Category Archives: Marketing

Collins soundbytes

Platinaäggsvinnaren Lars Collin intervjuas av Resumé och har många intressanta saker att säga:

Om vad han minns

Men det är klart, den galna, lätt mentalsjuka men ofta hysteriskt roliga stämning som gärna uppstår när en slutkörd arbetsgrupp desperat försöker komma på en bra lösning på ännu en kampanj som borde ha varit klar i går, den upplever man bara på en reklambyrå.

Om bra reklam

Bra reklam är relevant för det den kommunicerar och ger samtidigt något lite extra tillbaka till den man fått att intressera sig för att ta del av budskapet. […] Kan man sedan med variation upprepa det grundläggande temat under en längre tid, och kanske även få det att genomsyra företagets totala framtoning för produkten, då är risken stor att det man gör reklam för blir framgångsrikt.

Om reklam idag

systemtänkandet och kraven på att lyckas […] går ut över […] artisteriet. Fantasi, nyskapande, mod, hämningslöshet, trivs inte så bra om kraven ger för snäva gränser. Då blir resultatet kanske habilt, men det geniala får stanna hemma i garderoben.

Råd till dagens copywriters

Ifrågasätt hela skiten, stå på konsumentens sida mot kapitalets manipulationer, rådfråga ditt samvete och livserfarenhet om vad som är rätt och vad som är fel, ge fan i att fundera på vad kunder och kolleger ska tycka om det du gör, skit i löner och bonusar, glöm tid och rum och lite till, sätt dig sen och skriv det du kommer på. Försvara sen det du gjort ända tills det sitter där det är tänkt att det ska sitta.

Trots att jag ibland kan tycka att Collin har snäva ramar själv i tänket så är det… uppfriskande.

Vodafone blir Telenor

Diskussioner har pågått under en längre tid men nu är det klart – och kampanjen har släppts med taglinen: “Vodafone blir Telenor och allt rött blir blått”. Det svårt förlustdrabbade Vodafone har alltså till slut fått bita i gräset. Det är de vanliga medierna som väljs och kampanjen ska kommunicera bytet av varumärke.

Telenor positionerar sig som operatören för de lite mer krävande kunderna som värdesätter service. Kärnmålgruppen finns i åldern 25-44 år.

(Dagens Media)

Äldre är inte unga

Lisa Rennerstedt ställer en oerhört central fråga – som hon menar att marknadsförare och mediasäljare totalt missat:

Morgondagens pensionärer vill till största delen sätta sprätt på sina pengar istället för att lägga på hög. Vi vill konsumera, när vi äntligen får tid. Samtidigt har vi också lojalt kvar tvn som en central möbel i vardagsrummet. Vi är långt ifrån någon homogen grupp. Vad kan ålder som parameter berätta om intressen, värderingar och livsstil?

(Dagens Media)

Det har aldrig funnits en så stor och så ekonomiskt solid grupp äldre som nu – och de närmaste tio-femton åren kommer detta innebära stora möjligheter att skapa en marknad för aktiva pensionärer. Varför är det så få varumärken som inser detta? Fråga inte mig.

Medievanor och marknadsföring

Att Internet förändrar våra medievanor visar många siffror. Frågan är om det förändrar marknadsföringen på ett traditionellt sätt, i meningen att en ökning på ena stället innebär en minskning på ett annat ställe i mediemixen. Jag är inte så säker på det.

bisonblog citerar Rebecca Lieb som i sin tur citerar en undersökning av Jupiter Research:

the average online user spends an equivalent amount of time surfing the Web as she does watching TV — some 14 hours per week (many do them simultaneously). Those same users spend about an hour reading magazines, two hours reading newspapers, and five hours listening to the radio.

Av detta drar Fredrik och andra slutsatsen att Internet håller på att förändra sin plats i mediemixen – traditionell mediaplats stödjer snarare Internetsatsningarna än tvärtom. Faktorer som visar detta menar man vara att Internetannonseringen beräknas öka med nitton procent år 2006 vilket är sex till åtta gånger så mycket i ökningsgrad jämfört med traditionella media.

Problemet är att statistik alltid måste sättas i sitt sammanhang – att säga att ett nytt media ökar med större grad än ett traditionellt säger inte att det nya media ökar på bekostnad av de traditionella medierna. Och eftersom Internetannonseringen i den generella mediemixen är runt 10-20 % så innebär den ökningen inte någon större skillnad i faktiska siffror. Att det procentuellt ökar med flera gånger mer än övriga medieköp beror helt enkelt på att övriga medieköp redan är så pass stora att deras ökning nått sin peak och inte kan öka mer eftersom det skulle skapa obalans i marknadsföringens mediemix.

Ett ytterligare problem är att det hela blir lite som att jämföra äpplen och päron. Internetannonsering är inte samma sak som traditionell annonsering – internetsatsningar bygger på annonser+mikrosajter. Internet som media är ett helt annat media än de vi tidigare sett. Den stora skillnaden som vi ser idag är att mycket av ex printannonsering jobbar med imageskapande och att dra konsumenten till webbplatsen för ytterligare information/hjälp till köpbeslut. Det innebär inte självklart att printannonseringen enbart är ett komplement till webbplatsen, eftersom Internets konstitution innebär att du som marknadsförare behöver andra kanaler för att göra webbplatsen känd och du behöver andra media för att skapa medvetande om varumärket.

Så min slutsats av siffrorna är lite annorlunda: det är inte en förändring av mediemixen som är det viktiga utan det är en grundläggande strukturomvandling som sker. Mediemixen förändras visserligen men det är fr a till vad de olika delarna används som förändras. Det är helt enkelt inte en fråga om antingen-eller utan en fråga om både-och. För min del, som planner och strateg, är det rätt solklart att marknadsföringen måste vara konceptstyrd, där koncepten är medieneutrala i grunden. Det handlar om att göra integrerad reklam på riktigt och använda alla delar av en mediemix på ett genomtänkt sätt.

Liten andel onyttig mat i dr

Jag tycker personligen att såna här undersökningar är rätt ointressanta och mest visar på att Sverige fortfarande försöker vara kvar i någon sorts pseudo-stalinistisk planekonomi. Dock – Sveriges Konsumentråd, med stöd från Svenska Konsumentverket och Nordiska Ministerrådet, och ett antal medieforskare vid Lunds universitet har skapat ett OHM-index, alltså OHälsosamMatindex och har mätt andelen direktreklam där mat som anses ohälsosam förekommer och kommit fram till att 26 % av reklamen innehåller mat som kan klassas som ohälsosam. Enligt Helena Sandberg, filosofie doktor i mediekommunikationsvetenskap, är mycket av reklamen riktad mot barn – eftersom det är barn på bilderna. För, enligt henne så

Det förekommer barn på bilderna i 40 procent av all direktreklam och det är lite skrämmande då vi vet att barn attraheras av andra barn.

(Dagens Media och Newsdesk)

Det är här nog den största icke-nyhet på senaste tiden. 26 % är inte speciellt mycket – om det inte är mer “ohälsosam mat” som marknadsförs via dr är det väl snarare så att dagligvaruhandeln sköter sig. En fjärdedel är ingen överhängande fara. Vad anser Sveriges Konsumentråd vara vettigt? 1 %?
Och Sandbergs uttalande om att barn attraheras av andra barn är en smula vridet – det är inget som säger att barn attraheras mer av att se andra barn. Det som snarare är intressant är väl att vuxna, dvs. den som gör inköpen, faktiskt kan bli påverkad av att se lyckliga, glada barn i reklamen (det är ju liksom hela idén…). Fr a får jag heller inte ihop hennes siffror: om det förekommer barn på 40 % av bilderna – men endast 26 % av maten är ohälsosam så måste det ju vara en stor del av barnen som gör reklam för hälsosam mat. Det hela luktar reklamanimositet.
Roligast är dock Newsdesk rubriksättning: Uppemot 26 procent av matreklamen är onyttig! *asg* Det förklarar väl hela undersökningen – reklamen är onyttig, och då tar man till helt ointressanta siffror för att bevisa det :)

Rätt världsbild och rätt story

Seth Godin tar upp oerhört viktiga saker:

1. Do the work necessary to be sure that your perception of the world is similar to the world as it is.
2. Create the stories (and the experiences to back them up) that change the world as it is.

Han menar att de flesta marknadsförare misslyckas med den första genom att blint stirra på det de vill själva. Genom att inte se andra än sig själva förlorar de kunskapen om den verklighet som konsumenterna lever i – och därmed misslyckas de även med den andra delen:

Your story has to be grounded in the worldview of your intended audience.

(Seth’s Blog via Beta Alfa)

Missarna du inte vill göra

Apsis har samlat några av de mindre intelligenta marknadsföringsexemplen:

När den svenska storheten Electrolux skulle introducera sina dammsugare i USA höjde man på ögonbrynen över hur dåligt de sålde. Helt oförklarligt, inte minst med tanke på den energi som svenskarna lagt på sin slogan – “Nothing Sucks Like Electrolux”.

De flesta av missarna visar att research är roten till all god marknadsföring, och att man aldrig kan räkna med att en produkt enkelt kan överföras från en marknad till en annan.

Själv säger jag: owned!

Att göra rätt när det blir fel

Design Observer beskriver i artikeln When Design is a Matter of Life or Death den arkitektoniska mishap som Citicorpbyggnaden utsattes för av byggnadsingenjören William LeMessurier och arkitekten Hugh Stubbins. Några felräkningar och saker som verkat ovidkommande visade sig i efterhand tillsammans skapa en farlig situation, där byggnaden kunde ramla ihop om den utsattes för hårda vindar. Det hela innebar ett etiskt dilemma för LeMessurier: skulle han hålla tyst, ta livet av sig eller berätta och ta smällen att ha räknat fel? Han gjorde det senare, vilket innebar att man kunde förstärka byggnaden och därmed rädda både materiella värden och antagligen många människoliv. Och genom att faktiskt ta sitt ansvar och lösa det problem han själv varit med att skapa fick han och Stubbins ett gott namn:

His exemplary courage and candor set the tone. As Arthur Nusbaum, the building’s project manager, put it, “It started with a guy who stood up and said, ‘I got a problem, I made the problem, let’s fix the problem.” It almost seemed that as a result everyone involved behaved admirably.

Och hur många gånger är det inte problem som uppstår i såväl designprojekt som reklamkampanjer som vi antingen kan vara tysta om, eller stå upp för vår egen kvalitetskänsla och säga: “Det blev lite fel men jag vet hur vi ska lösa det.” Eller som Michael Bierut på Design Observer skriver:

We designers call ourselves problem solvers, but we tend to be picky about what problems we choose to solve. The hardest ones are the ones of our own making. They’re seldom a matter of life or death, and for maybe for that reason they’re easier to evade, ignore, or leave to someone else. I face them all the time, and it’s a testimony to one engineer’s heroism that when I do, I often ask myself one question. It’s one I recommend to everyone: what would William LeMessurier do?

Så sant. Och jag kan själv frustrerat gnissla tänder när projektledare liksom försöker låta eventuella problem blåsa över istället för att tillåta mig och andra att lösa dem direkt. Jag tror att kunder hellre ser att vi erkänner våra misstag och rättar till dem än att känna osäkerhet inför om något verkligen är fel eller rätt.

Mass customization

Fler och fler produkter ger konsumenten möjlighet att välja sin individuella smak/utseende. Mass customization bygger på den genomgripande individualistiska trenden som i princip tar död på alla trender som försöker att kollektivisera en persons utseende, smak och upplevelse. Peter Davidson (via PSFK) menar, utifrån att företaget Ipifini skapat en teknik för att välja vilken sorts läsk man vill ha – men bara behöva köpa en flaska, att:

The 20th century was all about standardization, the 21st century will be all about user customization.

Det hela är knappast en ny tanke – Joseph Pine har skrivit mycket om det, vilket också förklarar att så många olika märken klarar sig. Ett exempel: jeans. Det finns en stor mängd jeansmärken numera och de flesta klarar sig riktigt bra eftersom de inte längre behöver oroa sig att själva varumärket ska tappa i värde, om de ser till att skapa kläder som stämmer överens med målgruppens smakriktning(ar). Ett annat exempel är sneakers, som som köparen själv kan välja look på genom att skon kommer med en mängd färger som kunden sedan kan måla på (Adidas Adicolor-kampanj), eller Nikes ID-kampanj där konsumenten kan välja hur skon ska se ut online och sedan få en helt unik sko (fler skocustomizations hittar du hos JC Report).

Det handlar inte längre om att bara välja delar av något – eller färdiga koncept utan att skapa sin alldeles egna stil, oavsett om det handlar om kläder, inredning eller teknik. Fler exempel hittar du på Core77

Wackå satsar svenskt

Kullin berättar på Media Culpa att Fredrik Wackå tänker sluta att utveckla sin engelska blog Corporate Blogging för att satsa helhjärtat på sin svenska blog.

I started this one at a time when there were, more or less, no discussion about social media in the Swedish/Scandinavian blogosphere. Now there are and it makes more sense to be part of that. We have also seen an explosion of international blogs on this subject. Whatever role I may have thought this blog could have, there are so many others doing it now.

Ungefär samma sak har hänt när det gäller reklambloggar – det har skett en formlig explosion av mer eller mindre bra reklambloggar. När jag började var det i princip Adland, Adjab, Adrants och ett antal fler, men det var relativt överskådligt. Idag är det nästintill omöjligt att hålla koll på alla, och Researcher har fått sällskap även i att skriva om reklam på svenska: Bisonblog, Tankar om planning, Beta Alfa och Reklamfeber. Bloggandet börjar att finna en form, och ursäkta att jag tjatar – men det hela liknar när hemsidorna blev vardag och nyttiga.

Lite gott och blandat

Nya Showroom innehåller “provokativ reklam” och det innebär bland annat en artikel av Fredrik Olsson på Miami.

ADA är ett nytt forum för att samla design och reklamare i Göteborgsregionen:

ADA utvecklar en databas som skall göra det möjligt för aktörer att knyta nya kontakter. Tanken är att man om ett år skall kunna hitta mer information om företag som arbetar med design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen.

En liknande samlingspunkt är Aheaddalarna.se (där jag är coach för projektledaren)

Beckmans har släppt sin nya sajt. Och jag tycker den är rätt trist: Beckmans

Collective har sett dagens ljus – en sajt för popkultur i en individualistisk tid – vad säger man annars om att man har tre “personlighetsskribenter” (varav den ena är Ajja)? En produkt av bloggvärlden. Klart en stark trend idag – att bloggar skapar nya konstellationer och blir en sorts plattformar för mediaprodukter. (Andra exempel är exempelvis Ida på Legally Blonde som är moderedaktör för IQ Student och Karolina Lassbo som skriver för Veckorevyn – tack vare sina bloggar).

Niklas Darke är en gudabenådad krönikör (och det säger jag inte bara för att jag råkar känna honom :)) har lagt ut sitt textarkiv på nätet i Svarta Arkivet. Inte bara ett exempel på god skribenteri utan också hur den förenklade CMS-tekniken hos bloggverktyget WordPress kan användas till andra saker än “dagböcker på nätet”.

Nytt spännande material istället för neon: LED-Flex
Alla konstiga sätt att mäta tid är bra? The Bob-clock
Esther Ermers har skapat ett tredimensionellt alfabet. (via Coolhunting)
Snygga efterrätter hos Jin Patisserie. (via Coolhunting)

Mest värdefulla varumärken

Financial Times har listat ((Utgångspunkten är potential till intjäning.)) världens mest värdefulla varumärken. Microsoft är inte oväntat etta men efter GE och Coca Cola kommer China Mobile som räknas bli en riktig kassako för sina ägare. På 67:e plats hamnar H&M och 69:a ligger IKEA. De båda ligger före såväl VW som före Siemens och Rolex. (Supermarket)

Att lista varumärken är alltid en grannlaga uppgift – allt beror på vilket perspektiv man väljer. Financial Times och Millward Brown Optimor har valt framtida intjäningspotential, vilket de anser vara ett säkert mått på varumärkets värde. Samtidigt finns det hela tiden andra faktorer som måste vägas in för att de facto kunna säga något om ett varumärkes värde.
Om jag får tid över någon gång (haha, den var kul!) så skulle ett sätt vara att vikta alla undersökningar mot varandra och på så sätt få en bredare bild av varumärkens värden.

Smartast vinner

I ett medielandskap som blir mer och mer fasetterat, oöverskådligt och svårt att greppa bryter gerillareklamen ny mark. Och det handlar inte längre om att störst går först utan om att den som gör smartast lösningar vinner slaget om människors uppmärksamhet.

Ur Miami News Februari 2006.

Cykla inte vilse

Är du ute och cyklar? ClickZ har gjort en bra genomgång över de olika cyklerna som vi måste ha koll på:

# Product Lifecycle A manufacturer mails offers for consumable accessories that are tied to the lifecycle of the products. This product lifecycle approach can apply to warranties and contract expirations. One savvy wireless carrier e-mails its lapsed clients after 11 months, knowing they will likely be in market for a new cell plan based on the common 12-month agreement.

# Market Lifecycle As consumers, we find ourselves swimming against the tide of market lifecycle. Mortgages are a good example of mailing to a customer at requested intervals, such as when rates change, and doing this for only a period 45 to 60 days, knowing the consumer is in market only for a short timeframe. Travel is another category most consumers tend to buy in a market lifecycle manner, such as winter vacation, summer vacation, etc.

# Broken Lifecycle Look for clues in customer behavior when a lifecycle is broken or beginning. For example, some retailers and manufacturers remove customers from e-mail marketing offers when the customer has called for product support. These merchants replace the more offer-rich content with softer informational newsletter content.

(ClickZ Experts on Intellectual Capital Strategies)

PR-branschen går bra

PR-branschen har gjort tre goda år och räknar med fortsatt ökning enligt en undersökning som branschorganisationen PRECIS gjort och som refereras i Dagens Media.

PR-branschen håller också på att bredda sig och konkurrera om samma jobb som vi på reklambyråerna har. Det intressanta blir när PR-branschen inser att även vi börjar att sno deras specialistjobb inom PR. Jag antar att den “samförståndsinriktning” som många representanter från PR-branschen gett uttryck för i diskussioner om att de tar rena reklamjobb, kommer att ändras till attackerande argument för att reklambranschen “inte kan PR”.