Naken i curlingfinalen – känt reklamstunt

Så har de gjort det igen – goldenpalace.com körde sin “streaking show” under herrarnas curlingfinal i OS. Det hela började 2003 med att Mark Roberts dök upp under UEFA-cupen. Det som förut varit exibionistiska och något överförfriskade personers egna galenskaper har gjorts till en sorts ultra-gerillamarknadsföring.

Mer om företagets koncept kan läsas på många andra ställen:
Show Us Your Tats – Golden Palace’s experiment in nude branding
Will’s Web Watch: Streaking into Olympic history
Streakers hang out at British Open and World Swimming Championships
Olympic Games 2004 Streaker
Golden palace Streaker At Figure Skating Championships
Golden Palace starts U.S. Open streaker service
Streakers On The Run in Ads

Tyckanden runt Superbowls reklam

Marti Barletta anser att årets skörd av Superbowl-reklamspotar var bättre än tidigare – sett utifrån perspektivet av marknadsföring med kvinnor som målgrupp. Men hon är inte helt tillfreds och funderar, utifrån det faktum att inget ölmärke har valt att positionera sig som “kvinnornas öl” – trots att fyrtio procent av all öl i USA köps av kvinnor ((Sen är ju frågan om inköp och konsumtion alltid är samma sak.))

Given the incredible amount of cash invested to make and air a Super Bowl spot, isn’t aspiring only to be inoffensive to women aiming rather low? Wouldn’t there be an enormous return to actually wooing them and winning their business? A radical idea, I know. Just asking.

(Ad Age: Nice try but no cigar kräver registrering)

Abbey Klaassen och Claire Atkinson menar att engagemanget hos marknadsförare börjar svalna när det gäller Superbowl. I år har det inte varit lika lätt för tv-bolaget att sälja reklamen och ett antal marknadsförare med is i magen kunde köpa reklamplats för fyrtio procent mindre än listpriset. Och ett antal spots var samma spots som redan sänts i andra sammanhang. Förklaringen, förklarar författarna, är dels att det i år är ett OS-år och det innebär att ett antal stora varumärken (Visa helt och Pepsi minskat sina mediaköp kraftigt) valt att satsa på reklam under OS istället för Superbowl. En mediaköpare sammanfattar det hela:

That magical, mystical $2.5 million, the number CBS is working on is inflated. Demand is flat. If you retain all your clients, you’re fine. But if you had 25 advertisers in the Super Bowl and four drop out, it’s much harder to find four new ones than to retain what you had.

(Ad Age: Super bowl spots lose their luster)

En knapp till köp

Drömmen blir sann – åtminstone för amerikanska radioreklamköpare: att konsumenten med ett knapptryck ska kunna beställa det som annonseras. De två mp3-spelarna med satellitradiomottagare, Samsungs Helix och Inno från Pioneer, har en möjlighet till att “bokmärka” en låt man hör på radion och när mp3-spelaren sedan kopplas upp mot nätet kan man köpa och ladda ner just den låten. Det här är helt klart möjligt att bygga vidare på i nästa version av spelarna:

The next generation [after that] will be that if you want to hit that button for more information about that product you just heard described.

Att radio kan utvecklas till ett media för direkt kontakt mellan konsument och säljare är en bit bort men genom den digitala satellitradiotekniken mycket närmare. Och genom DVR-funktionaliteten och den digitala utvecklingen i övriga etermedia innebär att vi går mot en helt ny form av marknadsföring. (Ad Age kräver gratis reg.)

Hur ska de göra nu?

Fashionista.se har en bra kommentar om att två chefredaktörer på stora livsstilstidningar gör reklam för MQ. Hennes ståndpunkt i frågan:

… lite skämigt för Per Nilsson som vill vara så jävla speciell med kläder och möbler han är ensam om i Sverige att ha, jag menar, MQ liksom?
Han sänker sin egen trovärdighet definitivt, på ett sätt jag inte ser att Ebba gör. Tvärtom tycker jag att det är bra att hon creddar mer folkliga märken med sitt namn också och inte bara dyra och classy varumärken. För hon har ju faktiskt stort inflytande på folks shoppingvanor hur ogärna många än vill medge det.

Rå byrå

Studenter från Berghs SOC, Forsbergs och andra skolor går samman och startar en “ung byrå för ung marknadsföring”. I bakgrunden står tidningen Chili, Ungdomsbarometern och Cosmos Communications. Tanken är att de unga kreatörerna helt enkelt är bättre på att marknadsföra saker som har en ung målgrupp. Byråns usp menas vara

Genomssnittsåldern är 24 år. Nio av tio är födda på åttiotalet.

(Resumé)

Och? Det känns delvis lite som en nyhet Resumé borde känt att knappast var något nytt. Sen undrar man hur man tänker när man anser att det är speciellt att nio av tio är födda på åttiotalet. De unga de ska rikta sig mot är födda på nittiotalet…

Göteborgska reklambyråer går bra

Shout går bra, trots problemen med Stocholmskontoret. 2005 slutade med ett plus på en miljon i byråintäkt och intäkten blev 21 miljoner.

Även Jerlov går bra – förutom att de fått internationellt kontrakt med Fisherman’s Friend (förutom den tyska marknaden – så har de börjat hitta kostymen efter den stora förändringen då Körberg försvann.

Då gick vi från renodlad reklambyrå till integrerad byrå. Vi anställde medierådgivare och pr- och webbkompetens. Nu börjar vi få beläggning på de människorna. Året innan hade vi kostnader utan så mycket försäljning.

Byråintäkt på 22 miljoner – en ökning med 40 %.

Volt (är inte en Gbgbyrå, påpekar lord Fredruk) har inte ökat men ligger kvar på stabila nitton miljoner i byråintäkt. De ser ljust på 2006 och räknar med att anställa en eller ett par ytterligare medarbetare.

Också valentin.byhr fortsätter att öka. Femton procent upp och en intäkt på 55 miljoner är helt okej för en byrå med femtio anställda. Men det är inga lättförtjänta pengar:

Idag får man verkligen jobba för varenda krona. Kunderna idag har högre krav på resultat än för kanske sex år sedan. Det tror jag alla i branschen känner av.

Reklambyrån Hundra gjorde en byråintäkt på 28,5 miljoner och räknar med ett bättre 2006. Byrån fungerar bland annat som internationell byrå för Husqvarna.

Mer transparent pr

Westander Publicitet och Påverkan vill göra PR-arbetet mer transparent. I en undersökning, gjord av SIFO, kan PR-byrån visa att sextio procent av svenskarna tycker att tidningar öppet ska redovisa när nyhetsmaterial kommer från lobbyister och pr-konsulter. Westanders VD Patrik Westander menar att pr-branschen behöver bli mer kritisk till sig själva och konsumenter av media fundera över vem som kan tjäna på att en nyhet kommer ut. (Newsdesk)

United Power del av Dacke

Våra “grannar” på United Power har blivit en del av Dacke Group Nordic. Dacke Group anser att UP:s ingång i nätverket är viktigt:

United Power, med sitt affärsmässiga koncept, kommer att bli tongivande för att öka lönsamheten inom affärsområdet “advertising och branding”.

UP har gjort bra affärer de senaste åren och landar på en byråintäkt runt arton miljoner vilket onekligen är imponerande. Stora kunder är norska Shell, Mekonomen och OnOff men är också byrån bakom bland annat “Återtåget” som hjälpte Leksands IF tillbaka till elitserien. (Resumé tipstack till Fredrik… i Göteborg :))

Det är kul att vi ute i spenaten börjar att uppmärksammas.

Elitlistan diskuterad

Mustafa Cans “avslöjande” ((Epostlistan Elit har varit känd hur länge som helst.)) av epostlistan Elit har fått moralisterna, på diverse media som själva gärna för vidare skvaller, att försöka få det hela till såväl en demokratisk fara och något riktigt fult och omoraliskt.

Dagens Media försöker få Sofia Nerbrand att säga att hon och Neo ska avsluta sitt samarbete med Jan Söderquist efter Cans avslöjande om att Söderquist kallat DN:s ledarskribent “dum jävla tjockis”. Nerbrand visar på sitt ointresse för att delta i moralismen:

Det är ingen hemlighet att Jan Söderqvist finns med på listan. Det är en form av skvaller. Det här är verkligheten.

Stickan Ljunggren och Johanne Hildebrandt utfrågas av Expressen som försöker skapa en bild av listan som “farlig” men båda menar att det är som en middagsbjudning. Det är ingen skillnad mot att folk träffas och snackar skit.

Expressen försöker att se Elit som farlig för demokratin och försöker sätta dit sin gamla chefredaktör och numera chef för Svenska institutet, Olle Wästberg. Han kommenterar frågan om “en sann demokrat [kan] vara med i ett sällskap som förbjuder folk att berätta saker utanför?”

– Jag vet inte hur förbjudet det är, men ofta säger ju folk, att “det här får du inte berätta för någon”.
Kan det inte skada en man som du, som har ett offentligt arbete?
– Nej, varför skulle det göra det? Varför skulle man inte få vara med i ett samtal mellan få eller många?
En tv-profil omnämns. Det står “snälla säg att han är pedofil?”
– Det är som att höra folk snacka i alla möjliga sammanhang.

Hur många av oss ingår inte i stängda nätverk? Och vad är skillnaden mellan emaillistan Elit och frimurare, Rotary eller Round Table/Ladies Circle? Att inte säga saker är för oss i reklambranschen en regel – det är affärshemligheter. Can försöker att skapa moralism runt en fullkomligt normal mänsklig svaghet – att det är kul att skvallra och ju mer initierat skvallret är desto mer spännande är det. I min bok så är det hela oerhört fånigt och effektsökeri av stora mått.

Annonsmarknaden växer fortfarande

IR:s siffror för Q405 visar en fortsatt ökning av annonsmarknaden med totalt sex procent. Starkast var onlineannonsering med en ökning på 23 % jämfört med Q404. Sex procent av annonskakan går nu till onlineannonserna. TV visar också en markant ökning jämfört med samma tid året innan: tio procent ökade medieinvesteringarna inom TV-annonserna. Annonsblad, gratistidningar, dr och utomhus går också bättre medan text-tv, action marketing i butik, katalog och gratistidskrifter går sämre än marknaden som helhet. (DN – Ekonomi)

Tendenser

Marknadsräntorna föll och kronan försvagades efter statistiken från SCB, som visade att konsumentpriserna minskade mer än förväntat i januari samtidigt som arbetslösheten ökade mer än vad marknaden väntat sig. (di.se)

Den öppna arbetslösheten steg till 6,3 procent i januari jämfört med 5,4 procent i december, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU).
Enligt SME Direkts prognosenkät väntades en arbetslöshetsnivå på 5,7 procent. (di.se)

Konsumentpriserna sjönk 0,8 procent i januari jämfört med månaden före, enligt SCB. Jämfört med motsvarande månad 2005 steg KPI 0,6 procent. (di.se)

Sjukfrånvaron minskade 0,6 procentenheter, till 3,9 procent av antalet anställda, under fjärde kvartalet 2005, jämfört med motsvarande kvartalet året före. Sjukfrånvaron inom privat sektor var 3,4 procent, ned 0,6 procentenheter jämfört med samma kvartal 2004. Inom kommunal sektor var sjukfrånvaron 5,5 procent, en minskning med 0,4 procentenheter. Inom landstingssektorn uppgick sjukfrånvaron till 4,6 procent, en minskning med 1,0 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2004. Sjukfrånvaron inom den statliga sektorn minskade 0,5 procentenheter till 2,6 procent under det fjärde kvartalet.

Prisutvecklingen i svensk ekonomi uppvisar ett allt mer extremt beteende. Tillväxten är stark, svagare krona drar upp priserna på importerade varor och råvaruboomen höjer inköpskostnaderna för tillverkningsindustrin. Ändå orkar inte inflationen ens upp över 1 procent. (di.se)

För första gången i historien halkar männen efter i samhällsutvecklingen. De får sämre betyg än kvinnor, de vill inte gärna flytta från hemorten och de avstår oftare från att plugga vidare. En avgrund växer fram mellan storstädernas unga flexibla kvinnor och de unga män som blev kvar på bruksorten. (di.se)

Dahlén analyserar branschen

DN analyserar reklambranschens mående. Slutsatsen är att byråer lever i tioårscykler. Micael Dahlén, docent i marknadskommunikation vid Handelshögskolan menar att byråerna bygger på starka mellanmänskliga relationer snarare än på ekonomiska relationer. Det är personerna som är betecknar byråns värde:

Byråerna är starkt knutna till specifika personkonstellationer. Människor som attraheras av det söker sig till branschen. När byråerna växer är det svårt att behålla de personliga relationerna.

Precis som flera av oss inom byråbranschen menar så anser även Dahlén att de nya avknoppningar som vi sett (TBWA förlorar många viktiga personer till det nystartade Le Bureau etc.) beror på den högkonjunktur branschen upplever. Att nätverksbyråerna går dåligt beror enligt Dahlén på att de haft svårt att sälja in fördelarna med nätverkandet:

Lokal förståelse är ofta viktigare än internationella förgreningar.

Dahlén gör en intressant framtidsprognos – visserligen rätt svårbedömd på grund av att han inte definierar vilka storlekar han anser en “liten”, “en mellanstor” etc. byrå är.

Stora annonsörer kommer att välja stora byråer som kan ta hand om hela kommunikationsmixen, medan mindre annonsörer, som inte har samma ekonomiska resurser, kommer att välja små, nischade byråer. För byråer i mellanskiktet kan det kanske bli svårare.

Att högkonjunktur innebär att byråerna knoppas av likt celldelning är ingen nyhet för oss som analyserat branschen under flera år. Det ligger i den kreativa klassens logik – man vill styra sig själv så mycket som möjligt. Jag tycker dock att Dahlén drar för stora växlar på den lokala förankringen när det gäller stora byråer – eller snarare: han missar det komplexa problemet som de globala varumärkena har att samtidigt hitta en gemensam varumärkesplattform och -kommunikation men också få det att fungera i olika mer lokala kulturer. Det är snarast detta som nätverksbyråerna haft svårt att pedagogiskt förklara för kunderna.
När det gäller framtiden så tror i varje fall jag att det viktiga blir att kunderna kommer att söka sig till en byrå där de kan vara en prioriterad kund. Det är en utveckling som är i sin linda men som märks på många håll. När det gäller nischbyråer så är det till viss del sant – men om man tar exemplet Lowe Brindfors väljer man här att lägga alla nischerna under samma paraply och lägger ner Lowe People.
Jag tror också att nischbyråerna mest kommer att finnas inom specifika marknadsföringssegment. Däremot kommer sådana byråer som jobbar med design på ett helt annat sätt ingå som viktiga delar inom det centrala marknadsföringsarbetet – på samma sätt som att de renodlade webbyråerna blivit mer reklambyråer för att integrera marknadskommunikationen i alla media.