Och nu blir det reklamfilm 19

Reklamen som Chiat/Day gjort för iPod Nano. Copyn “Completely Remastered” stämmer väl överens med reklamen som är något helt annat än tidigare reklam för iPod.

En läcker och oamerikansk reklam för McDonald’s. Den är så bra att man inte funderar om det är en spek-film…

En episk och storslagen film där copyn nog är det bestående värdet. Landrover – Go Beyond.

Voiceovers. Geicos är… märklig bara. Enkelt utförande men jag tycker inte att det ger något mervärde.

Jag har kört den förut men den är så snygg (och läckert att Stina Nordenstam har soundtracket): Ariston tvättmaskiner.

Nåt för den som ogillar lapplisor: AppealNow.com

Nike Italien har försökt spela på Materazzis starka bröstkorg. Bättre är däremot Nikes reklam med Shaporova.

Heinz The Finger. Rätt äcklig egentligen…

Juicy Fruit där en man har ett något annorlunda husdjur.

Det märkliga är att i båda dessa spots används gamla Volvobilar…

Pockets lika som bär

Bokomslag, fr a när det gäller pocket, brukar vara rejält säljande och det är sällan som formgivningen känns igen, förutom när det gäller samma författare. Men två böcker, av två olika författare, formgivna av byrån Helvetica, verkar bryta den trenden.

Bokomslag.jpg

Det känns som en ren upprepning trots att det är två skilda böcker. Tråkigt. Illavarslande om det är så att pocketbranschens fräscha användning av ny form börjar att avta. (Tack för tips och lån av bild till rabarber)

Usel copywriter

Skrivakuten är nog det märkligaste jag har sett! Och jag blir helt enkelt förbannad att såna rent ut sagt urusla personer får lov att lura folk. För det är vad det hela handlar om:

Du har kommit rätt om du :

* Vill skriva professionella brev i arbetslivet och privat
* Behöver skriva en jobbansökan som landar dig jobbet och imponerar på din blivande chef
* Är i stort behov av att bli antagen till den där skolan, unversitetet eller praktikplatsen
* Kanske helt enkelt vill spara tid genom att använda färdiga snygga mallar som inte finns någon annanstans
* Är i behov av redigering av dina redan skrivna dokument, men vill inte lägga pengar på dyra konsulter
* Vill bli författare, lär dig hemligheterna i f skriva böcker som proffsen känner till
* ….copywriting, skriva artiklar, MLA akademiska papper, rapporter, ansökningar, självbiografier… m.m

Det är inte bara rejält illa layoutat, dåligt researchat och helt enkelt uselt skrivet – det är kryddat av felstavningar och särskrivningar en masse. Personen bakom Skrivakuten borde skämmas och gå ett par kurser (eller läsa in grundskolesvenskan) för att inte helt enkelt vara ett totalt stolpskott. Jag blir bara förbannad. På mina och alla andra copywriters vägnar. (Plus att jag vet att personen bakom sajten åker runt och pratar entreprenörskap och hur man ska marknadsföra sig… jisses…).

Smartpartners inte fullt så smarta

Har ni sett reklamen för den svenska näsflöjtsorkestern? Sajten Snor.nu är självklart i lite lätt viral stil men hela effekten försvinner om man redan innan berättar att det hela är en kampanj för Zycomb, en ny dyr nässpray. Tyvärr – jag tycker inte att Smartpartners har förstått det här med det nya sättet att kommunicera. Det räcker inte att man plockat in [[David Gouthro]]. Faller pladask. (Resumé)

Gillar.

Jag är en enkel själ. Jag gillar copy som utmanar mitt laterala tänkande. Och som får mig att dra på munnen. Jag gillar dubbeltydighet. Att känna mig lite smart.

Jag är mao som folk är mest.

Så Milks idé för strajpning av tåg i Go-kampanjen tycker jag är helt enkelt briljant:

go_ettan.jpg

Tyvärr tycker jag inte resten av kampanjen riktigt kommer upp i samma klass.

(Dagens Media)

Användargenererat – flipp eller flopp?

Warner väljer att ta det här med användargenererat innehåll på allvar. I ett samarbete med YouTube ger de användarna möjlighet att se och använda Warners hela videobibliotek. Ett synnerligen annorlunda sätt att hantera problemet med allt material som läggs ut utan tillåtelse. (Realtid.se)

Vi har sett det förut. När rebellerna blir stora väljer de att samarbeta med de stora elefanterna. Är det här bra? För kreativiteten – säkert. För kvaliteten knappast. Svårigheten blir ännu större att säga vad som är vad: spoof eller original.

I vardagen liksom

CBS marknadschef George Schweitzer, som satsar stenhårt på olika mer eller mindre kreativa marknadsföringsrutiner utomhus, har nog veckans mest självklara uttalande i reklamvärlden som förklaring varför de väljer att göra reklam på ägg, i hotellvestibuler och på åkrar:

Our strategy is in reaching out to people while they are in the middle of their daily routine.

(Advertising Age)

Ja, just ja. I tävlingen “Vem som kan säga flest självklarheter på en minut” verkar de flesta marknadschefer platsa.

Pitch. Nej tack. Om man fick drömma.

Under ett Q&A i samband med ANA:s Agency Relations Forum var det flera av de stora byråernas huvuden som pratade om just pitcherna och de hade inte heller gott att säga om dem. Neil Powell på Margeotes Fertitta Powell menade att kunder som begär pitchar verkar tro att det är något alldeles självklart:

t’s remarkable how client’s can’t believe it if you don’t want to pitch –‘What? You don’t want to pitch; you don’t want to spend three months of your life coming up with ideas for free?

Powell menade att de stora pengar alla byråer lägger ner på obetalt pitcharbete kunde bättre användas för att faktiskt visa att byrån är bäst. David Lubars på BBDO North America menar att det just är genom pitchar som byrån visar det. Han är istället fundersam över hur en idé faktiskt blir belönad:

If we spend four hours and the idea is worth $50 million, it doesn’t seem right to just be paid for four hours. I think it’s the compensation model that really should be looked at.

Robert Wong på Arnold Worldwide menar att istället för att ständigt pitcha på nya konton borde man “hygienpitcha” på de konton man redan har. Det skulle vara mer proaktivt och för kunden säkerställa att byrån fortfarande är hungrig:

so that every year we’re guaranteed that [they would] have the best thinking and most progressive ideas for their brand.

(Advertising Age)

Även om jag rent personligen gillar själva arbetet med runt en pitch, den lätt surrealistiska känslan av att falla fritt och den kreativa frihet det ger så är det i längden totalt vansinnigt. Vilken annan industri springer omkring och ger bort sina bästa idéer gratis? I hopp om att kanske få ett kontrakt? Få – om ens några andra (jo, arkitekterna har ungefär samma märkliga liv). Och Lubars invändning är oerhört viktig. Tyvärr har de försök som gjorts med prestationsbaserade byråintäkter inte slagit igenom – och de byråer som jobbat enligt den idén har många gånger gått tillbaka till offerering och fasta priser.

Ries om line extensions

Al Ries försöker förklara varför line extension sällan blir framgångsrika. En av hans käpphästar är att alltför många företag väljer att förhålla sig till nya line extensions som om de vore separata varumärken.

Companies tend to treat a line extension as a separate brand when logic suggests that consumers see a strong connection between the base brand and the extension.

Han visar på olika amerikanska bryggeriers försök att göra fler och fler serier inom samma “sort”. Men att de inte lyckas. Hans slutsatser är knappast omvälvande:

If you want to build a successful long-term brand, for a beer or any other product, you can’t go wrong by following two simple rules. (1) Be first. (2) Rub it in with an anthem that resonates with consumers.

And go light on line extensions.

Själv tänker jag skriva ut det här och sätta det i pärmen “Saker att använda för att få kunder att förstå”.

Advertising Age

Don’t cut back

John Backman har läst en undersökning:

Stocks of companies that cut back on marketing to boost short-term profit underperformed their peers by 17% after one year and 41% after four.
A $100 investment in a group of companies that spent too little on marketing was worth $74.01 after five years, compared to $110.95 for comapnies that either maintained their budgets or increased them above average levels.

Så är det.

Och nu blir det reklamfilm 18

Det minst sagt lätt provokativa Agent Provocateur har en kampanj där Miss X drömmer fyra drömmar. Första filmen är Shadows med Kate Moss i “huvudrollen”. Idén att släppa filmer efter hand är redan gjort av Adidas färgfilmer. (tips från Fashionista)

En robot som en sann gigolo. Rätt kackig viral för eatmail.tv.

En spansk spot för … framkallning

Verkar bli rätt naket. Här är en sann NSFW-viral från cigarrmärket Independence. Eh… well…

Den här är kanske inte helt NSFW vad gäller ljudet. Och jävligt rolig reklam för något så trist som att lära sig ett nytt språk…

Efter valet

En postning med några snabba tankar om valet. Inte genomarbetad eller så utan snabba reflektioner.

Ptjaa. Så här efter valutgången och en handfull partier som nu ska regera tillsammans så kunde man fundera över vad branschen kan vänta sig. Problemet är att det inte direkt är någon större skillnad mellan borgerlig och socialdemokratisk reklampolitik. Det man kan tänka sig, om Alliansen kan hålla sig kvar vid makten, är att en av public service-kanalerna kommer att bli reklamfinansierad. Men det ligger antagligen ett antal år framöver. Reklamskatten borde komma att ses över liksom att man kunde be och hoppas att LOU blir reviderad så att det inte enbart är inriktat på pris. Det som borgerligheten har flaggat för som kan påverka branschen negativt är deras starka aversion mot att offentliga institutioner ska göra reklam.

Så. Efterbörden av valkampanjen då? Vissa bloggare väljer att “skylla på” Storåkers McCann för maktskiftet, dock i en synnerligen förvirrad och om reklambranschens villkor okunnig postning. Att det skulle vara en reklambyrå som skapade “Nya Moderaterna” är rätt osannolikt, även om Micke Storåker är en gammal MUF-stänkare. Det som snarare känns som en vettig slutsats är att det i valsammanhang handlar om vem som har skarpast PR-hjärnor. Det missar många kommentatorer – när det kommer till politik är det PR som skapar förutsättningarna till förändring medan reklamen enbart förstärker (eller om det är dåligt PR-arbete så ger den noll effekt). Vänsterpartiet, Fi och i vissa delar även socialdemokraterna misslyckades med PR-arbetet. De sistnämnda genom att inte använda sig av fler vapen än Göran Persson som är ett rätt trubbigt vapen (no pun intended…).

Själv tvivlar jag (tyvärr) på att reklamen haft någon större effekt i stort – det ska bli intressant att ta del av effektmätningar. Den har varit alltför mycket inriktad på inbombning av namn och korta slogans än att skapa en känsla för respektive partis politiska vilja ((Miamis lokala Göteborgshumorbestänkta reklam för Nya Moderaterna är undantaget.)). Den har helt enkelt varit dålig. De som försökte att göra något om vad de vill (Folkpartiet med hjälp av Le Bureau) föll pladask på dålig copy, en erbarmligt fånig TV-spot och pinsamt dålig research ((Som Åsk med illa dold förtjusning påpekar i sin postning om svensk valreklam. Folkpartiet förklarar att i deras framtida Sverige får vi ett Nobelpris… bara det att Sverige redan fått ett antal Nobelpris…)). Miljöpartiet lyckades kanske bäst rent utseendemässigt och med sina finurliga, laterala, retoriska frågor. Vänsterpartiet har inte bara gjort ett dåligt val PR-mässigt sett utan också reklammässigt. Inget som stuckit ut.

Så PR-företagen kan fakturera ut sina slutfakturor. Acne får slicka såren efter att ha misslyckats att lyfta socialdemokraterna. Och vi andra fortsätter med det vi gör bäst – relevant reklam.

Design är världen, världen är marknadsföring

GI IHR BLOGG kommer 150 studenter vid de båda skolorna att blogga om design, marknadsföring och kommunikation utifrån olika världsdelar. Olika gästbloggare kommer att finnas med. Fredrik Wass på Bisonblog var först ut och bloggade om valrörelsen:

Vinnare av valet på söndag är de partier som bäst lyckats ladda sina varumärken med värme, i allt från valaffischer, partiledarutfrågningar och personliga samtal. Jag har en känsla av att vi kanske måste byta färg på kranarna nästa vecka. Blått för varmt. Rött för kallt.

Spännande projekt.

Yttrande- och tryckfriheten inte politikernas bästa gren

Tidningsutgivarna har gjort en undersökning om hur riksdagens ledamöter ser på tryck- och yttrandefrihet och det är onekligen smått överraskande siffror i ett land som ofta håller hög svansföring gentemot andra länders användande av tryck- och yttrandefrihet. PeO Wärring, ordförande i Tidningsutgivarnas tryckfrihetsgrupp sammanfattar sina känslor inför undersökningens utslag:

Det är skrämmande att så många av riksdagens ledamöter inte förstår hur viktig tryck- och yttrandefriheten är för det öppna demokratiska samhället.

Undersökningen visar en markant vindkantring där 89 % av de tycker att enskilda polisers meddelarfrihet ska begränsas, 74 % tycker att det bör införas en lag som begränsar medias möjlighet att bevaka kända personer, 68 % tycker att skadestånden i tryck- och yttrandefrihetsmål ska höjas kraftigt dvs. media ska få betala mycket mer om de döms, 72 % vill införa regler om ekonomiskt förtal så att företag och organisationer skall kunna kräva medierna på skadestånd och 84% tycker att det är bra att media inte kommer åt pass- och körkortsbilder.

Riksdagens ledamöter har lätt att förbise tryck- och yttrandefriheten i obekväma frågor. Det är väldigt kortsynt och på sikt utarmas tryck- och yttrandefriheten – och därmed demokratin. Tryck- och yttrandefriheten har vunnits i politisk kamp av folket. Detta får inte våra politiker glömma utan de måste ta sitt ansvar för medborgarnas rätt att få veta.

(Newsdesk)

Det visar att politikernas hårda linje vad gäller reklam inte enbart riktas mot reklam utan är en genomgripande värderingsförändring gentemot de demokratiska friheter som vi har i Sverige. Att som politiker å ena sidan anse att Bushregimen gör fel och å andra sidan arbeta för att inskränka yttrande- och tryckfrihet visar på en utveckling som inte bara kommer att förändra reklambranschens utgångspunkter utan hela samhällets.