Göteborgarna Milk gör lite läcker gerillareklam. 10 000 t-shirtar har tryckts upp med reklam för bostadssökstjänsten m2. Det är de olika stadsdelarna som tröjorna fått som tryck och de placeras sedan ut för att folk ska stjäla dem och använda dem. (Resumé)
SL är ute i blåsväder igen när de väljer att tillåta reklam för Björn Borg Underwear på bussarna.
Rent praktiskt är det visserligen Clear Channel som har entreprenörskapet för all reklam på SLs olika reklamplatser men det är SL som drabbas av badwill.
Både SLs presschef och trafikborgarrådet Anna-Maria Kettner anser att det är en svår fråga. Och de är uppenbart en smula schizofrena inför Borg Underwears reklamkampanj på allmänna färdmedel.
“Vi vill inte vara smakdomare eftersom det finns lika många smakriktningar som resenärer.”
SLs presschef Maria Adolfsson försvarar reklamen men uttalar sig om reklam i allmänhet i Resumé:
“Som tjej kan jag bli irriterad på hur tjejer framställs i reklamen.”
Men vi kan vara lugna – staten har koll. Märit Rogert, politiskt sakkunnig hos Mona Sahlin är stenhård (och oerhört nyskapande vad gäller språket):
“Vi ska titta på hur man kan försöka motverka den här sexualiseringen, eller pornofieringen, av det offentliga rummet.”
Slutet gott allting gott. Eller?
Själv blir jag mest rädd för sådana som Märit Rogert. “Pornofiering”… vad är det? För att välja att kalla en reklamkampanj som Borg-kampanjen för porr så måste man väl definiera vad som faktiskt är porr? Är porr alltid av ondo? Ska man använda en sorts matematisk formel för att definiera vad som är porr? Om 55% av bildens objekt (om bildens objekt är en kvinna) visar bar hud, är det porr då? Frågan blir självklart – när är det porr om modellen är en man? 99%?
Jag blir trött på den enögdhet som råder inom reklamkritiken. Det innebär att de som verkligen gör sexistisk reklam kommer undan. Kritiken skjuter alltför ofta in sig på bilder och väljer att strunta i andemeningen i själva annonsen – vad säger annonsen egentligen?
Rent praktiskt funderar jag på hur man i framtiden ska kunna göra reklam för underkläder om man inte får använda modeller? Kanske visa stringtrosor på en krokodil från Skansen?
En fundamentalistisk kristen organisation, American Family Association, har gett sig på ad-bloggen Commercial Closet, som inriktar sig på att visa reklam inriktad på den rosa ekonomin, reklam som har HBT-personer som målgrupp. Deras mission är följande:
“The Commercial Closet Association works to improve public opinion of the lesbian, gay, bisexual and transgender community by improving their portrayals in mainstream advertising. We guide marketers, ad agencies, the media and world-at-large toward improved GLBT representations in ads worldwide, leveraging a collection of over 2,000 GLBT-themed ads, advertising sensitivity training, a syndicated ad column, and public relations.”
Det är särskilt en annons som AFA blivit särskilt upprörda över (se ovan) eftersom de anser att den promotar homosexuell utlevelse. I sitt nyhetsbrev förklarar de hur gruppen startat en smärre Denial of Service-attack och därmed fått bloggen på knä genom trafikmängden. (tips från dab)
Fåntrattar är vad de är. Fundamentalistiska kristna som anser att frihet bygger på att man följer deras åsikter och värderingar. De anser sig ha rätt att tysta alla andra. Fy fan. May they be surprised when they die.
Moderna, nu i vanlig skrud, öppnar utställningen Fashination, där verk visas som ligger på gränsen mellan mode och konst. Bland annat visas Alicia Framis kreationer ur hennes koncept “anti_dog”.
Storåkers McCann har stått för kampanjen för att dra besökare till Moderna. Mediavalen är breda: Bon, Damernas Värld och liknande media kommer att användas. (Resumé)
Lite fascinerande (eller kanske ‘fashinerande’) är en ytterligare ny roll på reklambyråer: i arbetsgruppen står det “art buyer (antar jag eftersom det egentligen står ‘byuer’). Vad är det? Har Storåker McCann köpt in konsten för att sedan ställa ut den och göra reklamkampanj för utställningen?
Alla goda, kreativa och upplysande förslag mottas med tacksamhet…
Jeff Bezos, grundaren av Amazon, menar att det viktigaste för honom har varit att skapa en så pass bra tjänst så att kunderna börjar prata om den med sina vänner. WoM-marknadsföring helt enkelt.
the right way to build a brand is by delivering a great service. Customers learn about who we are as a result of interacting with us. A brand for a company is like a reputation for a person. You earn reputation by trying to do hard things well. People notice that over time. I don’t think there are any shortcuts.
För Amazon är det allra viktigaste att utvecklas. Men utvecklingen måste harmoniera med kundernas önskan. Business Week
Behavioral Marketing är den stora snackisen i branschen. Det handlar om att nå rätt segment som har ett visst beteende och förutsäga deras reaktion och ha en handlingsberedskap. Tre viktiga faktorer för att verkligen lyckas tar Chang Yu upp i sin artikel:
Allokera budgetmedel – eftersom behavioral marketing både fungerar som relationsskapande och varumärkesbyggande menar han att en stor del av mediabudgeten bör gå till kampanjer som jobbar utifrån bm.
Bättre information om vilka segment som respektive media når – många medier saknar grundläggande information över sin publiks segmentering. För att då kunna hitta rätt beteende och göra ett kluster innebär då stora svårigheter.
Kriterier för framgång – you can’t win them all. Att göra en plan och ett mål för vad som ska räknas som en framgång för en bm-kampanj är nödvändigt för att inte tappa tråden när något klickar.
(ClickZ / Experts)
Ad Age listar årets mediafavoriter inom reklambranschen. Tim Arnstrong som ligger bakom Google Adwords, Jane Groft från Publicis/Hal Riney som arbetat med Predictive Advertising Models, Rino Scanzoni, Mediaedge:cia i NYC som jobbat med produktintegration i bland annat American Idol.
Läs och lär: Ad Age Top of Ad Industry Media Stars
Calvin Klein gör det igen: skapar buzz runt sina billboards. (Metroblogging New York City)
“They are better educated, earning more money than ever, and make the bulk of buying decisions. Yet when it comes to wooing women, advertisers could use a lesson in the art of courtship.”
En sammanfattning av vad en studie runt reklam inriktad mot kvinnor. Deras statistik gentemot den urusla reklam som produceras är bedövande: Kvinnor disponerar över 88% av den totala omsättningen.
“53 percent of all stock purchases, 63 percent of personal computer buys, and 75 percent of all over-the-counter drug outlays.”
Bernice Kanner vid Leo Burnett menar att kvinnans köpvanor förändras och branschen måste inse det. Det är kvinnan som köper sprit, det är kvinnor som köper kondomer och kvinnor köper också vapen (i USA).
“messages work because they convey a woman’s point of view. Sex, they said, sells only if it’s portrayed from the perspective of the ‘x’ chromosome. Messages that are funny, real, evoke emotion, and acknowledge women’s growing financial power also work.”Study: Advertisers don’t ‘get’ women – Sep. 22, 2004
I en annons är rubriken viktig. Men en bra bild och en snygg typografi kan komma långt även med en medioker rubrik. Men inom direct-marketing via email är det något helt annat: där är det bara en tunn rad för mailrubriken.
En hög med tips finns hos ClickZ / Experts
Gavin O’Reilly, vice-president för World Association of Newspapers, försöker övertyga världen om printmedias förträfflighet:
“advertiser’s agenda is very, very simple – they want rock-steady reach, reliable demographics and do not want to pay a premium for a dwindling, haphazard audience.”
O’Reilly, också chief operating officer på Independent News & Media, $2 miljarder värd mediagrupp med 165 tidningstitlar/vecka globalt ger tio anledningar till att printmedia är den bästa reklamformen:
1. Det fungerar. Studier visar att om man plussar på tidningsannonser till en TV-kampanj ökar impacten för både brand awareness och köpbeslut.
2. Tidningar levererar hög nåbarhet och påverkan. Konsumenter anser att tidningar har högre grad av noggrannhet, mer intellektuellt rediga och har både mer användbar information såväl som högre tillförlitlighet när det gäller innehållet.
3. Tidningsläsare har en högre socioekonomisk ställning och därmed levererar de konsumenter med större köpkraft. Studier visar att ju högre inkomst desto högre konsumtion av tidningar. Motsatsen gäller för TV-mediet.
4. Tidningar genererar mer direkt respons på reklam.
5. Tidningar har bättre flexibilitet både när det gäller budget och format (än etermedia).
6. Tidningar erbjuder större möjligheter till kreativa lösningar och levererar reklameffektivitet.
7. Tidningar erbjuder ständigt nya sätt att attrahera nya läsare och därmed förbättras reklamens plattform.
8. Globalt sett ökar tidningsläsandet. Enligt O’Reilly på grund av innovation och aktiv marknadsföring.
9. Tidningar fungerar bra i mediamixer tillsammans med andra media.
10. Tidningen är fortfarande ‘the ultimate browser’.
Nåja… Vicepresidenten i WAN förskönar verkligheten en del. Självklart är printmedias död inte nära förestående men flera av hans punkter känns rätt övermaga. Det han utgår från är etermedia och missar grovt både den våldsamma ökning av online-reklam som sker över hela världen såväl som den impact som nätet haft på printmedia.
Statistik visar ändå att tidningsläsandet på lång sikt går ner, många väljer nätets gratispublikationer hellre än att prenumerera. En ytterligare anledning är att en stor del av de yngre inte på samma sätt har en relation till printmedia.
PR-problemen för McDonald’s fortsätter. Det är inte bara blåsväder när det gäller filmer med personer som blir sjuka av att äta deras mat i en månad och diverse läkares försök att lobba igenom ett förbud mot fast-food-reklam.
Nu är det Frankrike som gör reklam för Happy Meal och använder skandal-systrarna Olsen. Det som upprör mest är att en av systrarna nyss blivit behandlad för anorexi. (USA Today)
Reklamfilmerna och driven finns att beskåda på McDonald’s Frankrike.
Borde inte Mackan snart lära sig det här med att inte trampa i klaveret gång efter annan?
Det intressanta är gender-obalansen mellan killars och tjejers leksaker i Happy Meal-påsarna.
Sjuttio procent ökning av online-annonseringen i Sverige bara i år och 43% plus globalt jämfört med förra året under samma tid. Internetannonseringen är värd $2,4 miljarder. Dagens PS
“Think frame-by-frame animation: 400 still images have been placed on a 1,000-foot stretch of tunnel wall, between the Harvard and Central stations. Timed so riders see 24 images per second, lights flash on and off as a train passes, transforming the images into a moving montage of cruise-goers snorkeling, jet-skiing, and rock-climbing aboard a Royal Caribbean ship.”
Det är ett nytt sätt att göra impact-reklam. I Bostons tunnelbana har man testat det, liksom tidigare i både USA, Europa och Asien. Det är stora pengar i intäkter för tunnelbanenätet men också mycket att vinna för annonsörerna.
Och teknologin kommer inte bara generera direkt impact utan också rejält med buzz runt reklamen. Kan man tänka sig att åkandet via den röda linjen i Boston ökar i samband med att man börjar använda det nya sättet att skapa en känsla av närvaro i reklamen? (Boston.com via Adland)
Stopp för reklam för lättöl som har samma varumärke eller påminner om ett starkare öl. Däremot ska det vara tillåtet att göra reklam för starköl – bara det inte kan förknippas med lättöl.
Nån som hängde med? Det är i varje fall Resumés sammanfattning av det nya lagförslag som regeringen lagt fram när det gäller marknadsföring av alkohol.
Andra regler handlar om att reklamen inte får riktas mot personer under 25 år. Det är redan bestämt att alkoholhaltiga drycker som överstiger 15% inte får marknadsföras alls.
Konsekvensen förväntas bli att mediaföretag som går under andra länders lagar (TV3 och Kanal 5 för att ta några exempel) kan köra vidare som om inget har hänt medan svenska media blir lidande. Det lär också öka privatimporten eftersom utländska bryggerier kan surfa på skatteskillnader mellan dem och Sverige.
(Resumé)
Några annonser för den spanska tidningen El País har skapat en hel del diskussioner. Det är annonser där bilder från före och efter 9-11 och bilder från Madridattacken används. Taglinen är, enligt en översättning som flest spansk-talande anses vara rätt: “Mycket kan hända på en dag”. Den översättning som Barcepundit gjort – “Du kan göra mycket under en dag” – är lite väl konspiratorisk. (Barcepundit, tips från dabitch, översättningsrättelse från Leslie Burns-Dell’Acqua).
Ska man använda bilder från olyckor och mord i annonser? Visserligen är den gränsen redan bruten av Benetton men det är skillnad på de bilder som Oliviero Toscani skapade för Benetton och att använda bilder från två nationella trauman: Madridbombningarna och Twin Towers för att marknadsföra en vara. Även om det råkar vara en dagstidning.
Det märkliga är att just El País gör reklam som kan ses, om man vill, som “reklam” för terrorism. Spanien själva har haft nog av egna terrorgrupper och borde sky möjligheten att ge terrorister än mer publicitet.
El País bad om ursäkt för att de använt bilder av 9-11. (via E-media Tidbits)
Så har reklamfilm och TV fullkomligt flätats in i varandra fullständigt. Kristian Luuk ramlar ner i soffan hemma hos “Telia-familjen” och gör en trailer för sitt program “Sen kväll med Luuk” som kommer att starta för sin typ sjuhundrafyrtioåttonde gång.
Full pott för Telia och McCann Storåkers med andra ord. (Resumé)
Alla andra ASCII-konstverk bleknar i jämförelse med The Paul Smiths. Det är sannerligen inte “det ser ut som ASCII” utan “det är konst gjord på skrivmaskin”. (via dabitch)
Elle Mcpherson Intimates är återigen i skottgluggen för sin ‘on the edge’-reklam. Den här gången marknadsför man sina underkläder med en film där en kvinnokropp (inget ansikte) börjar med att välja kökskniv. ‘The missing scene’ innebär en ren Kill Bill-replik med en underklädesklädd kvinna och en naken kvinna som fajtas med kniv. Filmen avslutar det hela med en kvinna som i en väldigt “maiden”-aktig klädsel torkar golvet.
Elle Mcpherson själv försvarar filmen med att det är en hommage till film noir. (Intimates via Bold)
Knappast upprörande men lite udda val om man tänker på en eventuell målgrupp. Eller inte.
En stor digital reklamskylt vid Cortlandtstationen, alldeles vid Ground Zero, kommer att plockas ner inför minneshögtiden för Twin Towers. Det är Clear Channel som får bita i det sura äpplet.
(New York Post Online Edition)