre byråer. Som det är nu har företaget ett antal av de största byråerna som kommunikationskonsulter på olika affärsområden respektive olika varumärken men vill försöka att renodla de kommunikativa värdena såväl som att rensa bland varumärkesfloran.

“– Vi ska samordna de nordiska varumärkena så långt som möjligt, men förnuftigt. Det innebär förstås att några varumärken kommer försvinna från den svenska marknaden, men det är svårt att peka ut vilka idag.”

När det gäller byråerna är det inte nödvändigt att det är en byrå bland de internationella nätverken men att den har kontor i alla nordiska länderna. (ur Dagens Medias veckobrev 04#7)

Det är väntat att den svenska reklamtraditionen går mot en mer amerikaniserad version (särskilt när amerikansk reklam visar indikationer på att bli mer europeisk…). Jag tycker ändå att det är en märklig form av reverserad igenkänning som man använder – att jämföra sig med atletiskt byggda, aktiva och vältrimmade människor tror jag säljer mindre av produkten än den gamla strategin. Det kräver en ganska utvecklad känsla av ironi för att förstå det.
Varför man inte jobbar mer med termen “lätt” i sin kommunikation är en gåta, åtminstone för mig.

Enligt artikeln ska Arlas varumärkesstrategier läggas av Leo Burnett. Kan det vara så att Arla fått propåer från någon annan stor byrå om att ta över detta och att det bör innebära att man även får del av en del produktreklam?

Blå dunster

Den speciella blå färg som Karl Fazer, eller “Fazer Blå” använder på sina förpackningar har blivit Finlands första registrerade “färgmärke”. (Karl Fazer)

I Sverige har inget färgmärke ännu blivit registrerat eftersom PRV inte anser att färger är så pass särskiljande. Det man kan göra är att vända sig till OHIM (Office for Harmonisation in the Internal Market) för att den vägen göra en walkaround runt den hårdföra linje som PRV valt att köra. Genom att registrera sin färg som ett “gemenskapsvarumärke” blir det skyddat i EU. (Bolag.org)

Varumärket och journalism

Att söka kommunicera sina produkter utifrån en kontext verkar ju knappast vara någon ny tanke. Men Larry Light på McD säger att det ändå är något nytt:

“Identifying one brand position, communicating it in a repetitive manner is old-fashioned, out of date, out of touch” […] “Simplistic marketing is marketing suicide.”

Brand journalism bygger egentligen på en nygammal tanke – att försöka att använda den journalistiska (teoretiskt sätt) mångfasetterade tekniken att berätta en historia istället för att driva en och samma tagline till förbannelse.

Framförallt är det på webben som både en monolitisk marknadsföring såväl som en kontextuellt inriktad marknadskommunikation kan ha framgång. Där finns båda möjligheterna: dels att köra ut en ren varumärkesbyggande, monolitisk reklam som bygger på starkt igenkänningsvärde. Men också låta kommunikationen bygga på olika målgruppsparametrar. (Click Z / Design)