Category Archives: Marketing

Dålig branding

I nyhetsflödet (DN, SVD) idag får vi ännu ett exempel där ett varumärke blir illa tilltygad av sin egen styrelse på grund av att de allt för fyrkantigt tänker på att skydda varumärket och företagspolicyn. Det hela handlar självklart om bussbolaget Arriva Sverige, vars busschaufför Nikolai Jungsin valde att ingripa fysiskt i samband med en misshandel utanför hans buss.

Företaget anser att den anställde har åsidosatt policyn hos företaget – ett kärnvärde om säkerhet. Han skulle, enligt företagets informatör, stannat i bussen och larmat polisen istället för att ingripa själv. Policyn är till för chaufförens och passagerarnas säkerhet, och denna säkerhet anser Arriva Sverige att Nikolai Jungsin åsidosatt. Han fick en varning.

Marknadschefen (?) uttalade sig i kvällens nyhetssändningar och på frågan om inte medmänsklighet är ett viktigt värde för Arriva svarade han väldigt svävande i stil med att “det är självklart ett viktigt värde men inget som vi går ut med externt.” Ridå Arriva.

Jag lägger inga moraliska eller politiska värderingar på det här. Däremot kan man rent varumärkesstrategiskt fundera över om Arriva någon gång insett att de lever i en verklighet? Och att varumärket handlar om relation till människorna runtomkring? Det verkar tyvärr inte så. Oavsett policy borde bolaget gett sin anställde uppmuntran och sett till att det hela fått eko i media. Det skulle inneburit att deras varumärke laddats positivt, att det är säkert att åka med deras bussar. Det de skapat nu är en situation där de kan prata sig blå om sin säkerhetspolicy, men potentiella passagerare kommer att bli osäkra att åka med bussarna. I bakhuvudet hos passagerarna skulle finnas osäkerheten om de skulle bli utan hjälp om de blev misshandlade. Bolagets reprimand, syftad till att skydda bolagets säkerhetspolicy och deras varumärke, slår tillbaka och skadar bolaget i grunden.

Update: Lakes lakonismer skriver om det hela utifrån ett ekonomiskt-politiskt perspektiv.

Reklamökning tröttar konsumenten

En uppsats på Handels visar att ju mer reklam som vi matas med desto mindre gör vi medvetna val utifrån reklamen. Fredrik Östgren och Hans Johansson har studerat ett antal branscher utifrån de siffror om reklamerinran som NMA tar fram. De har kunnat se att trots en mängd nya varumärken inom finanssektorn så väljer konsumenterna att överväga färre varumärken.

Man kan förvänta sig att när kunderna känner till fler varumärken borde de också kunna tänka sig att välja fler. Men det blir precis tvärtom.

Författarna och NMA kan se att 80-90 % av konsumentens slutgiltiga val stämmer överens med det varumärke de övervägt (top of the brand-mind). De menar att det är tre faktorer som framförallt gör att konsumenternas val minskar trots ökningen av befintliga varumärken (och ökning av reklamen):

  • Högre krav från konsumenterna.
  • Homogent utbud gör att erbjudanden från olika varumärken inte differentieras av konsumenterna.
  • Konsumenterna förlitar sig på gamla vanor eftersom ett ökat utbud upplevs som arbetsamt att utvärdera.

Slutsatsen författarna till uppsatsen ger är knappast någon revolutionerande:

Det gäller verkligen att vara relevant för kunden och att skapa reklam som berör och differentierar sig så man inte blir en i mängden. Det finns mindre utrymme för slarv.

(N24.se)

American Girl i moralpanik

American Girl, en del av Mattelkoncernen, försöker spela på den moraliska trend som finns inom amerikansk kultur. Deras utgångspunkt är numera:

“Protect your daughters from pop culture: Buy stuff from American Girl.”

Det hela fortsätter i samma stil – att skydda flickor från att bli vuxna:

“The way we see it, girls are growing up too fast. From every angle, today’s girls are bombarded by influences pushing them toward womanhood at too early an age – at the expense of their innocence, their playfulness, their imagination.”

Det riktigt suspekta för American Girl är att de ofta blir attackerade av kristna högergrupper. (Ad Age)

Amerikansk bilreklam förväntas stanna upp

Efter ett antal år med konstant ökande investeringar i reklambudgetarna verkar bilindustrin slå till bromsarna och 2006 ser ut att “go flat” till skillnad mot gångna år. Fr a är det GM:s och Ford Motors ekonomiska svårigheter som startar trenden. Detta samtidigt som företagen aldrig tjänat så mycket per såld bil som nu. (Ad Age)

Ett känt faktum är att bilindustrin ligger tidigast i alla trender. Om det stämmer så bör reklambranschen se till att konsolidera sina inkomster under 2006-2007 eftersom vi kan räkna med en allmänt sjunkande reklamkonjunktur om två-tre år.

Coke med kaffe – och en ny slogan

Mycket händer hos Coca Cola. Först en ny slogan: The Coke side of life.

“aims to drive consumers to consider the brand as the only beverage option after years of viewing it as simply another beverage option.”

Och sen en ny smak: Coke Blak – med kaffesmak.

“”We believe we have created a new category of soft drink — an adult product in a carbonated beverage — and a whole new drinking experience.”

Läs mer bland följande länkar:
Ad Age
MSNBC.com
MSNBC.com
Brand Republic
AdLand

Namn är grejen

En oerhört bra genomgång av naming har Telegraph gjort genom sin artikel Zounds! There’s a signo in my Xingux. Steve Manning hos Igor förklarar processen:

“Naming is messy, political and emotional. Whenever a name stands out, someone will find a reason to object. I bet nobody had anything bad to say about Cingular or Consignia, because they don’t mean anything specific. But the trouble with meaningless names is that you have to spend millions making them mean something.”

Slutsatsen av artikelförfattaren, själv varumärkesstrateg, är att namnet kanske inte egentligen betyder något. (via Snark Hunting aka Igor)

Att jobba med naming är riktigt svårt. Själv skulle jag vilja säga att det är det svåraste man har som strateg. Själv har jag haft förmånen att jobba fram ett antal nya namn för olika företag – oftast i samband med företagsfusioner. Att hitta det rätta namnet. För min del handlar det om att namnet måste stenhårt konnotera med företagets kärnvärden. Själv har jag svårt för allt för helt nya ord.

Webbens femtio bästa handelssajter

Webbens femtio bästa e-handelsplatser har utsetts av Internet Retailer och inte speciellt förvånande ligger Amazon, Ebay och liknande klassiker högt upp:

“The leading sites have the basics down pat–they know how to deliver pages to consumers quickly, how to position merchandise to entice shoppers to become buyers and how to efficiently manage fulfillment and distribution.”

Inom olika segment har man utsett de bästa sajterna, dock med en oerhört stark övervikt mot amerikanska sajter. (InternetRetailer.com via Internetworld)

Yahoo! köper del.icio.us

Google och Yahoo! kämpar om att vinna digitalt världsherravälde. Olika kreativa och funktionella företag blir uppköpta av de två stora: Google köpte Blogger och Yahoo! införskaffade tidigare fototjänsten Flickr och nu köper företaget också del.icio.us – en tjänst för att dela med sig av länkar. (Seattle Pi via Prylfeber)

Såna här uppköp leder sällan till att de olika tjänsterna eller varumärkena försvinner in i det stora utan fortsätter vara vad de tidigare var. Varumärkesstrategiskt kan det vara vist men det som jag personligen saknar är en funktionell sammansmältning. Finns det inte ytterligare sätt att sammansmälta Googles gigantiska sökindex med bloggandet på Blogger? Kommer Yahoo! att låta del.icio.us bli en del av deras sök-[[API]]? Det senare vore lysande – att låta de länkar i olika sökningar faktiskt få högre ranking beroende på antalet länkningar inom del.icio.us-universat.

För smartare alkoholanvändning…

Via TV-reklam där Hasse Alfredsson medverkar, dr och politikerinformation startar IQ-initiativet nästa våg av alkoholinformation. Den här gången handlar det om alkoholfria arbetsplatser. (Newsdesk)

IQ-initiativet AB är ett dotterbolag till Systembolaget. Till för att sköta alkoholrådgivning och alkoholinformation, och låta bolaget sälja sprit. Det hela gör Systembolagets DearMrB-kampanj ännu mer underlig.

A must is a must

Coca Cola Company, som förra året lanserade Bjäre Julmust, tänker i år satsa stort. Förra året – ett “testår” – tog de hela 15 % av marknaden och i samband med julen kommer musten att marknadsföras via TV-reklam i TV3 och Kanal 5. (N24.se)

Mediavalen indikerar på att Coca Cola siktar in sig på en yngre grupp konsumenter. Antagligen vältänkt eftersom de äldre generationerna nog vill fortsätta rapa Apotekarnes.

Svenska superbrands

IBM är Sveriges superbrand. Åtminstone enligt den 17 man starka juryn som utsett årets lista till årets upplaga av B2B-dagen. Anledningarna ska vara ett medvetet arbete med varumärkesstrategier och att detta får genomsyra hela företaget. IBM:s marknadsföring sköts av Ogilvy. Enda media som är med på listan är DI. För övrigt är det de vanliga industriföretagen och där Apple ligger väldigt lågt.

1. IBM
2. Volvo Lastvagnar
3. Microsoft
4. Sandvik
5. Scania
6. Ericsson
7. Nokia
8. Intel
9. Dagens Industri
10. SKF
11. HP/Compaq
12. Atlas Copco
13. Sony Ericsson
14. Handelsbanken
15. ABB
16. DHL
17. Accenture
18. Apple
19. Astra Zeneca
20. American Express

(Dagens PS)

Systembolaget gör film på nätet

Dear Mr B är en viral från något så oväntat som Systembolaget. Det är ett försök att via reklam påverka EU-kommissionären Brioso att inte ge sig på det svenska alkoholmonopolet. Men också att föra fram den svenska modellen som något riktigt bra. Lyckas de? Jodå. Ibland känns det som om de lätt halkar in på en väldigt svensk Folkhälsoinstitutsstig och en märklig repetitionen av sekvensen med en bild på en utredning känns väldigt beige. Men det är välgjort. Och likt deras födelsedagsfest för fjorton millar så har det inte snålats på budgeten. Copyn är rejäl och bra, Pernilla Augusts voice-over är utmärkt osv. Byrå är (såklart) Forsman & Bodenfors och när det gäller printannonseringen för den här kampanjen känns det roligt att F&B har fått kunden att låta layouten följa en väldigt strikt mall – samma stuk på annonserna under flera år. Se annonsen.

Problemet är dock förtroendet. Det känns som om Systembolaget återigen trippar på den väldigt tunna eggen av förtroende. De framhåller den svenska modellen av icke-vinstdrivande alkoholförsäljning (som enligt filmen startade i Falun…*) samtidigt som bolaget självt visat sig vara oerhört intresserat av just vinsten. För övrigt anser åtminstone jag, statistiknörd som jag är, att man hanterat siffran över hur mycket alkoholrelaterade skador kostar EU väldigt illa. Första gången berättar August att det inte är någon som kan säga hur mycket det egentligen kostar – men sedan används siffran igen, som om den vore sann. Det är dumt att göra.
Ska man vara lite kinkig så känns bildvalen, klipplösningar och sådant som en blandning av olika svenska reklamfilmer. Å andra sidan – det är inte primärt till för svensk publik.
Och ändå – det är rätt modigt gjort av Systembolaget…

Heimer & Company ligger i de kvarter där Faluns bästa brännvin producerades. Det innebär att vi gått från det bästa brännvinet till den bästa reklamen ;).

Researcher är ingen nyhetssida. Alltså har det här skrivits om i de flesta nyhetsmedia redan. Sitt still.

Vad är att vara kreativ?

Veer fortsätter diskussionen från 37Signals om att definiera uttrycket “creatives”. Handlar det om en viss grupp personer som faktiskt arbetar med kreativt arbete? Veer definierar:

anyone who needs to do creative things – e.g., graphic designers, typographers, publishers, filmmakers, desktop publishers (does anyone call themselves that anymore?), or your grandma – could use the images and type available at Veer

Eller är det som Ingram på 37Signals säger?

It also seems to imply special treatment or class of people as in “These people are creative. They create things. Let them go create.” Ugh. If someone is a designer, call them a designer. If someone is a programmer call the a programmer. If someone is an accountant, call them an accountant

Varför inte börja prata om att kreatörer jobbar med kommunikation? Eller är det för brett? Jag tror iofs att kreativitet som term är på väg att överexploateras men samtidigt så är det en nödvändig term – fr a inom reklambranschen där vi får in fler delar i projekten. Delar som alla inte har sin utgångspunkt i kreativitet utan i faktainsamling och analys. Just i plannersegmentet finns internationellt en uppdelning mellan account planning, creative planning och media planning.