Category Archives: Media

Lokalt och högupplöst

MySpace tänker starta lokala versioner av sin community. Kanada och Mexico är först ut, men diskussioner pågår också med Kina. (Financial Times)

Knappast något nydanande – det är samma sätt som Google valde när de vann sökmotorskriget. Ett måste för att kunna kapitalisera på mer regionala annonsintäkter.

Discovery satsar på högupplösta rörliga bilder i utomhusreklam. Ett test är på gång i New York och till detta kommer också olika bluetoothtjänster liksom interaktiva möjligheter att knytas. (Adweek). I en lång och intressant artikel om hur de nya medierna förändrar annonsörernas verklighet eftersom konsumenternas mediaintag blir mer och mer fragmenterat målas också en bild upp att det inte i sig är tekniken som måste förändras utan sättet som annonsörena möter sina målgrupper. (Resoner).

Studenter på Kingston University, Central Saint Martin’s College, Leeds Metropolitan University och University of Central England ska få lära sig hur en viral kampanj byggs upp. Det är Channel 4 och Boreme.com som ligger bakom idén. (BBC NEWS)

En mängd länkar

Jag har legat i sängen sjuk och läst:

You Tube tänker göra som mindre lirare i den användargenererade svängen: dela med sig av intäkterna:

YouTube founder Chad Hurley confirmed to the BBC that his team was working on a revenue-sharing mechanism that would “reward creativity”.

(BBC NEWS)

Manolo beskriver ett vanligt problem när det gäller place-branding: att en ursprunglig framgång helt enkelt dödar det ursprungliga på grund av efterfrågan. Det är vad som håller på att hända på Saville Row. Skräddarna, som skapat framgången, har snart inte råd att vara kvar.
Av någon anledning är diverse reklamare snea på att det är planners som bloggar mest. Jonas på Planning.se skriver om det i En liten, relativt betydelselös, dock existentiell bloggkris.
Ganska enkelt: Glöm pop-upannonserna. För det visar sig att 81 % av hushåll som har bredband också har blockers. (Resoner via Fredrik Wackå)
H&M satsar på ett mer premiumläge med sin nya systerkedja Cos – Collection of Style:

Provisionally called ‘Cos’, the chain is H&M’s attempt to go upmarket, and insiders say its an attempt to reposition itself after slow sales caused by fierce competition in the “budget” market from the likes of Primark, Tesco and George at Asda. The first ‘Cos’ store will open in the old Liberty building in Regent Street, London, with other outlets following soon across Europe.

(Catwalk Queen via Fashio. Också på di.se). Intressant är också deras satsning på heminredning, där de väljer att göra det via brand extension: H&M Home. (DI.se)

Och nu öppnar COS: Aftonbladet: H&M lanserar ny butikskedja

Svenska institutet har valt ett användargenererat sätt att marknadsföra Sverige: genom att använda svenskars bilder av sitt land: (Newsdesk)
Anheuser Busch kommer vara största annonsören under årets Super Bowl. Igen.

In addition to its usual stable of Clydesdale horses, the company will also enlist help this year from racing star Dale Earnhardt Jr., some beer-thieving crabs and a scary hitchhiker.

(ABC News) Och även de stora tidningarna har förstått att i år är det något annat som gäller: användargenererade reklaminslag: The Super Bowl Ad Race, Starring You.

“95”-kampanjen har avslöjats. Det är en SJ-kampanj som startat. King vill inte kännas vid den. Karro Lassbo försöker göra en juridisk vinkling på den.

SvD: "Hemlig" reklam en dyr byrålekstuga och Tjuvlyssnats Damon går på Martins åsikter: Det där känns så -95 och inser inte att det att han därmed blivit en del av kampanjen. Fler och fler diskuterar vad “95” står för.

Google har ansökt om ett patent som utvidgar den “nära” och “kontextuella” reklamen som de framgångsrikt utvecklat via AdSense och AdWords. Patentet handlar om att i köpcentrum låta de lokala handlarna annonsera specifikt utbud, och annonserna är kopplade till handlarens dator – vilket innebär att när varan är slut så tas annonsen bort. (New Scientist Tech)
Fallons planners har tittat på Wii versus PS3 viralt.. Wii vinner.
Dan Landin har skrivit ett långt tänkvärt inlägg om reklam: Längsta inlägget hittills.
Gartner menar att Iphone inte är något annat än en nischprodukt:

Tills vidare får man se Iphone som en nischprodukt, men en som bör få andra telefontillverkare att fundera över sina produkter, särskilt användargränssnitten.

(di.se)

Vi vill veta vem tittaren är

Deloitte menar att TV-kanalernas överlevnad ligger i att lära sig mer om sina tittare – behavioral targetting helt enkelt. För antal “kontakter” blir mindre och mindre intressant för annonsörer – viktigare är att nå “rätt” kontakter. Och det gör man genom att veta vilka som tittar – nästintill ner på individnivå. Det är något som inte MMS-siffror visar. (Dagens Media)

Jag träffar en hel del mediesäljare och det fascinerar mig att de fortfarande idogt använder sig av enbart funktionella siffror: ålder och antal, till viss del geografiska urval och sedan matchas reklamen med väldigt breda tittardemografier för varje program.

Jelpo interagerar under uppstartsfasen

Företaget Jelpo och entreprenörerna Daniel Bergström och Kristian Johansson har valt att köra en totalt transparent uppstartsfas för sin nya e-tjänst. Tjänsten i sig är väl inte speciellt revolutionerande: en tjänst som ska låta användarna tipsa om vilka företag som är bra och dåliga – det har Cint gjort i många år (tack Kristofer!), och på så sätt bli en konsumentsajt a la användargenererad:

På 90 dagar ska de starta en ny webbtjänst, som de själva beskriver som en kombination av Gula sidorna, Wikipedia och Pricerunner.

Det intressanta är deras öppenhet i att låta alla följa deras vardag via bloggen.

Vår förhoppning är att Jelpo ska fylla en så pass central funktion i vardagen att den mer eller mindre sprids som en löpeld till vänner och bekanta. Vår tjänst bygger på att användarna ska känna sig delaktiga i något och tillhöra ett kollektiv, en känsla vi tror är svår att bygga upp via de mer traditionella och opersonliga marknadskanalerna.

Nyckeln för oss blir att få till den här virala spridningen så pass fort att eventuella konkurrenter som lär dyka upp inte hinner ikapp oavsett om dom heter Eniro eller Hitta. Vad tror ni, väljer vi rätt väg?

(IDG.se)

Om jag bortser från en viss känsla av “sett det förut” när det gäller den korta tidsintervallen, och den något flåshurtiga “vi ska bli en del av vardagen” ((det är samma löften som företag under Den Nya Ekonomin/IT-bubblan kommunicerade. Mrs Freckles är ett exempel som såg bra ut, på papperet.))så är Jelpo spännande som exempel hur bloggformatet kan användas för att både marknadsföra en idé eller ett företag, liksom att interagera med sina läsare och potentiella användare/konsumenter.
Fördelen ligger i att man har möjligheten att redan från dag 1 som skarp tjänst redan vara känd bland många, och ha en relation med pionjäranvändarna. Alla de som kommer att testa tjänsten, kommer också ha en särskild känsla av att de är en del av tjänsten.

Lunchlänkar

Pyramider skadar marknaden – om pyramidförsäljning och de politiska invecklingar som finns runt amerikanska FTC.
Bra företagsbloggar ska vara personliga.

Bruce Sterling menar att det hela är något helt annat:

Blogging is not just another channel for corporate marketing types to push their messages to markets, eyballs, or audiences. Social media is based on the dynamic of a many-to-many dialogue between people. Yes, people: that’s the word that should have been used. Not audience. If you’d like to make a distinction between a company and those outside the company, just remember: they are not an audience for your messages, any more than you are an audience for theirs.

Läs hela hans bashing på Blogger Ideology.

Bloggande handlar om relationsmarknadsföring. Idag är bloggarna än mer användbara för att kommunicera med kunderna: om man inte glömmer bort att kommunikation alltid handlar om en dialog…

Det gamla Big Mac-indexet är ett minne blott – nu används Ipod Nano 2GB som värdemätare och konjunkturvärde: Apple’s iPod Takes on Global Currency Markets. Apples varumärke som samhällsmarkör är tusen gånger större än dess faktiska försäljningsvärde. Bevis på att design och relations-PR fungerar?

Sverige ligger tredje högst (dvs. dyrast) enligt di.se

Media slukar halva livet. Frågan är om det egentligen är något att orda om? Medierna har blivit sociala på ett annat sätt än förr. Myten om att internet är isolerande är just en myt. Och mycket media används interagerande med andra människor.
Pepsi-Cola Unveils New Global Look And Marketing Approach. Av någon anledning känns det som om jag kommer tillbaka om det framöver…
How Motorola Squandered a Brandbuilding Opportunity. Al Ries menar att Motorola gjorde ett stort misstag genom att satsa allt krut på produkten Razr, istället för att använda försprånget till att bygga upp modervarumärket.

If you just build a better product, eventually some other company is going to build a better product than yours, and your stock will fall like Motorola’s did. If you build a better brand, it doesn’t matter whether somebody else builds a better product or not. A better brand has the perception of being a “better product.”

Kan det sägas mer klart? Och Ries jämför Motorolas misstag med Apples framgång med sin iPod.

consumers buy brands, not companies. Unlike Motorola’s MotoRazr, Apple didn’t try to drag its corporate name into its MP3 product by calling it the APPiPod.

Världens äldsta varumärke: Lyle’s Golden Syrup. Läs om det hos Daily Mail.
Dejtingsajterna kämpar för livet och svenska Meetic.se verkar ha lyckats att kopplas till sökordet “horor” på Google. Låter ju… seriöst. Det hela har tagit “hus i helvete” och både Meetic och även Mötesplatsen är upprörda. Själv undrar jag hur Dagens Medias Niclas Rislund (!) kom på den nyheten

Rislund har uppenbarligen jobbat hela dagen med det här. Och Google ber nu om ursäkt. Skönast är Maria Göth, deras svenska PR-människas franka:

Ibland blir det fel.

(Dagens Media)

Mediabloggarna skapar en egen intresseorganisation: Media Bloggers Association (via Vassa Eggen)
Lyx är det nya svarta: Rikare svenskar dricker mer champagne. Fast det finns de som anser att trenden redan är över – det unika är det nyare svarta: Lyxen har gjort sitt. Själv skulle jag vilja säga att det unika är den ultimata lyxen.
IDG är aktiva – dels startar de IT24, som uppenbarligen bygger på samma koncept som gamla goda försöket Industry Standard (japp, jag har varit med ett tag). Dels slår de ihop tidningarna Mikrodatorn (svensk IDG:s äldsta varumärke) och Nätverk&Kommunikation till en svensk version av Techworld.
Till sist: inte ett helt lyckat bildval – Cityetta

Spot the difference 3

Underbart “svensk” klassiker för Audi Quattro: Titta det snöar.

Den är lite stollig: Raven for RAV4. Och onekligen påminner den en hel del om den svenska reklamfilmen för (något bolag…) om bredband där mannen låser in barn och fru i bilen för att hinna surfa själv.

Skrev om den norska antirökkampanjen och efter det hittar jag en briljant kampanj från England: Get unhooked. (via Bold)

Snygg men i ljuset av New Orleanskatastrofer och andra översvämningar lite väl idiotisk: Ford Ranger. En som däremot verkligen använder en “katastrof” är Oranges New York Blackout. Och gör det på ett mycket väl avvägt sätt. (tips från Influx)

Nike Plus: New Year’s Resolution. Några som verkar användargenererade Bob for lobster, Ride the “Helga, Become nosehairless, Skate like an ice-princess och för säkerhetsskull lite celebvertising Maria vs. LeBron. Och så en stentrist “informativ” slutspot: Challenge your friends och ett gäng till, mer grafiska.

Slutligen: “Soccer kid“. En underbart söt godisreklam. Med musik av Wannadies från Skellefteå…

Effektiva annonser i rich media-format

En studie av Dynamic Logic visar på hur man bör optimera en marknadsföring med hjälp av sk “rich media”. För det är inte den heliga graal som webb-byråerna ibland tenderar att vilja påskina – inte om man missar att göra sin hemläxa:

  1. Den måste fungera även utan ljud
  2. Often it wasn’t clear what exactly was being advertised and marketers may not have considered that many people don’t turn on the sound on their computers — meaning that a punch line or catchy jingle wouldn’t register with all viewers.

  3. Varumärket i centrum
  4. While a funny, brand-irrelevant spot might fly in the Super Bowl, it certainly doesn’t bear well for making an impact online.

  5. Interaktiviteten – länkar till annat innehåll
  6. A food marketer might, for example, link to nutritional information, coupons or a social-media-inspired recipe-sharing site.

    Till sist: integrationen:

  7. En statisk annons användes tillsammans med videoannonsen
  8. On a site, an ad (of any kind) is always in competition with the site itself.

  9. Igenkänning och koppling till marknadsföring via andra media

Och word-of-the-wise från kommentarerna till Ad Age-artikeln:

The rule applies to all communications – online video, print, outdoor – they need to be deeply relevant and conected to the brand. How effective is it to have the consumer think or say: “I saw that funny ad, really great – had those two guys – think it was selling computers – one guy’s got glasses…really funny.”

(Advertising Age via Lost Remote TV Blog)

Lär vi oss aldrig?!

Också ett användargenererat perspektiv

Pricerunner har börjat att utse de bästa nätbutikerna utifrån användarnas betygsättning. I de olika kategorierna har olika vinnare utsetts – en del förväntade varumärken, andra som kanske inte är lika förväntade. (Supermarket / Market)

Två saker. I YouTube-frenzyn är det lätt att glömma att en sån här sak är minst lika viktig utifrån ett användarperspektiv: genom betygssättningen skapas direkt relation mellan konsument och varumärke, vilket i sin tur påverkar andra konsumenters val. För min del skulle jag vilja påstå att det här antagligen är långt viktigare än diverse jippobetonade användargenererade kampanjer.
Tyvärr delger inte artikeln mer om själva metodiken runt undersökningen – men rent tekniskt så bör man nog vara lite fundersam över om alla betyg som är satta alltid är helt biasfria: ibland kan man misstänka att konkurrenter satt betyg, eller att de stora drakarna lider av att just vara stora.
Men det sista påverkar ändå inte det första, vilket gör det hela mycket intressant för varumärken inom segmenten.

När elefanterna dansar (och annat)

En lite oväntad konsekvens av att “alla” ökar sina investeringar i onlineannonsering: de små spelarna går “tillbaka” till lokala media, och däribland print och TV. (paidContent.org via Vassa Eggen)

Trinity Medias Sly Bailey menar däremot att onlineannonseringens påverkan på tidningarna har blivit något överdriven:

There’s no question that the internet represents an enormous challenge to our business models, as we face the twin threats of consumers accessing the web for news and entertainment and advertisers following the eyeballs.

Hon tror att printeditionerna kommer att vara viktiga en lång tid framöver, och menar att det är fel att titta på hoten istället för att se möjligheterna även i gamla medieval. (MediaGuardian)

Brand Autopsy tipsar om boken Make to stick. Verkar läsvärd. Själv ska jag, när jag hinner, recensera ett gäng böcker som jag läst.

Briljant idé – varumärken som [[CAPTCHA]]s. Och onekligen har det tänkts hos flera enligt MIT Adlab.

IT-forskningsföretaget Primelabs anställer Anton på Fyra Nyanser Av Brunt som bloggare. Grattis! (Primelabs)

Modebloggaren Sigrid blir en av H&Ms skyltfönster berättar Metro. Kul för Sigrid och de andra men på tal om det här med integritet… Onekligen är inte det helt enkelt när man kan få saker gratis… Finns helt klart en fara att bloggandet alltför mycket blir “köpt” och därmed blir alla bloggare misstänkta för att ha en egen agenda.

Björn M berättar om ett udda och extremt reklaminslag: ett flygplan som skriver samma meningar om och om igen. (JMW blogg)

Ett analogt event i en digital framtid

Fred Vogelstein på Wired bloggar om sina känslor inför CES, och menar att det hela känns extremt obsolet i en tid där marknadsföringen handlar om helt andra format än trånga mässmontrar. Han exemplifierar med Google som helt valt bort att delta i CES.

they don’t spend money on marketing in the traditional sense. They just use their R&D budget to make cool products and let the networked world promote it.

(Wired: Epicenter)

New York Times har också en genomgång av hur mycket CES faktiskt kostar i artikeln Companies Pay Dearly for Tech Trade Show och i runda slängar kan de stora företagen slänga upp en miljon dollar på de korta dagarna som CES pågår.

Och frågan som Vogelstein ställer är onekligen relevant: för vad? I en bransch där det digitala är framtiden så kan man fundera varför den stora grejen fortfarande är analog och en sorts kvarleva från ett tidigare århundrade. Hur enkelt vore det inte att göra CES över nätet? Vilket får en att fundera över alla de events som skapas för såväl bransch som för kunder – ger det den ROI som vi egentligen tror? Ett av problemen är helt enkelt att det är lätt att satsa mest på själva det analoga eventet, och glömma bort att det kan finnas mycket viktiga kunder som inte kan komma – men som via nätet kan delta på olika sätt.

Sökord är en del – inte allt

I en debattartikel skriver CRM-företagens VD Mats Gustafsson att många företag missar hela sökordsannonseringen. Och han har onekligen rätt i att om hela 48 % av tillfrågade företag i Kundbarometern uppger att de inte tänker använda sökordsannonsering så är det allvarligt. (IDG.se)

Tyvärr gör han en oerhört märklig dubbel saltomortal och beskyller reklambranschen för att inte ha intresse i att föreslå detta för sina kunder. Och menar att det inte längre är intressant med “luddiga varumärkeskampanjer”. Tyvärr Mats, men du gör samma fel när du helt enkelt inte inser att marknadsföring idag inte handlar om antingen-eller utan om både-och. Att integrera marknadskommunikationen kräver både ett genomlyst varumärke och ett medieneutralt kommunikativt koncept – och sedan att detta går i olika media, utifrån målgruppsfokusering. Så att varna för att många missar sökorden, och samtidigt förklara att det är lite det enda “sanna” blir dumt.

Hur mycket är integriteten värd?

Det senaste försöket att använda bloggar som annonsverktyg genom att få till någon sorts “länk”-buzz är ett underklädesföretag ((Nej, jag tänker inte skriva ut namnet eftersom de då får hjälp genom att namnet ökar sin träffpotential liksom att de verkar vara helsnurriga och skicka Trisslotter till alla som nämner deras varumärke…))som skickat ut förfrågan om att bli omskrivna på bloggar. För detta får bloggaren en trisslott… En som funderar över hur bloggarna som gått med på det tänker är I hell-mans värld och medan han funderar över om det verkligen är värt en trisslott att få sitt varumärken nämnt på en sajt så funderar jag över: hur billigt kan man sälja sin integritet? Framförallt som bloggare men även som varumärke.
Ett exempel är Per Jodenius ((Jo, det är han med SAPnet.)), som på sin blogg skriver:

I så fall får du ta en titt här, Evas underkläder erbjuder något för alla smaker. En polare till min handlade hos dem för ett tag och var väldigt nöjd. Han tyckte jag borde tipsa om sajten här på bloggen. Eftersom jag är en snäll vän gör jag som han önskar. Handla lungt nu.

Ingen vet om han har någon vän som faktiskt handlat där, men det känns onekligen lite misstänkt. Så frågan är – hur billig är en bloggares integritet? En trisslott, visserligen potentiellt en högvinst – men annars inte värd mer än tjugofem kronor. Och att göra som Jodenius gör innebär att man lätt misstänkliggörs för att ljuga. Han försöker senare förklara sig vilket gör det hela ännu mer märkligt.

Men är inte det upp till bloggaren själv? Jo. Men även för varumärket som saluförs blir det ett problem i det här fallet – då de valt att skicka mail till massor av bloggare ((Jag har fått två själv. Onekligen känns det kanske inte speciellt seriöst att spamma bloggare.)) och där vissa valt att vara transparenta och berätta om hela grejen, medan andra uppenbarligen tar det hela på rejält allvar och därmed ljuger. Vilket ställer varumärket i en dålig dager. För det är bra buzz om lögnen aldrig blir avslöjad. Men när den blir det är det även varumärket som tappar värde.

En bitsk postning finns om detta hos Media Culpa

Enligt Jimmy så har underklädesföretaget kopplingar till porrklubben Taboo i Malmö… Jimmy gör ungefär samma slutsats som jag:

Om den enskilde individen – och inte yrkesutbildade journalister – ska ha makten på Internet i framtiden så krävs det att han/hon börjar tänka i termer av trovärdighet.

(Informatören)

The Return of the Jobs

Om man tittar på mängden av bokstäver som skrivits inför Steve Jobs keynote på CES så är förväntan inför kvällens avslöjanden större än vissa sekters väntan på Jesu återkomst. Och det är rätt fascinerande att ett varumärke har så stark kontroll över media, samtidigt som företaget knappast tillhör de ekonomiskt mest starka, vars operativsystem och datorer används av en liten del av befolkningen och vars produkter visserligen är designmässigt unika men också unika i att inte fungera. Apple är också företaget som många gånger tillhör de sämsta på att kommunicera med sina användare liksom valt att stänga in sina användare i vissa utvalda program eller sina egna märkesdatorer. Jobs har en aura av något messiansk i sig och Apple kan än en gång kapitalisera på två saker: sitt lovemark och att deras produkter främst används av media- och kommunikationsvärlden. Läs om den heta väntan på The Return of The Jobs hos BBC: Apple rumour mill in over-drive

NYT har en intressant artikel om hur Apple hela tiden lyckas att skapa buzz och genomslag inom konsumentprodukter – inte bara inom elektronik utan även inom andra segment: Phone Shows Apple’s Impact on Consumer Products (via Beta Alfa).

Reklam makes the tidning go around

Bloggaren på Kanonfilm har räknat på sin tidningshögs packningsgrad och kommit fram till att han och flickvännen betalar för mycket annonser. Hans genomläsning/-räkning visar att medeltalet är cirka 29 % packningsgrad. Det intressanta är att det är en stor skillnad mellan de olika tidningarna som han gått igenom:

Elle: 39:- 143 sidor reklam av 316 (45.2%)
Magazine Fitness: 44,50:- 28 sidor reklam av 100 (28%)
Damernas Värld: 39,50:- 35 sidor reklam av 155 (22.5%)
Stardust: 59,90:- 18 sidor reklam av 100 (18%)
Café: 49,50:- 72 sidor reklam av 164 (43.9%)
Uncut Dvd (engelsk): 65:- 17 sidor reklam av 148 (35,4%)
Hemmabio: 49:- 34 sidor reklam av 100 (34%)
Hifi & Musik: 49:- 28 sidor reklam av 84 (33%)
Total Film (engelsk): 79:- 39.5 sidor reklam av 148 (26.6%)
DiEgo: 45:- 25.5 sidor reklam av 132 (19%)
Ingmar: 49:- 9 sidor reklam av 84 (10.7%)
Fighter: 39:- 32.5 sidor reklam av 116 (28%)
Bild & Ljud Hemma: 54:- 33 sidor reklam av 124 (26%)
Close Up: 59:- 27.5 sidor reklam av 100 (27.5%)
Empire (engelsk) 79:- 111 sidor reklam av 243 (45.6%)

Kanonfilm-killen gör en lite märklig vändning när han tycker att

De engelska tidningarna är rent sanslöst dyra här i Sverige. Empire och Total Film kostar med dagens valutakurs 47,50: – i kiosken i England. Här i Sverige betalar jag 79: – styck för dem.

(Kanonfilm.se)

Det intressanta i hans genomgång är dels den rejäla skillnad som finns mellan de olika tidningarna, vilket antingen beror på att de räknar in pengarna på prenumeration, betalar sina skribenter väldigt lite (dvs. de antagligen bygger på ett nischat intresse) eller har andra inkomstkällor – stora bidrag eller större förlag bakom sig. Samtidigt kan man se att hög packningsgrad följer tidningar med stor upplaga och som är kända (vilket inte är detsamma som brand value).

War of the razors

Ett produktkrig som lätt glöms bort är det på rakhyvelmarknaden. Det är dags igen när Gillette släpper iväg vad som kan tillhöra en av årets större kampanjer, integrerat i olika media, för att lansera sin nya rakhyvel Fusion på den europeiska marknaden. Det är nedräkning till innan släppet på webben, teaserspots och sedan enminuters reklamspots som kommer att gå tunga i TV. För första gången kommer Sportbladet att sälja en wrap (onekligen intressant att vi på några år gått från att andra media “rasar” mot att Metro och DI sålt sina omslag till att nu Aftonbladet gör det på sin specialtidning) och utomhus dunkar man upp en stor scaffold på Stureplan. Allt för att fortsätta vara störst på våtrakningsmarknaden som i Norden har ett värde på en miljard. (Resumé)

Jag börjar inse att jag gjorde ett mycket ekonomiskt val för femton år sedan när jag valde att bara ansa stubben…

Sprite utmanar användare

Mer användargenererat. Nu är det Sprite som mixar celebvertising, user-generated, webb och total (normal?) galenskap från Crispin, Porter + Bogusky i den senaste av “sublymonal”-serien. Se filmen på Youtube (den är värd att se – det är CP+B i sin prydno med en fullkomligt vrickad spot) och gå sedan till Lebron23-23.com och mixa din version av musiken till spoten. Du deltar i en tävling där kanske din mix används i just den reklamfilmen i samband med NBA-finalen, och är det tillräckligt bra väljer LeBron att använda det som sin personliga ljudlogotyp. (Adweek)

Är det här egentligen inte bara en uppdaterad form av de gamla slogantävlingarna? Jo. Vilket gör hela “user-generated”-frenzyn en smula överhettad och media/bloggar/branschen försöker i vanlig ordning uppfinna hjulet en gång till. Det som är “nytt” är medieval för att få ut själva tävlingen (YouTube, GoogleVideo och Yahoo!), och det faktum att man lovar att den bästa låten väljs.
Ett problem – som andra varumärken som utmanat nätvärlden att skapa reklam för dem – är att det ofta är professionella eller semi-professionella som gör de bästa spotarna. Här kan man lätt tänka sig att tävlingen vinns av någon som inte är helt ny på att mixa schyssta beats. Vilket innebär att den lätt rebelliska, amatöristiska user-generated-trenden egentligen handlar om att företagen får professionell hjälp. Gratis.

Men spoten är jävligt läcker :)

Finansbranschen tung online i mediemixen

I en översikt över de 50 största investerarna i onlineannonsering visar det sig att flest av de som satsar mest på webben är finansföretag – något som nog är rätt likt vad som sker i Sverige. Inom “retailsegmentet” innefattas en stor bredd av produkter och varumärken. Saknas gör helt modebranschen men nöjesbranschen och bilbranschen är mycket få. (Top 50 Advertisers by Media Value in November, 2006 via Vassa Eggen)

Frågan är vad som egentligen är “onlineannonsering” – för såväl mode- som bilbranschen gäller snarare att jobba med sina egna sajter och sedan bygga upp ett sug genom PR och buzz. Bannerannonsering är mycket av utbudsreklam – vilket inte nödvändigtvis passar alla sorts varor, liksom att det största segmentet: finansmarknaden har reella kopplingar till många av de nyheter som släpps i världen (mycket handlar om ekonomi direkt eller indirekt) liksom att datorn ofta används till saker som ligger nära användarens intresse för sin privatekonomi.

Nya rekord i reklamtävlingen Super Bowl

Det hör till så här års. Vad? Att CBS sätter nya rekordpriser för Super Bowls reklamtid. Nu är rekordpriset 2,6 miljoner dollar. För en trettio sekunders spot på bästa tid. Fast som Willebrand påpekar: kontaktkostnaden är typ 14 öre (förutom all PR som en sån spot ger). Samtidigt är det ett sorts utgångspris. En mediebyrå i USA menar att priset sannolikt ligger mella 1,8 och 2,2 om man ser till olika rabatter och liknande. Fast en hel del företag köper ju å andra sidan flera slots. Å tredje sidan så är det ju inte medräknat kostnaden för själva reklamen – en dålig reklamfilm får mycket mer negativ press här än i andra sammanhang. (Resumé och CNN Money). Å fjärde sidan så är redan närmare 80 % av alla slots slutsålda… (Mediaweek via Adland)