JMW skriver om King och SJ:s lysande utomhuskampanj och påpekar hur buzz kan skapas ofrivilligt av “motståndare”:
Om inte Länsstyrelsen och Vägverket reagerat över vägskyltarna hade kampanjen stannat vid att varit en kul utomhuskampanj. Med deras krav på att skyltarna ska ned så har det blivit en kampanj som uppmärksammas och snackas om.
Att Isabella Rosellini återigen blir kampanjansikte är knappast något speciellt – inte ens om det är Lindex. Det går i linje med annan celeb-advertising som pågått under senaste åren. Bara senaste året handlar det om Liz Hurley för MQ och Madonna för H&M. (N24.se)
Det intressanta är den trend som är genomgående inom modebranschen – att välja kvinnor som inte bara är kända utan också kommit över 40-årsåldern. Rosellini är 54, Madonna är 49 och Liz Hurley 41. Helt klart visar det att modebranschen börjat att inse att det inte längre är ungdom som är det som konsumenterna söker utan personlighet. Oavsett ålder. Styrkan i den här trenden är hög – och det kommer att fortsätta under en lång tid på grund av den demografi som vi står inför med en stor grupp personer som ligger i åldrarna 45+. Fler och fler företag inser att det är dags att överge 15-45-segmentet även när man tittar på den strategiska målgruppen.
Wal-Mart får en fd nunna som chef för aktieägarföreningen. Harriet Hentges, 65 år gammal. (Realtid.se)
Coca Cola Company har valt att re-designa Sprite-logotypen och burken. Man har i reklamen valt att centrera kring “SubLYMONal” som är Sprites smaksättare. (Coca-Cola – Press Center)
Udda reklamfilm som driver till sajten sublymonal.com och det hela känns som CP+B on acid.
Axe – “Get a girlfriend“. För en gång skulle har Axe (Lowe Bull, SA) faktiskt lyckats låta bli att bara vara sexistiska. Plus en printkampanj to go with. (via Advertising For Peanuts)
Snyggt galet. VW Golf Multiply. Och såklart gör CP+B något helt annat. Och det är bra. Såklart. (via Advergirl)
Men precis som Advergirl frågar sig: hur många olika saker kan ett varumärke hantera inom reklamen?
VW Jetta. Den som har den har råd. (via Advertising for Peanuts)
Vad händer i en automat som fixar läsk? Coca Cola har fantiserat ihop det hela med hjälp av Psyop.
Fett snyggt från Orange (och nexus productions): rgb6 (via TheSpunker)
Och så lite annat: Xenadrine: Your Mom is Hot. Hur var det nu Vigs – en milf? ;)
Och en som helt klart är NSFW: en rysk reklamfilm för vodka. Typ…
Beta Alfa har hittat nyheten att CBS ska börja att göra reklam på ägg. Det är som vanligt – inget nytt under reklamens heta sol: redan 2004 postade Dab en nyhet om det på Adland. Och Eggfusion som skapat tekniken bakom kläckte (sic!) idén redan 2001. (New York Times). De ser en potential i att använda sig av frukosten som reklamkanal:
If the shear number of potential impressions isn’t enough to grab your attention (over 50 billion eggs sold in the retail channel each year), the interaction consumers have with your message should.
CBS plan är att verkligen använda sig av äggande reklam (katjing!) i stor skal(a) ((kan inte hjälpa det men det är CBS egna copy-förslag som ger de dåliga skämten)):
In September, CBS plans to start using a new place to advertise its fall television lineup: your breakfast. The network plans to announce today that it will place laser imprints of its trademark eye insignia, as well as logos for some of its shows, on eggs — 35 million of them in September and October.
Att använda sig av mat är inget nytt – ta en tur genom både MIT AD-labs postningar och de exempel som finns på Adland: här och här. En avancerad form av skalad (…) reklam hittar du här och här
Jag tror att det i längden inte är positivt att använda sig av mat för att göra reklam – inte på det här sättet. Reklam upplevs redan idag som oerhört intrångsbenägen på det personliga planet och att frukostäggen blir kokta med reklambudskapen på gör det hela knappast bättre.
Vem har rätt till en smiley-gubbe? Än så länge är det oklart i en strid mellan det franska företaget Smiley World och Walmart. (di.se)
En strid som väl mest visar att hela varumärkesskyddet håller på att rasa ihop när alla symboler ska skyddas in absurdum.
Advergirl dissar CP+B och den senaste versionen av deras reklam för Burger King. Och jag kan vara böjd att hålla med henne:
Dancing chickens, the costumed King, objectified showgirls, WWII-era illustration, NASCAR, Superman… can a burger ad budget really be all things to all people?
(advergirl som hittade det via Exit Creative)
HUI spår en ökning inom detaljhandeln på sju procent i år i fasta priser och fem procent för 2007. Löpande priser tror man på en ökning på 6,5 procent i år och fem procent nästa år. Den svenska ekonomin beräknas öka med fyra procent i år och med 3,5 nästa år. Konsumtionen ökar med 3,2 procent i år och 2,8 procent nästa år. Inom detaljhandeln är försäljningsökningen bred, men sko- kläd, samt byggvaruhandeln utmärker sig. Skoförsäljningen ökade med 24 procent och klädförsäljningen med 17,1. HUI kan inte förklara denna plötsliga skovurm men gissar på att svenskarna helt enkelt blivit mer modemedvetna, samt att skobranschen förbättrat sina försäljningskanaler. (DN – Ekonomi)
Via The Hidden Persuader hittar jag Crispin, Porter + Boguskys senaste kampanj för Mini Cooper. En kampanj som utger sig för att vara någotannat: Counter Counterfeit Commission som jagar Mini-kopior.
Educate yourself about the problem. Learn how to detect a fake. Know when you’re being hoodwinked. Together, we can put an end to this appalling injustice. Together, we can make our streets genuine once again.
Och jodå – det är rätt kul. Men det känns lite som “seen it before”. Det var några år sedan de gjorde kampanjen om att Minis kunde byggas om till robotar (läs om kampanjen på CP+B gör ännu en buzz-kampanj). Visst – det är inte samma sak men själva upplägget är rätt lika varandra.
Det är antagligen inget företag vars reklam utsätts för så mycket spoof:ande som Apple.
Mac Ads Spoofs
Frustrated Mac-Newbie
New PC vs Mac Ads
Tidigare på Researcher:
Ipod-spoof
iGod – iPodspoof #356
Bonus: iPod Flea
Darren Rowse på Problogger har, på grund av sin pappaledighet, valt att starta en serie med en-frågeintervjuer med high-endbloggare. Frågan lyder: What would you do differently if you had to start your blog again?. Du kan bland annat läsa vad Seth Godin, Guy Kawasaki, Hugh McLeod, Robert Scoble tänker så här i efterhand.
Som ni märker är det inte direkt fokus på Researcher just nu. Jag kommer inte sätta upp någon lapp med “Stängt för semester” men däremot kommer postningarna vara lite mer laid-back både när det gäller innehåll och andel. Ibland kommer massor på ett bräde och sen kan det dröja.
Mer om Almedalen:
Up-and-coming Kielos beskriver det hela:
Alla känner alla, människor flyter samman. Vänster med höger, journalist med lobbyist, politiker med redaktör. Snart ser de ut att ha bildat flerhövdade monster: varje huvud håller egen monolog men kroppen minglar målmedvetet åt samma håll. Framåt småtimmarna är alla konturer upplösta och dessa svurna individualister kan äntligen finna trygghet i massan. Hundratals osäkra ögon som söker varandra i bekräftelse: ”vi är väl eliten, vi är väl det?”
(Katrine Kielos: Ångest i Almedalen)
Å andra sidan beskriver Jonas Morian en annan vinkel:
Den ”elit” som politiker, politiska tjänstemän, journalister, opinionsbildare och andra utgör får väldigt sällan några tillfällen att faktiskt träffas och prata över en öl eller två, så som andra gör. Almedalen är därmed en slags frizon där det är okej för en borgerlig politiker, en socialdemokratisk pressekreterare och en kvällstidningsjournalist att umgås och få ett ömsesidigt utbyte. Frågan är om det inte är den politiska och mediala vardagen det därmed är mer fel på än Almedalsfenomenet.
(PromeMorian – Ett patetiskt försvarstal)
Louise P menar att politik är kamp, vilket gör Morians liknelse mellan Almedalen och första världskrigets slag vid Ypres så tankeväckande, men hon menar att Almedalen snarare är tomt och ett tecken på att politik tappat sin kraft:
Kanske det är dags att inse att Almedalsveckan är en demokratisk anomali och helt enkelt allt annat än något demokratisk smörgåsbord? Politik är kamp och konfrontatation, inte gemensamma plattformer och mingelpartyn. Den kan inte vara något annat. Demokratitorg är en illusion och en direkt motsägelse till vad demokrati och politiska debatter handlar om. Det är redan en slags essens av korporativism. Seminarier, föreläsningar, samtal, debatt försiggår hela tiden, helst med tanke på integriteten, på andra villkor än gemensamma tält.
(digital prozaq – Kring och om Almedalens menlösheter)
Slutligen visar Björn Mellstrands erfarenhet av Almedalen att alla har rätt – mer eller mindre. Han menar exempelvis att det knappast är någon idé att göra några större utspel under veckan eftersom bruset är alltför stort. Men han ser också Almedalen som något unikt och värdefullt:
Almedalen är speciellt. Under några dagar skapas möten mellan politiker, organisationer, företag, media och allmänheten. Kontakter knyts och nätverk byggs. Det minglas. Det debatteras. Åsikter ventileras. Ibland lågmält och ofta högljutt. Ibland engagerat och andra gånger pliktskyldigt. Ibland på tumanhand. Ibland i stora samlingar. Ibland under välartade former. Ibland över ett eller för många glas vin.
Almedalen är något unikt. Denna typ av mötesplatser existerar inte någon annanstans i Sverige. Frågan är om de existerar någon annanstans i världen.
(JMWs blogg – Almedalen från Gotlandshorisonten)
Tidigare postningar om Almedalen:
Mingelfonden
Almedalen från inlandet
Och på min andra blogg:
Post Almedal
Sänkt i Almedammen
Historien om kvinnan som fick se sin mage på reklampelare och internet är intressant. Enligt både tingsrätt och hovrätt är inte kvinnan möjlig att identifiera via bilderna och därför anses inte företaget, Plastikkirururgicentrum i Malmö, ha brutit mot hennes integritet och att marknadsföringen är ok. Kvinnan hävdar att hon endast gett tillåtelse att bilderna skulle användas i forskning. (Expressen)
Jag tycker att det inte är ett vettigt domslut. Och fr a har marknadsförarna bakom kampanjen gjort ett grovt felsteg genom att inte bry sig om att ha klart med “modellen”. Tyvärr handlar det antingen om ignorans hos företaget som gett bilder till sin reklambyrå eller också snålhet från byråns sida – att inte kolla så att personen ifråga faktiskt ger sin tillåtelse att visa sin mage.
Toyotas kampanj är den mest udda på länge – kolla in den på Advertising/Design Goodness
Reklambyrån Mortierbrigade, med mottot “Confuse & Conquer”, har ett gäng riktigt kreativa idékläckare (kolla deras “Skipintro says”). Nu har de, tillsammans med stylelabs och Duval Guillaume E skapat sajten Materazzisays.com där du kan skriva egna pratmanus åt Zizous baneman Materazzi.
Ett kul sätt att söka folk på:
Put your words in Materazzi’s mouth – and maybe you’ll be our new copywriter.
(tips från Coolz0r)
Fuji Film, som haft det tufft i samband med den oerhört starka och snabba utvecklingen inom digitalisering har valt att släppa sin gamla logotyp och skapa en ny. Man har också valt att slå samman sina olika märken FUJIFILM Corporation and Fuji Xerox Co., Ltd till Fuji Film Corporation. Varumärkets kärnvärden ska ligga i utvecklingen framåt:
With a sharp accent design in the center of the logo, Fujifilm aims to express its commitment to advanced technologies. The dash of red expresses its determination for continuous innovation. At the same time, Fujifilm will continue to use green as its corporate color, inheriting its established brand assets.
Jag håller med Visa attityd att det är skönt att någon vågar låta bli den rådande 3D-trenden.
Staten och Radiotjänst siktar in sig på en “framtidssäkrad TV-licens”. Det vill säga att i princip att ägare till datorer, handdatorer och 3G-mobiler potentiellt kan avkrävas TV-licens.
I den nya lagen står det att en tv-mottagare som är avsedd att ta emot program ska betala tv-avgift, även om utrustningen kan användas för annat ändamål.
Kulturdepartementets taleskvinna Filippa Arvas-Olsson försöker att undvika det hela genom att göra en märklig logisk kullerbytta:
I dagsläget tror jag inte att en dator med enbart internetuppkoppling skulle komma att betraktas som en tv-mottagare, eftersom alla kanalerna inte är öppna för internet.
Den argumentationen håller tyvärr inte eftersom inte alla kanaler som sänds via det digitala nätet heller är öppna – en del sänds regionalt, andra kräver specifika abonnemang. Precis som på nätet. Alltså kan man lugnt tänka sig att förslaget faktiskt innefattar nyare datorer som är kopplade till internet. Vilket framförallt kommer att få stora konsekvenser för företag med många nya datorer, med många handdatorer med WiFi och hela 3G-utvecklingen får ett annat perspektiv. Dyrt kan det bli. (N24.se)
Suburbia skriver också om det nästintill vansinnigt huvudlösa förslaget.
Om det är lite si och så med att betala för tv-licensen i dagsläget så stärker knappast beslut som dessa viljan hos allmänheten att betala för något som man exempelvis genom att välja dator framför tv gjort ett aktivt val för att slippa – av ideologiska eller ofta rent ekonomiska skäl.
Patrick påpekar att det är en stor kostnad som också kommer på studenter och liknande personer som sett möjligheten att slippa en kostnad på nästan tvåtusen per år.
Den grundtanke som den nya teknikneutrala lagen har som grund – att etermedia (public service) ska bekostas solidariskt av allmänheten (användarna) är obsolet i en mediavärld där många kanaler blir mer och mer nischade, fler och fler finansieras genom prenumerationer eller reklamförsäljning. TV-avgiften blir en skatt på utrustning som hindrar utvecklingen och möjligheterna för nya kanaler att starta. En strikt lagtolkning kommer innebära att folk inte väljer att satsa på ytterligare prenumerationer på webb-TV och liknande eftersom man redan betalar för public service.
Lagen är också ignorant mot det faktum att medborgaren ser sig själv mer som konsument än som solidarisk delägare i olika offentliga organisationer – fler och fler uttrycker en önskan om att själv få betala för det man verkligen använder. Den nya lagen ökar inte valfriheten utan förminskar den både direkt och indirekt.
