Nike har sett det genomslag Doves kampanj med “vanliga” kvinnor fått och väljer att även de göra en kampanj som bygger mindre på den perfekta drömkroppen. De väljer att följa med och gör en egen version som saluterar den “vanliga” kroppen.

“this ad shows a greater spirit of inclusiveness, while maintaining an air of aspiration.”

Som vanligt är det Wieden+Kennedy som gjort reklamen. (Ad Age och Businessweek)

Inte oväntat får hela idén motstånd och ifrågasätts: Why Nike Ads Don’t Work och hos Other Magazine.

“Trend expert Faith Popcorn of Brain Reserve, New York, said the shift did not start in advertisements. “No copywriter did this,” she said. “It started when we started to celebrate the black and Hispanic culture. In those cultures you can be a little ‘butty’ and even have a little mustache, too, and it’s considered cool and attractive. Now these white girls are looking at themselves and saying, ‘I don’t want to be a stick, I want to be natural.’”

Men det är en genomgående trend är att använda fler och fler modeller med olika storlekar på kroppen. CosmoGirl, Seventeen, Teen People och Teen Vogue, alla med en målgrupp av tonårstjejer, väljer att använda sig av modeller med icke-perfekta kroppar.

“It’s not going to help my reader if we only show girls who are size 6’s.” (AP Wire)

Jag diskuterade det med en modell som upplevde att det inte var så som skedde men jag tror det bara är början på en ny trend. Dels precis som Faith Popcorn påpekar – det hela bygger på andra kulturella preferenser än de traditionellt “kaukasiska”. Liksom att målgrupperna både är personer inom Baby Boomer-generationen vars kroppar gymmas hårt men tiden innebär att även den mest trimmade kroppen visar spår av åldrande – och det är något de gärna vill vara stolta över. På samma sätt är Generation MeWe/Generation Y på ett helt annat sätt medvetna om både reklamen som en rätt så icke-verklig bild och om vad som behövs för att må bra.