I den nya utomhuskampanjen väljer H&M att bara ge prisinformation om ett av plaggen på bilden (när det handlar om bikini är det ju två plagg…).
Varför det? Om jag vill köpa en ny bikini till min flickvän så vill jag antagligen veta vad hela bikinin kostar för att göra ett köpbeslut.
WPP:s big boss sir Martin Sorrell prognosticerar att Kina kommer att bli världens största reklammarknad 2008. Och självklart ser WPP till att skaffa sig rejäla möjligheter att casha in genom att bygga upp sitt nätverk även i Kina.
Statistik visar att Sorrell inte är ute och cyklar – den kinesiska reklammarknaden steg 25 % förra året till 12,8 miljarder pund.
Det blir ett race: såväl WPP som deras kompanjoner i JWT och systernätverket Ogilvy & Mather liksom japanska nätverket Dentsu och franska Publicis har startat sina utvecklingsbastioner för att inta Kina. (Scotsman.com)
Läs också på Forbes.com
WPP:s mainman gör en ganska vågad gissning men som antagligen är rätt trolig. Det intressanta med Kina och reklambranschen är vem som i slutänden “vinner”. Kinas version av modern kommunistisk kapitalism bygger fortfarande på kollektivets “renhet” och att staten kontrollerar vad som sänds ut till folket. Men reklam är reklam och hur länge kan censuren stå emot när de stora bufflarna börjar röra sig samfällt? Kanske det är marknadsföringens fullständiga ointresse av politik för annat än egen vinning som till slut fäller den sista stora kommuniststaten?
Reklambyrån Blackboard har gjort en undersökning bland unga akademiker när det gäller platsannonser. De ord som undersökningen varnar för är
Hungrig
Driven
Lagspelare
Självgående
Kreativ
Stresstålig
Flexibel
Resultatorienterad
Strategisk
Arbetsam
Slutsatsen Jens Wallenström på Blackboard gör är att det går mode i annonsspråket och att det kan vara värdefullt att försöka sluta tänka i de invanda mönstren eftersom en anställning är en investering. (DN – Ekonomi)
Det lilla japanska designerföretaget Edwin har stämt H&M efter att de valt att använda Elio Fiorucci som designer för sin sommarkollektion. Detta då Edwin äger varumärket Fiorucci. H&Ms försvar är att Elio Fiorucci ritar kläderna som privatperson.
Stämningen gäller bara den amerikanska marknaden. (DN via manolo.se)
H&M och Edwin har nått en förlikning och klädjätten drar tillbaka försäljningen av Fiorucci-designade kläder i USA.
Ibland är det ganska bra att veta vad man ska säga… Celeb-branding kan vara svårt ibland. (Aftonbladet TV)
Nordicom har släppt årets mediavaneundersökning. En genomsnittlig dag 2004
h Internet en något större publik, medan TV, video/DVD och CD-lyssnande ökar under veckoslutet.
Svensken i gemen använder medier 5 timmar och 51 minuter. Radion (35%) och televisionen (29%) ligger högst. Dagstidningsläsningen 8 procent, Internet 7 procent, CD och böcker 6 procent vardera. (Nordicom via Mahirblogg)
Budgetar för online-annonsering ökar snabbare än andelen användare, framförallt på de stora annonsplatserna. Problemet är också att de allra största sajterna där flest användare finns säljer ut sina “inventarier” – sin reklamplats – alltför billigt och lättvindigt. På samma sätt som att annonsörerna kan utsätta sina varumärken för fara genom annonsnätverken och att därmed kunna hamna på sajter som varumärket inte vill relateras till så kan ett alltför lättvindigt och okontrollerat säljande av sin “mark” – sina bästa annonsplatser – också innebära att varumärket utsätts för fara. Då handlar det både om “fel” annonser, såväl etiskt ifrågasättbara som annonser som är irrelevanta för mediets målgrupp.
De saker som Dave Morgan tar upp är, i brandingsammanhang enkla men ack så sällan genomförda idéer:
# Publishers must price valuable contextual inventory at what it’s worth[…]Great content, loyal audiences, and a strong media brand should command a premium rate.[…]point out to media buyers that online audience numbers and online ad views are real[…]On that basis, online ad CPMs should be valued at least three times more than their offline counterparts (min fetstil).
# Publishers should stop selling out-of-context inventory in ways that devalue their own brands and hurt consumers who are tired of cluttered Web pages with irrelevant ads. They should use the extraordinary array of audience analytics tools and targeting services and learn how to deliver relevant ads in these pages.
(ClickZ)
Den här veckan har gått fort. Dags för en söndagslänkdump igen:
Lite färg lära och årets (höstens) trendfärger – colr.org
via coffeeandtv.org
Åsa tycker till om reklam:
“Häromdagen såg jag en reklamaffisch som fick mig att studsa. Det var för glassen Solero Persika. Mitt i glassen låg det en persikokärna. Jag såg fel och var helt övertygad om att det var en hjärna som låg där. Så någon Solero Persika blir det inte för mig. Glass får jag i mig utan reklam, men sådan reklam kan kanske vänja mig av med glass.”
En samling av några av Coca-Cola Slogans. En copy som sannerligen haft genomslag.
Mer slogans, taglines och straplines – ta Emergence Slogan Survey och svara på vad som är viktigt så att vi reklamare lär oss lite mer.
Neurobranding är allt mellan fullständig mumbo-jumbo och oerhört skarp vetenskap. Eftersom neurobranding bygger på samma (irriterande) funktioner som gör att vi går och nynnar på “My Number One” dagen efter Melodifestivalen är det intressant att läsa mer om själva fenomenet: Därför får vi sånger på hjärnan, Stimulera reptilhjärnan, Anatomy of Give and Take (kräver registrering – använd Bugmenot) och Searching for the Why of Buy.
Med slagorden “Recycling is beautiful” bjuder Chris Jordan på otroliga bilder.
En något skämtsam “take” på demografi: Din bil säger vem du är. Jag har en Opel….
Efter Wendy’s ägare, och ansikte utåt genom mer än 800 reklamfilmer, Dave Thomas bortgång har företaget tappat taget om sin marknadsföring. De har jagat en ton, rätt attityd.
Problemet är också att Wendy’s valt att inte använda Internet på ett konstruktivt sätt.
Nu ska det bli förändringar. Wendy’s lägger på ett extra kol på marknadsföringsbudgeten. Ny tagline blir “Do What Tastes Right.” som i sin tur kan stretchas genom underrubriker som “Do fresh” och “Do spicy”.
Humor och en genomtänkt strategisk mediaplan är också delar som ska öka försäljningen och varumärkesmedvetandet. Ian Rowen förklarar sitt ställningstagande:
“The advertising is a risk, but I’ve got faith in the creativity of it. I’ve always believed if you’ve got the strategy right and the right people, you can push it.”
De demografiska målgrupper som valts är
“baby boomers; young adults called Gen Mers, also known as millennials; and Generation Z, who will affect the business going forward.”
(Ad Age)
Kolla också Wendy’s nya giv när det gäller reklam: “Do What Tastes Right.”
Högkvarteret berättar om hur norska Procordia försökte sig på en smärre PR-stunt i samband med norska nationaldagen. De ville försöka få media om att norrmännen är bäst på att äta djupfryst pizza.
Inga större svenska media gick på det.
En dog och fyra blev rejält åtgångna efter att dragit i sig Bullwilds med påskriften: “I am poisonous. Please do not drink.”
Deras förklaring var att de trodde att det var en ny reklamslogan. Det märkliga i det hela är att polisen tror att drycken är spetsad med cyanid… men vilken terrorist väljer att varna för det hela? (AdLand)
Skatteverket i Västerås och Skatteverket i Örebro har fått ta emot priset “Klarspråkskristallen” för utveckling av enkelt och klart myndighetsspråk. (Suburbia )
Extra kul är att min svärfar jobbar på Skatteverket i Västerås.
Konstitutionsutskottet klandrar Socialdepartementets kampanj Flicka.org och då deras “uthängande” av chefredaktörerna på bland annat Veckorevyn och Aftonbladet.
KU anser att kampanjen inte är förenlig med tryck- och yttrandefriheterna. (Dagens Media)
Jag antar att fru Andnor och gänget bakom Flicka.org kommer att förklara att KU:s dom är “politisk”.
Övriga postningar om Flicka.org:
Ingen tittar på Big Brother, Mer flickor, Flicka.org go viral, Retusch – upprörande? och
Efter mer än tjugo stycken klagomål väljer Masterfoods att dra tillbaka reklamfilmen där en kinesiska försöker ge katten kinesisk kattmat.
Bibbi Folke på Masterfoods:
“Filmen har visats i en del länder tidigare och där har det inte varit några negativa reaktioner. Därför har vi inte ifrågasatt den. Sett i backspegeln skulle vi först ha testat den i Sverige. Men tyvärr har vi inte tänkt på att den kunde uppfattas som kränkande.”
Åsk har i tidigare inlägg förklarat skillnaden mellan hur filmen visas i Danmark gentemot i Sverige.
Hundratusen svar hade jobbsökarsajten Monster räknat få – slutsumman blev 276 000. Det är en oerhört bra siffra för en kampanj bestående av en mix av “indirekt” WOM (skicka vidare e-post med förslag om att vara med till sina vänner) och slutkampanj på TV.
Imorgon sker sluteventet med 600 inbjudna på Sturecompagniet där vinnaren kommer att utses. (Dagens Media)
Livsmedelsarbetarförbundet flaggar för att EVM kommer att hota jobben inom branschen om de fortsätter att ta mer och mer hyllplats. Detta då de flesta EVM tillverkas utomlands och därmed pressas priserna ännu mer nedåt.
Analytiker menar dock att andelen EVM i livsmedelsbutikerna snarare kommer att öka. Inom några år räknar GFK att det är närmare 25 % EVM i butikshyllorna, en utveckling som inte är osannolik då siffrorna i övriga Europa ligger närmare femtio procents-strecket. (SvD)
Ursprungsmärkningen blir lätt eftersatt i jakten på billigaste tillverkningen och ofta kan det handla om olika ursprung för samma vara. Det innebär en grundläggande fara för det varumärke som äger EVM. Samtidigt är det nödvändigt på grund av den prispressarspiral svensk dagligvaruhandel hamnat i genom att det finns en viss överetablering och att nya lågpriskedjor börjar att växa upp över hela landet.
Och det som man inte kan få in på sockervadd, tar man in på bergodalbanan, för att travestera ett gammalt ordspråk. Dagligvaruhandelns behov av att prispressa livsmedel innebär att de försöker att tjäna mer genom att erbjuda varor som förut varit tingade för detaljhandeln. I dagens storköp är nästan hälften av butiksytan bestående av icke-dagligvaror.
S.t Luke’s testade det för något år sedan. Flera högoktaniga reklambyråer i USA gör det. Det handlar om ett annat sätt att ta betalt för reklamarbete. Att få betalt för vad man lyckas med, inte för timme för timme.
Problemet är att reklambyråerna idag förlorar rätten till sina egna idéer, och tänkandet får samma prislapp som producerandet – om man ens får betalt för tänkandet. Tanken med ett nytt system skulle vara att reklambyrå och företag blir partners på ett mer påtagligt sätt och därmed delas riskerna mellan de två. Och byrån får del av företagets ökande intäkter. (Ad Age).
Nåt måste göras. Ju mer tid som läggs ner på rent tankearbete och strategiskt varumärkesarbete desto svårare blir det att ta betalt. Det sker ingen påtaglig “produktion” och därmed har många kunder svårt att se vad det är de betalar för. Delvis är det väl ett rent pedagogiskt problem men också handlar det till viss del om att vi räknar timmar i faktureringen.
Samtidigt finns det flera kryphål för företagare i ett förslag som bygger på betalning efter hur effektiv marknadskommunikationen är. Många företag skulle antagligen vilja “skylla” ökningen på andra faktorer och därmed slippa betala höga arvoden till duktiga reklamare. Ett annat problem är att många strategiska jobb är väldigt långa tidsmässigt. En byrå som har ett stort strategiskt jobb som upptar många anställdas tid måste vara rejält stadd i kassa eftersom inkomsterna kommer senare.
Men det är en intressant tanke. Och värd att prövas i vissa fall.
Joakim Jonason, svensk reklams agent provocateur, kommer till Heimer & Companys OmForm2005. Denne titan inom modern svensk reklam är som klippt och skuren för “Rebell” som är årets OmForm-tema.
Grundare av Paradiset, mannen bakom Dieselreklamen och numera internationell creative director på Scholz & Friends, som tog emot platinaägg på årets Guldäggsgala – där han också var juryordförande. Hans åsikter upprör många trötta reklamare, och fr a verkar han ogilla den utveckling som sker när det gäller mediabyråer som försöker snika åt sig reklaminkomsterna.
OmForm2005, den femte designdagen i ordningen, sker den 20:e september och andra spännande namn inom mode- och musikbranschen är på gång. På kvällen invigs Boomtown, Högskolan Dalarnas unika akademiska utbildning för rockmusiker – och enligt rykten kommer två världskända band med rötterna i Borlänge att spela.
Bloggarfebern verkar ha tagit ännu ett offer. Bloggi.se som jag använt för Researcher 2 har fullkomligt tappat farten och man kommer inte in på den mer än högst var trettionde försök.
Jag väljer därför att flytta Researcher 2 – min privata blog om allt som inte får plats inom ramen för Researcher.se.
Den nya adressen till Researcher 2 är http://researcher.blogg.se
Uppdatera feeds och länkar.
Läkemedelsföretagen satsar på olika delar av marknadsföringen beroende på deras storlek, visar en undersökning från Cutting Edge Information. De mindre företaget lägger ner större kostnader på varumärkesbyggande aktiviteter medan de stora jättarna lägger nästan 40 % av sin marknadsföringsbudget på annonsering. Dock ser Eric Bolesh på Cutting Edge Information en klar trendlinje genom undersökningen.
“Maintaining success depends heavily on the brand’s ability to first recognize – then address – key commercial challenges with targeted resources. […] We examined a number of brands, far ranging in expected revenue, but this same principle held true across the board. Although each brand deals with its unique challenges, it is essential for all companies to provide adequate resources to promptly address any challenges that arise.”
En amerikansk undersökning, där reglerna för läkemedelsannonsering är annorlunda än i Sverige, både när det gäller OTC (over the counter dvs. receptfria läkemedel) och Rx (receptbelagda). Men de stora läkemedelsföretagen satsar mer och mer även i Sverige, vilket vi sett i samband med släppen av diverse nya smärtstillande produkter. Det intressanta är hur det i Sverige inte är samma tryck på varumärket utan snarare på produktvarumärket. Hur många vet vilket företag som gör Ipren (Pfizer)? Alvedon (AZ)? Zon (Antula Healtheare AB)?
Antagligen beror det på den skarpa konkurrensen i apotekshyllorna, fr a med billigare generika. Men också på grund av att det är storsäljande medel – även i USA kan man se hur man marknadsför Zoloft utan att göra stor sak av att det är Pfizer som ligger bakom läkemedlet. Samma sak kan man se med Pfizers Viagra, där själva tablettens färg och form är formskyddade.
För svenskt vidkommande blir det intressant att se vad som händer när Apoteket förlorar monopolet (jag skriver när eftersom redan för två år sedan uttalade sig EU-jurister om att monopolet var omöjligt att behålla). Jag gissar att vi initialt kommer att se en mycket större villighet till att investera i reklam från läkemedelsbolagen, fr a när det gäller att få konsumenterna att hitta till de “nya” försäljningsställena. Och på samma sätt lär Apoteket/Adara satsa hårt på image-annonsering för att behålla sina kunder.