Category Archives: Marketing

En mängd länkar

Jag har legat i sängen sjuk och läst:

You Tube tänker göra som mindre lirare i den användargenererade svängen: dela med sig av intäkterna:

YouTube founder Chad Hurley confirmed to the BBC that his team was working on a revenue-sharing mechanism that would “reward creativity”.

(BBC NEWS)

Manolo beskriver ett vanligt problem när det gäller place-branding: att en ursprunglig framgång helt enkelt dödar det ursprungliga på grund av efterfrågan. Det är vad som håller på att hända på Saville Row. Skräddarna, som skapat framgången, har snart inte råd att vara kvar.
Av någon anledning är diverse reklamare snea på att det är planners som bloggar mest. Jonas på Planning.se skriver om det i En liten, relativt betydelselös, dock existentiell bloggkris.
Ganska enkelt: Glöm pop-upannonserna. För det visar sig att 81 % av hushåll som har bredband också har blockers. (Resoner via Fredrik Wackå)
H&M satsar på ett mer premiumläge med sin nya systerkedja Cos – Collection of Style:

Provisionally called ‘Cos’, the chain is H&M’s attempt to go upmarket, and insiders say its an attempt to reposition itself after slow sales caused by fierce competition in the “budget” market from the likes of Primark, Tesco and George at Asda. The first ‘Cos’ store will open in the old Liberty building in Regent Street, London, with other outlets following soon across Europe.

(Catwalk Queen via Fashio. Också på di.se). Intressant är också deras satsning på heminredning, där de väljer att göra det via brand extension: H&M Home. (DI.se)

Och nu öppnar COS: Aftonbladet: H&M lanserar ny butikskedja

Svenska institutet har valt ett användargenererat sätt att marknadsföra Sverige: genom att använda svenskars bilder av sitt land: (Newsdesk)
Anheuser Busch kommer vara största annonsören under årets Super Bowl. Igen.

In addition to its usual stable of Clydesdale horses, the company will also enlist help this year from racing star Dale Earnhardt Jr., some beer-thieving crabs and a scary hitchhiker.

(ABC News) Och även de stora tidningarna har förstått att i år är det något annat som gäller: användargenererade reklaminslag: The Super Bowl Ad Race, Starring You.

“95”-kampanjen har avslöjats. Det är en SJ-kampanj som startat. King vill inte kännas vid den. Karro Lassbo försöker göra en juridisk vinkling på den.

SvD: "Hemlig" reklam en dyr byrålekstuga och Tjuvlyssnats Damon går på Martins åsikter: Det där känns så -95 och inser inte att det att han därmed blivit en del av kampanjen. Fler och fler diskuterar vad “95” står för.

Google har ansökt om ett patent som utvidgar den “nära” och “kontextuella” reklamen som de framgångsrikt utvecklat via AdSense och AdWords. Patentet handlar om att i köpcentrum låta de lokala handlarna annonsera specifikt utbud, och annonserna är kopplade till handlarens dator – vilket innebär att när varan är slut så tas annonsen bort. (New Scientist Tech)
Fallons planners har tittat på Wii versus PS3 viralt.. Wii vinner.
Dan Landin har skrivit ett långt tänkvärt inlägg om reklam: Längsta inlägget hittills.
Gartner menar att Iphone inte är något annat än en nischprodukt:

Tills vidare får man se Iphone som en nischprodukt, men en som bör få andra telefontillverkare att fundera över sina produkter, särskilt användargränssnitten.

(di.se)

Sveriges Konsumenter är en… nej två…

Sveriges konsumentråd byter namn till Svenska Konsumenter. Eftersom de upplevt att folk upplevde dem som kopplade till staten. (Dagens Media) Sen råkade det vara så att det redan fanns en organisation med namnet Svenska Konsumenter I Samverkan, som nu fått totalspel och ska stämma Svenska Konsumenter för namnintrång. (Dagens Media)

Den här historien lär oss två saker: det är viktigt att skydda sitt namn, och gärna skydda det i flera steg. Rent juridiskt kan möjligen Svenska Konsumenter I Samverkan nå en bit genom att hävda risk för sammanblandning med inarbetat namn, men eftersom Svenska Konsumenter inte var skyddat kan det bli knivigt. Det lär oss samtidigt att ju enklare desto bättre: varför valde Svenska Konsumenter I Samverkan inte att kalla organisationen Svenska Konsumenter från början? Jag vet inte, men uppenbart är att detta bevisar att det kan finnas ett värde att ta in en varumärkeskonsult i samband med att man ger sitt företag eller organisation ett namn.

Vi vill veta vem tittaren är

Deloitte menar att TV-kanalernas överlevnad ligger i att lära sig mer om sina tittare – behavioral targetting helt enkelt. För antal “kontakter” blir mindre och mindre intressant för annonsörer – viktigare är att nå “rätt” kontakter. Och det gör man genom att veta vilka som tittar – nästintill ner på individnivå. Det är något som inte MMS-siffror visar. (Dagens Media)

Jag träffar en hel del mediesäljare och det fascinerar mig att de fortfarande idogt använder sig av enbart funktionella siffror: ålder och antal, till viss del geografiska urval och sedan matchas reklamen med väldigt breda tittardemografier för varje program.

Lunchlänkar

Pyramider skadar marknaden – om pyramidförsäljning och de politiska invecklingar som finns runt amerikanska FTC.
Bra företagsbloggar ska vara personliga.

Bruce Sterling menar att det hela är något helt annat:

Blogging is not just another channel for corporate marketing types to push their messages to markets, eyballs, or audiences. Social media is based on the dynamic of a many-to-many dialogue between people. Yes, people: that’s the word that should have been used. Not audience. If you’d like to make a distinction between a company and those outside the company, just remember: they are not an audience for your messages, any more than you are an audience for theirs.

Läs hela hans bashing på Blogger Ideology.

Bloggande handlar om relationsmarknadsföring. Idag är bloggarna än mer användbara för att kommunicera med kunderna: om man inte glömmer bort att kommunikation alltid handlar om en dialog…

Det gamla Big Mac-indexet är ett minne blott – nu används Ipod Nano 2GB som värdemätare och konjunkturvärde: Apple’s iPod Takes on Global Currency Markets. Apples varumärke som samhällsmarkör är tusen gånger större än dess faktiska försäljningsvärde. Bevis på att design och relations-PR fungerar?

Sverige ligger tredje högst (dvs. dyrast) enligt di.se

Media slukar halva livet. Frågan är om det egentligen är något att orda om? Medierna har blivit sociala på ett annat sätt än förr. Myten om att internet är isolerande är just en myt. Och mycket media används interagerande med andra människor.
Pepsi-Cola Unveils New Global Look And Marketing Approach. Av någon anledning känns det som om jag kommer tillbaka om det framöver…
How Motorola Squandered a Brandbuilding Opportunity. Al Ries menar att Motorola gjorde ett stort misstag genom att satsa allt krut på produkten Razr, istället för att använda försprånget till att bygga upp modervarumärket.

If you just build a better product, eventually some other company is going to build a better product than yours, and your stock will fall like Motorola’s did. If you build a better brand, it doesn’t matter whether somebody else builds a better product or not. A better brand has the perception of being a “better product.”

Kan det sägas mer klart? Och Ries jämför Motorolas misstag med Apples framgång med sin iPod.

consumers buy brands, not companies. Unlike Motorola’s MotoRazr, Apple didn’t try to drag its corporate name into its MP3 product by calling it the APPiPod.

Världens äldsta varumärke: Lyle’s Golden Syrup. Läs om det hos Daily Mail.
Dejtingsajterna kämpar för livet och svenska Meetic.se verkar ha lyckats att kopplas till sökordet “horor” på Google. Låter ju… seriöst. Det hela har tagit “hus i helvete” och både Meetic och även Mötesplatsen är upprörda. Själv undrar jag hur Dagens Medias Niclas Rislund (!) kom på den nyheten

Rislund har uppenbarligen jobbat hela dagen med det här. Och Google ber nu om ursäkt. Skönast är Maria Göth, deras svenska PR-människas franka:

Ibland blir det fel.

(Dagens Media)

Mediabloggarna skapar en egen intresseorganisation: Media Bloggers Association (via Vassa Eggen)
Lyx är det nya svarta: Rikare svenskar dricker mer champagne. Fast det finns de som anser att trenden redan är över – det unika är det nyare svarta: Lyxen har gjort sitt. Själv skulle jag vilja säga att det unika är den ultimata lyxen.
IDG är aktiva – dels startar de IT24, som uppenbarligen bygger på samma koncept som gamla goda försöket Industry Standard (japp, jag har varit med ett tag). Dels slår de ihop tidningarna Mikrodatorn (svensk IDG:s äldsta varumärke) och Nätverk&Kommunikation till en svensk version av Techworld.
Till sist: inte ett helt lyckat bildval – Cityetta

Effektiva annonser i rich media-format

En studie av Dynamic Logic visar på hur man bör optimera en marknadsföring med hjälp av sk “rich media”. För det är inte den heliga graal som webb-byråerna ibland tenderar att vilja påskina – inte om man missar att göra sin hemläxa:

  1. Den måste fungera även utan ljud
  2. Often it wasn’t clear what exactly was being advertised and marketers may not have considered that many people don’t turn on the sound on their computers — meaning that a punch line or catchy jingle wouldn’t register with all viewers.

  3. Varumärket i centrum
  4. While a funny, brand-irrelevant spot might fly in the Super Bowl, it certainly doesn’t bear well for making an impact online.

  5. Interaktiviteten – länkar till annat innehåll
  6. A food marketer might, for example, link to nutritional information, coupons or a social-media-inspired recipe-sharing site.

    Till sist: integrationen:

  7. En statisk annons användes tillsammans med videoannonsen
  8. On a site, an ad (of any kind) is always in competition with the site itself.

  9. Igenkänning och koppling till marknadsföring via andra media

Och word-of-the-wise från kommentarerna till Ad Age-artikeln:

The rule applies to all communications – online video, print, outdoor – they need to be deeply relevant and conected to the brand. How effective is it to have the consumer think or say: “I saw that funny ad, really great – had those two guys – think it was selling computers – one guy’s got glasses…really funny.”

(Advertising Age via Lost Remote TV Blog)

Lär vi oss aldrig?!

Också ett användargenererat perspektiv

Pricerunner har börjat att utse de bästa nätbutikerna utifrån användarnas betygsättning. I de olika kategorierna har olika vinnare utsetts – en del förväntade varumärken, andra som kanske inte är lika förväntade. (Supermarket / Market)

Två saker. I YouTube-frenzyn är det lätt att glömma att en sån här sak är minst lika viktig utifrån ett användarperspektiv: genom betygssättningen skapas direkt relation mellan konsument och varumärke, vilket i sin tur påverkar andra konsumenters val. För min del skulle jag vilja påstå att det här antagligen är långt viktigare än diverse jippobetonade användargenererade kampanjer.
Tyvärr delger inte artikeln mer om själva metodiken runt undersökningen – men rent tekniskt så bör man nog vara lite fundersam över om alla betyg som är satta alltid är helt biasfria: ibland kan man misstänka att konkurrenter satt betyg, eller att de stora drakarna lider av att just vara stora.
Men det sista påverkar ändå inte det första, vilket gör det hela mycket intressant för varumärken inom segmenten.

“Grön marknadsföring” är inget nytt

En intressant artikel om “grön” marknadsföring men det lite snurriga är att principerna ser ut att vara “nya”? Det är knappast så att marknadsföring per se inte brukar försöka att både förstå sig på målgruppens livsstil liksom att också försöka att förändra den på något plan. Men det är en intressant artikel utifrån de principer som tas fram: transparens, relevans och enkel information – och allt måste kopplas nära varumärkets kärnvärden. Vilket i sig inte heller är något nytt för marknadsföringen. (IDG.se)

Slutsatsen blir att “grön marknadsföring” inte är något annat än annan marknadsföring.

Ett analogt event i en digital framtid

Fred Vogelstein på Wired bloggar om sina känslor inför CES, och menar att det hela känns extremt obsolet i en tid där marknadsföringen handlar om helt andra format än trånga mässmontrar. Han exemplifierar med Google som helt valt bort att delta i CES.

they don’t spend money on marketing in the traditional sense. They just use their R&D budget to make cool products and let the networked world promote it.

(Wired: Epicenter)

New York Times har också en genomgång av hur mycket CES faktiskt kostar i artikeln Companies Pay Dearly for Tech Trade Show och i runda slängar kan de stora företagen slänga upp en miljon dollar på de korta dagarna som CES pågår.

Och frågan som Vogelstein ställer är onekligen relevant: för vad? I en bransch där det digitala är framtiden så kan man fundera varför den stora grejen fortfarande är analog och en sorts kvarleva från ett tidigare århundrade. Hur enkelt vore det inte att göra CES över nätet? Vilket får en att fundera över alla de events som skapas för såväl bransch som för kunder – ger det den ROI som vi egentligen tror? Ett av problemen är helt enkelt att det är lätt att satsa mest på själva det analoga eventet, och glömma bort att det kan finnas mycket viktiga kunder som inte kan komma – men som via nätet kan delta på olika sätt.

Trend: Klimat och miljö

Anna Serner menar att svenska företag totalt missade hela miljö- och klimatfrågan:

inget företag hade nerver nog att bygga sitt varumärke runt denna självklara framgångsfaktor.

Hon fortsätter med att ge tips till klimatnegativa branscher som elektronik- och resebranscherna. (DN Ekonomi tipstack till JAO)

Värdesmässigt har hon helt rätt, det företag som väljer att satsa på att vara klimatneutral (buzzordet för dagen) kommer att vinna. Däremot är jag inte säker på att konsumenten ännu är synkad i att tänka mycket på klimat men att samtidigt se att det måste få genomslag i hennes eget handlande. Det läget är amerikanerna i nu, svensken är ännu inte där.

[Postningen kommer att uppdateras.]

iHelvete heller, säger Cisco

Efter gårdagens frenzy runt Apples keynote där fr a iPhone var det stora samtalsämnet har nu namnet blivit en het potatis. Cisco har redan en produkt på marknaden med det namnet – en trådlös telefon kopplad till nätverk. Under flera år har de båda företagen diskuterat runt namnet men inte kommit fram till någon deal och nu väljer Apple att ändå gå ut med samma namn – med argumentet att de två produkterna inte är inom samma segment. Apples ståndpunkt förklaras av deras talesman Steve Dowling:

We are the first company to use the name iPhone for a cell phone and if Cisco wants to challenge us on it we are very confident we will prevail. There are already several companies using the name iPhone for voice over IP products. We believe Cisco’s U.S. trademark registration is tenuous at best.

Problemet enligt andra immaterialrättsadvokater är att Cisco har namnskyddat iPhone i en bred kategori:

computer hardware and software for providing integrated telephone communication with computerized global information networks

vilket gör att det hela nu blir en rättsprocess, och chansen är stor att iPhone kommer heta något annat när den väl börjar att säljas ((Den kommer i USA kosta $500 och vara knuten till telco-bolaget Cingular. Jobs och Apple vill inte slå undan benen för sin egen iPod. (New York Times Blog: Bits via Beta Alfa)). (Bloomberg.com: Worldwide via IDG.se)

Samtidigt, ett argument som jag också funderat över, Apple menar att de “äger” i-prefixet inom dator- och kommunikationssegmentet. För om något har ett “i” som prefix är det knappast något annat än Apple som kommer i konsumentens tanke. Problemet för Cisco är helt enkelt att det kanske helt enkelt är en black om foten för dem själva – och alla andra som räknat med att kannibalisera på framgångarna med iPod, iMac och liknande. Konsumenten tror att det är en Apple-produkt, och blir knappast glatt överraskade när de inser att så inte är fallet. Så frågan är om Ciscos envisa och lätt snåla hållande på namnet egentligen innebär ett sämre utgångsläge för Ciscos varumärke och konsumentrelation.

Konsumenten årets reklamare. Men inte så mycket mer.

Ad Age har, i sann user-generated anda och ganska säkert med viss inspiration av Time’s upphöjande av individen till årets person, utsett konsumenten till årets reklambyrå. (Advertising Age med en förklaring av Bloom på How and Why We Picked the Consumer as Agency of the Year). Martin Jönsson har också skrivit en hoper postningar i samma ämne: Konsumenten viktigare än reklambyrån eller hans lista om Så blir du din egen reklambyrå vilket kommenteras hos David: Involve the end-user och Dabitch menar att om nu konsumenten faktiskt fixar uppåt fem reklamspotar till Super Bowl så är det väl så: AdLand. Brand New är däremot lite mer frågande: Really?.

Själv tycker jag det hela är en väldig frenzy och buzz – men jag tvivlar på att det kommer att förändra reklambranschen i grunden. Ja – det är viktigt att lyssna på konsumenten: det är konsumenten som i slutänden “äger” varumärket. Men så har det alltid varit, det är inget som YouTube skapat. Fördelen med den här diskussionen är att fler reklamare kanske inser detta. Är användargenererat nytt? Nej. Slogantävlingar har funnits sen urminnes tid. Och att så många varumärken väljer att låta sina konsumenter vara medskapare är helt enkelt en reaktion på bloggande, YouTube:ande och visar snarare att branschen idag är snabbare på att plocka upp korta trender än man var igår. Och det är bra. Den mest grundläggande frågan: är allt detta verkligen “user-generated” i sin yttersta form? Självklart inte. Allt filtreras i slutänden av reklambyråer, företagens marknadsavdelningar etc. etc. Och mycket av det vi kommer se är skapat av professionella eller semi-professionella, vars relation till varumärket många gånger är lika vag som reklambyråernas. Eller vagare. Så min slutsats är: ja, i år är det konsumenterna som skapat reklamen som omtalats. Åtminstone ser det ut så. Och det hela kommer branschen till godo genom en högre insikt om att konsumenten faktiskt har en egen åsikt – och att varumärket i slutänden ägs av konsumenten. Men det hela är marknadskommunikation i sig. Inte så mycket mer.

Rolf van den Brink, som i sin översikt av 2007 är riktigt söt på något småhundssätt ((jag gillar särskilt hans generalistiska bashande av alla som bloggar:

Bloggare är kastrerade journalister. Också 2007. Bloggare kännetecknas av telefonskräck och av att de inte orkar hitta eget källmaterial. I stället vänder de ut och in på info de har i huvudet eller har hittat på nätet, företrädesvis hos någon annan bloggare. Bloggare som inte känner igen sig i beskrivningen är troligen journalister.)), diskuterar också användargenererad reklam och påpekar det argument jag tidigare fört fram: att det hela handlar om att konsumenten gör reklamen – gratis. Det handlar inte om att varumärken “ger” konsumenten möjligheten utan att varumärken och företag faktiskt “tar” inte bara deras pengar för produkterna utan också deras idéer. Det är fan briljant. Problemet är att det inte kommer att hålla i längden. (Dagens Media)

Influx verkar gå på min linje och flera andra anser att det finns en väl naiv syn på användargenererat innehåll, och då särskilt när det handlar om reklam (och även jag citerar No Mans Blog):

Brands and marketers already overuse and misuse the idea of user generated content. They saw an emerging trend that it’s power lies is in it’s spontaneity and ‘grassrootsness vitality’ and most importantly it’s independence and they are going to kill it softly. Instead of using the idea of loosing control over your brand strategically, first and foremost for driving internal cultural change, they use it tactically (and forcefully) to make consumers do the job for them and that will either backlash of simply bore people away.

(Influx)

Det är en intressant diskurs som pågår – man skulle lätt kunna se att det står mellan en positivistisk skola, som fr a ser utifrån själva reklamskapandet och att detta har en positiv effekt på varumärket, och den mer realistiska effektmätarskolan som ifrågasätter om själva skapandet av reklamen i sig ger någon effekt.

The Return of the Jobs

Om man tittar på mängden av bokstäver som skrivits inför Steve Jobs keynote på CES så är förväntan inför kvällens avslöjanden större än vissa sekters väntan på Jesu återkomst. Och det är rätt fascinerande att ett varumärke har så stark kontroll över media, samtidigt som företaget knappast tillhör de ekonomiskt mest starka, vars operativsystem och datorer används av en liten del av befolkningen och vars produkter visserligen är designmässigt unika men också unika i att inte fungera. Apple är också företaget som många gånger tillhör de sämsta på att kommunicera med sina användare liksom valt att stänga in sina användare i vissa utvalda program eller sina egna märkesdatorer. Jobs har en aura av något messiansk i sig och Apple kan än en gång kapitalisera på två saker: sitt lovemark och att deras produkter främst används av media- och kommunikationsvärlden. Läs om den heta väntan på The Return of The Jobs hos BBC: Apple rumour mill in over-drive

NYT har en intressant artikel om hur Apple hela tiden lyckas att skapa buzz och genomslag inom konsumentprodukter – inte bara inom elektronik utan även inom andra segment: Phone Shows Apple’s Impact on Consumer Products (via Beta Alfa).

Dan smäller på meningslösa undersökningar

Min kollega Dan på åkestam.holst gör en mycket bitsk och bra summering av hur vissa verkar använda undersökningar till helt meningslösa saker, i det här fallet är det Nxt Sthlm som får sina fiskar varma. Och han gör en mycket välformulerad slutsats:

en undersökning är inte bra för att den mäter något som är lätt att mäta, den är bara bra om den lär oss något relevant om människors beslutsfattande. Reklam handlar om att påverka människors beteende, att få dem att göra något man vill eller inte göra något man inte vill, och bör bedömas utifrån det – inte utifrån något pseudovetenskapligt test i laboratoriemiljö som gör anspråk på att mäta “uppmärksamhet” och, mellan raderna, hur folk påverkas. Sånt är bara dumt. Och än värre, slöseri med tid, pengar och energi som borde läggas på något helt annat.

(åkestam.holst)

Vi borde vara bättre

Ryan Carter på Adjab funderar runt Mentos-Coke-frenzyn och hela användargenererad reklam-tanken. Och hans slutsats är:

[…] if you can get your potential customers to see the adventure or fun in your product in a unique, creative, organic way via a medium that speaks to them (video, etc) you will win big in the ad game. Isn’t that what we all are trying to do?

(AdJab)

Förutom att det känns lite som gårdagens nyheter så håller jag med honom och det är lite det som jag ifrågasätter hela frenzyn runt user-generated: det är ju inget nytt. Däremot borde vi inom branschen helt enkelt vara bättre på att lyckas…

Telemarketing har sig själva att skylla – och politikerna

1,3 miljoner svenskar har anmält sig till NIX-registret vilket innebär att telemarknadsföringen måste förändra sig. Bland annat satsar fler företag på att ringa sina befintliga kunder. Och enligt Swedma och DM-nämndens Axel Tandberg så fungerar branschens självsanering rätt bra. Ett problem visar Sveriges Callcenterförenings Johan Tengelin på: att politikerna är snabba att stoppa kommersiella spelares möjligheter men politisk reklam inte omfattas av NIX.

Politikerna begränsar den kommersiella yttrandefriheten men sin egen begränsar man inte.

(DN – Ekonomi)

Jag har förut sagt det och jag säger det igen: till stor del får telemarketingbranschen skylla sig själva. Istället för att verkligen använda den potential som telefonen är, har branschen valt att satsa på kvantitet och därmed fått konsumenterna emot sig. Hade man varit smart hade man sett till att telemarketing byggt upp en metodik som byggde på respekt för konsumenten. Så tyvärr, branschen förstörde för sig själva genom att sätta “vem som helst” vid telefonerna för att köra “hard sell”.
Däremot är den sista delen mycket intressant – och intrikat: att politikerna anser att sin egen marknadsföring är “samhällsinformation” och därmed inte går under NIX-reglerna. Problemet i detta är att politikens marknadsföring lånar mer och mer av den ordinära kommersiella marknadsföringen, vilket gör att man skapat ett dubbelmoralistiskt system.

Det är inte tigern som biter

Enligt Aftonbladet så anklagas Nalle Puhs kompis Tiger för att ha slagit en pojke i huvudet på Disneyland MGM. Och man fortsätter med att förklara att:

Det här är inte första gången Tiger är i blåsväder. År 2004 anklagades Puhs randige vän för att ha tagit en 13-årig flicka på brösten medan han poserade på att foto med henne.

(Aftonbladet)

Aftonbladet har uppenbarligen gjort en mycket nära re-write på MSNBC:s artikel men utelämnat att ta med “dressed as” på ett antal ställen. (MSNBC.com)

Det enklaste vore att totalt dissa kvällstidningsjournalisten som inte vet bättre än att lägga in Tiger-figuren som förövare. Men det hela visar ett problem för företag vars varumärken just “får liv” – och i sin yttersta konsekvens är det alla varumärken som på något sätt används i en rörlig värld (exempelvis logotyper på bilar etc.) eftersom allt som sker med något som bär ett varumärke kopplas mer eller mindre till det varumärket. Det har tidigare varit en regel hos flygbolag att måla över företagets varumärke så fort som möjligt efter en krasch (något som fick stor uppmärksamhet i samband med Gottröra-kraschen). Och att låta någon “röra” sig i samhället och signalera varumärket (och därmed dess värden) ställer höga krav på att företaget noggrannt skapar ett regelverk och snabbt replikerar ett brott mot dessa. För en journalist som vill sälja in en story kan inte låta bli att göra en sån koppling som gjorts ovan – även om själva handlingen har mycket lite att göra med själva figuren ((Att Tiger sedan pratar om “jump” i var och varannan mening må slangmässigt kunna tolkas både sexuellt eller våldsamt hör ju inte hit. Fast lite skojigt blir det.)).

Expressens referat av händelsen är lite bättre men kan inte heller låta bli:

Nu anklagas Nalle Puhs kompis för att ha slagit pojken i huvudet.

(Expressen)

Tittar man på de internationella nyhetskällor som skriver om händelsen så är det många som “faller för frestelsen” att anklaga själva varumärket Tigger. Kolla på Google News-listning av nyheten.

Swedbank “äger” mest bland ungdomarna

Lunarstorm har gjort en av sina enkäter om hur användarna tänker på det här med bankaffärer. 12 000 användare mellan 15-25 år har svarat på frågor om sin privatekonomi. Jag tror, i likhet med DNs journalist, visserligen att många av svaren beror på ålder snarare än varumärkespreferenser, liksom en stor del av distans från den verklighet som bankaffärer finns i. Därför är knappast svaren om att möjligheten till att göra bankaffärer via nätet inte slår högt hos de yngsta. Däremot är det intressant att en av de få banker som gjort reklam faktiskt också blir den bank som “äger” mest. (DN – Ekonomi)

Jag tror knappast att det är en tillfällighet att just Swedbank får högsta preferensen i en grupp vars erfarenhet av bankaffärer är mycket små. Däremot är knappast de som svarat några som missat den reklamkampanj i alla medier som Swedbank kört. Långsiktigt varumärkesjobb.

Användargenererad reklam ett hot eller en möjlighet?

Det senaste årets värsta buzzword är antagligen “user generated”. Nu börjar också de idéer som vissa företag använt som en sorts relationsmarknadsföring att omskapas till företagsidé. Företag med Web 2.0-namn som Spot Runner, PayPerPost, PayPerClip, Current TV, BrightCove, BrandWizard, Google’s AdSense for radio and newspapers, precis som YouTube och MySpace kan distribuera och ge konsumenterna möjlighet att skapa reklamen för företagen. (Brandweek)

Chris på AdJab tillhör dem som ser användargenererad reklam som en verklig möjlighet för företag och som ett reellt hot mot reklambranschen:

There’s a crisis they’re facing in a new media world where consumers sometimes create better ad messaging, companies are looking for specific tasks to be performed as opposed to all-encompassing media planning and the tools to do all of that are cheaper than ever before.

(AdJab)

Varför vara oroliga? Inte speciellt om man som byrå väljer att bygga kampanjer på en strategisk plattform. Vilket åtminstone jag anser vara fullständigt nödvändigt för att på lång sikt få full effekt av ett varumärke, och de investeringar som kunderna gör i sin marknadskommunikation.
Snarare se hur vi kan använda oss av den nya mediemöjligheten och möjligheten att, precis som flera redan gjort, använda det i att stärka relationerna med personer som gillar varumärket.
Jag tror också att användargenererat material inte kan användas överallt, diskussionen runt användargenererat innehåll liknar i mångt och mycket den under ’97-’99 lätt feberaktiga tron att en webbsajt kunde omskapa ett företag. Fr a så handlar det om att kunna kontrollera flödet. Att släppa kontrollen över företagets profilering innebär att man har få möjligheter att styra kommunikationen och varumärkets imageuppfattning – det räcker med att vi vet att buzz och WoM är både möjligheter och hot, som vi inte kan styra.
(Ett längre paper om user generated kommer framöver.)