Att förstå utan att förstå

Trulsa tipsar om en reklamfilm för turkiska Akbank: Yenilikciguc. Relativt välgjord men det de missat är att se till att reklamen kan förstås även av den som inte kan språket. En sån här gång inser man att mycket reklam görs utifrån att målgruppen alltid kan läsa och förstå. Vilket ju innebär att man missar många personer som av någon anledning inte har språket som modersmål. (Fler av Akbanks filmer)

Nobben för reklam

Det visar sig att det är flest stockholmare som säger Nej tack till direktreklam. Jämfört med övriga landets arton procent som säger ifrån reklam så är det hela 33 % i Stockholmsregionen som sätter upp “reklam undanbedes” på sin brevlåda. (DN – Ekonomi)

Är det egentligen så konstigt att Stockholmarna är de som “Nix:ar” och “Reklam Nej tack:ar” mest? De är utsatta för mest reklam av alla – Stockholm har Sveriges högsta reklamdensitet. Tunnelbana, en outdoorscen som används oerhört mycket och på ett mycket påträngande sätt. Att många Stockholmare därmed väljer att försöka slippa en del reklam – den del av reklamen som de faktiskt kan styra över – är knappast underligt. Jag tror precis som VDn för Swedma att man måste selektera reklamen mer – men jag menar att den måste selekteras mer generellt. Oavsett vilket format det handlar om måste vi i branschen bli bättre på att hitta rätt målgrupp vid rätt tidpunkt med rätt erbjudanden.

Ekonomiska tendenser

Lite ekonomiska tendenser:

TCO spår en BNP-ökning på 4,4 procent i år och 3,8 procent nästa år. I decemberprognosen spådde TCO en BNP-ökning på 3,2 procent 2006 och 2,5 procent 2007.
Samtidigt spår TCO att den öppna arbetslösheten uppgår till 5,2 procent i år och 4,8 procent nästa år. KPI beräknas öka med 1,5 procent i år och 1,8 procent nästa år.
Den privata konsumtionen väntas öka med 3,3 procent i år och 2,8 procent nästa år.
De fasta bruttoinvesteringarna väntas öka med 6,3 procent i år och 4,2 procent nästa år.

N24.se, DN – Ekonomi.

En lagom tempererad ekonomi med hög tillväxt i förhållande till inflationen, så kallad guldlocksekonomi, har varit huvudskälet till börsrallyt som fick ett abrupt slut i maj.
Nu dominerar en oro för att inflationen är för hög eller att tillväxten är för låg.

DI.se

Sysselsättningsindex, andelen som tror på minskad arbetslöshet minus de som tror på stigande arbetslöshet det kommande året, steg till plus 2,2 i maj jämfört med plus 0,8 i april.

DI.se

Reporäntan, som nu höjs från 2,0 till 2,25 procent, kan alltså hamna högre än 2,75 procent till nyåret 2006/07 och än 3,25 procent till juni 2007, vilket är den nivå som marknaden har förväntat. Skälet till eventuella fler räntehöjningar skulle i så fall vara att Riksbanken ser behov av att dämpa prisutvecklingen eller att man har blivit mer oroad över hushållens skuldsättning och uppgången i huspriserna.

DN – Ekonomi, DI.se

Program utan hårddisk

När jag skrev för en webbsida för flera år sedan pratades det mycket om web services och applikationer som kördes enbart över nätverket (och nätet) på tunna klienter. Det diskuterades också möjligheten att kunna hyra program just för den tid man behöver dem i en sorts “pay-per-use”-funktionalitet.

2006, dvs ungefär tre-fyra år sedan det idogt diskuterades på olika forum och bland trend- och omvärldsanalytiker inom it finns det äntligen fullt funktionella applikationer. Läs mer om det på N24.se: Kontoret får ny plats på webben och i New York Times – Now, Free Ways to Do Desktop Work on the Web (via Beta Alfa). Olika förslag på program kan du hitta hos Solutionwatch: Fifty Ways to Take Notes.

På min privata blogg har jag skrivit om det tidigare: DEEP|EDITION » Teknikfik och DEEP|EDITION » Standarder är bra liksom Researcher » Jämförelse av bloggverktyg.

Kampanjer utan långsiktighet

Jag läste lite om hur Buzzador säljer in sin affärsidé. Jag är skeptisk:

I takt med att traditionell reklam tappar i effekt och det sker en allt ökad fragmentering av mediekonsumtionen, har företag behov av att hitta nya marknadsföringskanaler.
Som svar på detta startar Buzzador Sveriges första förpackade mun-till-mun marknadsföringskoncept.
Buzzador håller på att skapa en portal med mun-till-mun marknadsföringsambassadörer. Vi vet vilka intressen de har och vad de arbetar med och var de finns.
Buzzador erbjuder sedan företag att köpa kampanjer riktade till alla Buzzadorer eller en målgruppsbestämd del av Buzzadorerna. De får sedan från Buzzador ett kampanjupplägg och produktprover hemsända. De ska sedan med hjälp av mun-till-mun metoden berätta om produkten för sina vänner, arbetskamrater mm.

(buzzador.com)

Buzzador säger en sak till sina ambassadörer och en annan till sina kunder. Inte ett ljud om den svåra och många gånger för varumärket farliga väg som buzz marketing handlar om. Ett ytterligare problem är att Buzzador blandar ihop WOM med buzz marketing. Visst har de nära släktskap men det är inte samma utgångspunkter.
Det problem som diskuterats såväl inom WOMMA som i den internationella reklambranschen visas flagrant upp av Buzzador: buzz marketing bör inte hanteras av personer som ser det som en kortsiktig kampanjemöjlighet. Buzz skapas bäst runt varumärken och utifrån långsiktigt arbete med PR och det skapar i sin tur WOM.

Varumärket är affärsstrategin

Dagens Industri har startat en “varumärkesskola”. Många bra saker redan i del 1. Åsa Myrdal Bratt säger exempelvis:

Ändå finns det, speciellt hos många mindre och medelstora företag men även en del större business to business-företag, en uppfattning att varumärken handlar om kommunikation eller reklam, och att frågan därför hör hemma hos kommunikations- eller marknadsdirektören.

Hennes springande punkt handlar om att varumärkesstrategin i mångt och mycket kan ta över den vikt som affärsstrategierna haft eftersom konkurrensen är så mycket större idag än förut.

Bratt Myrdal tar upp mediernas fragmentering som en anledning att arbeta med varumärkesvärden i samma mått som andra värden för företagens strategiska arbete. En ytterligare del ligger i den stora fragmentering av varumärken som skett – och inte sällan varje enskilt varumärkes fragmentisering genom att varumärket sällan ses just som en del av affärsstrategin – eller kanske borde ses just som affärsstrategi. Men också att det finns så många värden som varumärket kan fyllas av på grund av värdenas inneboende subjektivitet.

Daniel Tingström på Reklamfeber uttrycker tyvärr i sin korta kommentar om DIs varumärkesskola en åsikt som jag ofta möter inom min egen bransch:

Bullshit eller da shit?

Det borde inte ens en reklamare behöva fråga 2006. Branding och varumärkesstrategier har en alltför viktig plats för att nå effekt med marknadsföring för att avfärdas på enkelt.

Buzzmarketing går fel

Det finns en fara i att buzz marketing tas upp av ett antal kortsiktiga och pengakåta företag vilket kommer att förstöra själva formatet. På samma sätt som att telemarketingformatet hamnade i händerna på allt för okunniga personer utan insikt om formatets fördelar eller om konsumenters beteenden. Den buzzmarketing vi hittills sett är tyvärr riktigt dåligt skapad.

Exempelvis har Buzzador liksom Buzzparadise totalt misslyckats med att skapa riktig buzzmarknadsföring. De sistnämnda har exempelvis missat att göra god research på vilka personer som ligger bakom olika bloggar (exempelvis skickade de ett insmickrande mail till tidningen M3; läs hos Uppkopplat).

När det gäller båda så har de bloggar som är knutna till företagen skrivit texter som knappast skapar någon buzz – det är postningar som utgår från någon sorts känsla av att “nu har jag fått produkt X så då måste jag skriva en text om det” och det känns extremt blodfattigt och lite som skoluppsatser. Det blir liksom knappast bra när personerna som ska vara ambassadörer för varumärkena skriver om det i en fotriktig stil – det som fattas är bara “observera att denna postning är reklam” överst. Se några exempel: Exotica – Buzzador, buzzador på knuff.se, Legally blonde – Min nya vän, Pash Blogg Sthlm, Aggeman.se | När utsidan är viktigast, kg800 på knuff.se, Karolina Lassbo – en glamourprinsessas dagbok: Min nya mobiltelefon.

Fördelarna är självklart att företagen får ut sitt namn/sin produkt i medvetandet hos bloggläsarna. Och de bloggar som dels är kända, där personerna har förtroendekapital hos sina läsare och som inte skriver rakt av om att de “fått telefonen för att skriva om den” innebär självklart ett plus på investeringen. Negativt är att de flesta skriver om produkterna utifrån en sorts knepig stolthet över att vara “buzzador” dvs. utvald. Som läsare inser jag direkt att det hela handlar om reklam och får knappast någon större lust att skaffa just den produkten.

Rent farligt för varumärket är när såna här saker händer (vilket visar att Buzzador sannerligen är ett riktigt stolpskott till företag):

Det började med att paketet levererades till W Petersen istället för till H Johansson. När jag väl lyckats lokalisera det känner jag att det luktar nån kryddig marinad om kartongen. Det visar sig att de två översta förpackningarna är alldeles ljumma och de två understa har spruckit. Det var bara att slänga allt i sophinken. (LipGloss Bitch)

Det innebär att Kronfågels varumärke utsätts för en oerhört stor fara eftersom kycklingen kan ha blivit dålig av usel hantering från Buzzadors sida – och om någon äter den dåliga kycklingen blir det självklart mycket diskussioner vilket medför att Kronfågel blir den som förlorar stora pengar i imagebygge.

En annan sak jag är förvånad över är att personer som Lassbo och Legally Blonde väljer att “sälja sig” till såna här kampanjer – deras förtroendekapital urholkas snabbt. Deras varumärken blir inte lika mycket värda för framtida samarbetspartners. Det borde vara något som man verkligen använder med måtta. Jag har ställts inför samma problem – om jag valde att köra annonser på Researcher skulle jag tjäna rätt bra med slantar. Men det innebär samtidigt att jag som analytiker och reklamstrateg ställer mig i en prekär situation. Min objektivitet kan ifrågasättas och det är något som jag inte behöver. Problemet för exempelvis Lassbo och Ida är att det framöver alltid kommer att finnas en fundering hos deras läsare om det de skriver om är “köpt” av ett företag.

Bengt på Frihetens Vingar har skrivit en postning om det hela: Buzzreklam förstör bloggarnas trovärdighet.

Värmebölja

Det är för varmt för att ens orka tänka på design idag. Själv håller jag på att fylla tusenliterspoolen med vatten. Det är en intressant utveckling att i princip vem som helst med en rätt liten ekonomisk investering kan skaffa sig en relativt stor pool. Det är inte längre nödvändigt att bygga en pool, med schaktning och allt arbete runtomkring. En vidareutveckling av no frills-luxuary-trenden.

The Mentos Experience

Ett antal filmer på nätet visar hur människor använder sig av Mentos mintkarameller för att skapa fontäner av dietläsk (oftast Diet Coke). Det är spektakulärt och rätt geekigt. Snyggast är filmen med två män i vita rockar som skapat en sorts “fontänsymfoni”: Extreme Diet Coke and Mentos Experiment. Enligt Mentos kan det finnas närmare 800 filmer runtom på nätet (flest kan man självklart hitta på You Tube respektive på Google Video). Mentos är glada för uppmärksamheten och deras marknadschef för den nordamerikanska marknaden menar att värdet av det hela borde vara närmare $10 miljoner. Om det är sant är det hälften av Mentos hela årliga reklambudget.
Diet Coke ‘experiment’ gives Mentos a surge in publicity (via Mymarkup)

Det visar sig att Mentos vill anlita de som skapade Extreme-filmen för att använda i sin marknadsföring. (Realtid.se)

Jag antar att Coca Cola är måttligt roade ((Något som Coca Colas Susan McDermott också uttrycker i sin lakoniska kommentar till WSJ: “We would hope people want to drink (Diet Coke) more than try experiments with it.”)) av att Mentos tänker använda deras varumärke för att göra reklam för sitt eget.
Hela Mentos-grejen känns som om företaget alltför mycket lyssnat på buzz marketing-evangelisterna och tror att viral marknadsföring alltid är bra för ett varumärke. Problemet blir att man väljer att rida på en våg av något som inte har med produktens kärnvärden och ursprungliga funktion ((McDermott menar samma sak som mig när det gäller Coca Colas oönskade delaktighet i buzzen: “craziness with Mentos … doesn’t fit with the brand personality” of Diet Coke”)) att göra – Mentos är mintkarameller som ska stoppas i munnen. Inte i Diet Coke-flaskor. Det var aldrig meningen och frågan är vad Mentos förväntar sig att det här ska ge långsiktigt.
Mentos marknadschef har ett märkligt sätt att räkna. Visst kan man i rena mediaköp och uppmärksamhet räkna som han gör – problemet är att de inte har någon kontroll över det hela och att varumärket inte nödvändigtvis kommuniceras enligt givna premisser och därmed ökar uppmärksamheten inte nödvändigtvis positiv varumärkesigenkänning.
Rent estetiskt är det också relativt motbjudande bilder av sprutande brun dryck. Jag tror tyvärr att Mentos inte kommer att tjäna något på det här – snarare kan det i längden skada varumärket.

Asackers soundbites

Fredrik har hittat en intressant collagefilm med Tom Asacker och det är ett antal bra soundbites han levererar:

– A brand is an expectation. It is not a promise. And there is a big big difference.
– Repetition does not cause memory. Relevance and emotion cause memory.
– The brands that are going to be big today are the ones that tap into the social changes taking place. Not quality. Not service. Not well financed. Not well known. Taking advantage of, and watching the changes taking place in the market place.

(bisonblog)