Category Archives: Marketing

Heinz ett okänt varumärke

Heinz har efter att ha bytt byrå till Bates och efter att byrån gjort en genomgång av varumärkets igenkänning och genomslag i Sverige har man valt att släppa en varumärkesstärkande kampanj. Varumärket Heinz är okänt och det i det land i världen som konsumerar mest ketchup.

Kampanjen bygger på att Heinz ska äga marknaden som varande originalet och att det bara är äkta råvara av högsta kvalitet i deras ketchup. Payoffen är What You See Is What You Get. Mediavalet i det första steget är print och utomhus och bland annat har man på några ställen fyllt glasrutor vid busskurer med tomater. (Dagens Media)

OMD kikar i framtiden

Mediabyrånätverket OMD är en viktig faktor i den globala delen av branschen och har blivit utsett till årets mediebyrå av AdAge Global. Nätverkets chef tittar i kristallkulan:

° Dagspress tappar i både läsare och vikt för marknadsföring. Ryktet om dagspressens död är överdrivet men det är inte ett ungt och friskt medium.

° dr blir viktigare och viktigare genom att företagen lär sig att optimera vad som skickas till vem. Utskicken måste bli mer relevanta för mottagaren. Genom detta blir det mer ekonomiskt intressant att använda god dr – tryckkostnaderna mindre och genom digitaltryckerierna kan man trycka mindre serier och få en större flexibilitet.

° Internet ökar när det gäller att nå effekt och därigenom ge avkastning för reklaminvesteringarna. Att bli bättre på att integrera Internet i mediamixen innebär att marknadsföringen blir mer helhetsinriktad.

° Mobila medier har en framtid av ökande effekt. Fortfarande i sin linda och svårt att optimera en relevant integration i mediamixen.

° Populärpress (tidsskrifter) får en annan vikt i en mediamix genom att den branschen blir mer och mer specialiserad, tidningar hittar mindre nischer där de når en mindre men mer engagerad målgrupp. För en marknadsförare innebär det att man lättare kan hitta den målgrupp man vill nå och optimera sin kommunikation via en eller ett par magasin.

° Radio är åtminstone internationellt ett intressant medium, som bakgrundsmedium bäst för integrerad reklam – sponsrad och programdriven marknadsföring.

° TV håller på att förändras till att bli mer av ett bakgrundsmedium än något som man aktivt tittar på. Framförallt reklamfinansierade kanaler använder sig av program som fungerar som bakgrundsskval. TV-apparaterna finns numera på fler ställen i ett hem än i vardagsrummet och därmed blir reklamen en integrerad del av vardagen. Faran för TV-reklamen är PVR-maskinerna som kommer, där man spelar in program på en hårddisk och får både möjligheten till time-shifting och att hoppa över reklam.

° Utomhus (billboards) har en fortsatt stor plats i mediamixen men det måste till nya mer udda och stora format som väcker uppmärksamhet på ett annat sätt än de traditionella tavlorna.

Det allra viktigaste är att finna en “stark och beskrivande kommunikationsprocess för att man ska komma fram till en stark kanaloberoende idé för varumärket/målgruppen”. (Sälj- och marknadsföring #062003)

*för oss som levde vår ungdom i 80-talets synthsubkultur är OMD också ett band: Orchestral Manouvers in the Dark vars stora hit var “Enola Gay”.

Kommunikation

Peppe Engberg i DAGENS PS

“DAGENS GRUBBEL: kommunikation. Som vanligt är det de små notiserna som rymmer de stora nyheterna. I dagens DN läser jag att forskarna nu tror sig veta varför 14 valar förra året flöt i land döda på Kanarieöarna.
De dog av signalerna som militären skickade ut under en internationell flottövning.
Signalerna mellan stridsenheterna fortplantas genom vattnet och ljudvågarna skapar en katastrofal uppkomst av bubblor i valarnas vävnader. Ungefär som dykarsjukan hos människor.

Bekräftar en tes som jag grubblat över en tid: Det är inte bristen på kommunikation som hotar förståelsen mellan individer. Det är bruset.
Eller som Erik i Lars Noréns pjäs “Detaljer” säger:
“Jag tror att en av de vanligaste orsakerna till att man inte förstår varann är att man förstår varann alltför bra. Jag tror att den vanligaste orsaken till bristande kommunikation, är att man kommunicerar alltför bra. Det finns alldeles för mycket kommunikation. Man förstår varann alldeles för bra”.”

Reklam och kön

“Reklamens uppgift är att effektivt sälja produkter till en väl definierad målgrupp där kön är en av de viktigare variablerna för hur tilltalet ska utformas.”

I en ledare ifrågasätter Stefan Wahlberg vänsterns och feministernas syn på reklam. Varför är reklam byggd utifrån att det finns kvinnligt och manligt? Vänstern vill lagstifta mot könsrollskonserverande reklam men som Wahlberg påpekar: om man inte får göra reklam som tilltalar målgruppen är det helt meningslöst med reklam i allmänhet. (Resumé)

Polarbröd stärker kärnvärden

Polarbröd kommer att släppa en reklamfilm vars främsta mål är att stärka företagets kärnvärden norr, Norrland och naturen. Det blir en mer seriös framtoning som de gjort tillsammans med Dallas men fortsätter att jobba tillsammans med sin vanliga byrå Vinter. (Dagens Media).

Tja. Rakt av känns det som om vi både ligger rätt i tiden och faktiskt är rätt duktiga på att hitta reella kärnvärden. För frågan är om Polarbröd verkligen kan säga att de hittat unika kärnvärden? Är det för att det är Norrland, norr och natur som gör att man väljer Polarbröd?
Om man jämför med den kampanj som Pågens bröd släppt för att stärka sina kärnvärden handlar det om kärlek, kärlek till bröd som också får sublimeras till kärlek till någon annan. Det är traditionellt och handlar om trygghet. Bröd som en kulturbärare och kärleksbärare. Frågan är vad som är specifikt för Polarbröd när det gäller att det kommer från Norrland? Har Norrland en usp? Polarbröd kör stenhårt på sin tradition men det mest unika med brödet är polarmetoden (brödet fryses direkt efter bakningen). Polarbröd har också haft en pay-off: Alla har sin favorit som inte på något sätt sammanfaller med de kärnvärden de menar sig ha.

ERA bygger varumärke

Trendindikationerna har visat sig stämma: kundtidningarna kommer att bli viktigare som varumärkesbärare och varumärkesbyggare. ERA, ett fastighetsmäklarföretag med franschise som metod kommer att ge ut kundtidning sex gånger per år och på det sättet både bygga upp brand awareness såväl som kundrelationer. (Resumé)

Upprensningar i varumärkesträsket

En stark tendens bland större varumärken är att man rensar upp bland olika varumärken och knyter släktmärken hårdare till varandra.

Ett varumärke ska förenkla konsumentens liv och därigenom knyta konsumentens gillande till varumärket. Varumärkets position bestäms inte av hyllkvantitet utan av kärleken från konsumenten. Ett nytt varumärke eller en ny produkt i ett varumärkeslinje ska ha en så pass unik position att det ersätter en existerande produkt eller ett befintligt varumärke. De fyra viktiga benen i varumärkesstrategi blir att: ersätta genom att hitta en unik position, ompacketera ett befintligt varumärke, repositionera genom ny kommunikativ strategi eller fylla på varumärkets värde genom olika positioneringar gentemot konkurrerande märken.

Exempel är Milda som valt att byta namn på bordsmargarinet Flora till just Milda, det är Skoda som i annonser för sin nya bilmodell trycker på att de är ett Volkswagen-bolag – att köpa en Seat är att köpa en VW-bil. “Vad har Audi gemensamt med Seat?” innebär att man hellre stärker VW som modermärke än att se faran i att sänka Audi. Unilever har under flera år tagit tag i varumärkesfloran och nu börjar vi se det på butikshyllorna där Vim blir till Jif. Andra exempel är AOLTimeWarner som kommer att heta TimeWarner Inc. framöver och släpper AOL som centralt varumärke.

Även inom reklambranschen rensas det – bland annat ser det globala nätverket Havas till att rensa ut massor av olika varumärken och låter de som blir kvar stärkas med kompetensen från de andra.

Det handlar både om att långsiktigt höja modervarumärkets värde och inte splittra företagsbilden men också att rationalisera genom att samordna kommunikationen. Ett eller ett par starka varumärken innebär också en stark samling runt kodex och känslan av att vi är större, vi är många – vi kommer att klara oss. Trenden kommer att gå mot färre varumärken vars produkter är hårdare knutna till modervarumärket. Samtidigt kommer företag bli mer och mer rädda om sina varumärken och varje tillägg till det kommer att genomföras med större eftertänksamhet och efter att ha tittat på konsekvensen både för marknaden och för varumärket.

AOL försvinner

AOL och Time Warner fusionerade sig för ett par år sedan och kom att bli en gigantisk mediakoloss. Men det gick inte så bra och nu väljer man att ta bort AOL ur namnet och bara jobba vidare som Time Warner Inc. American OnLine (AOL) var ett av de första stora bolag som gav amerikaner tillgång till nätet för en överkomlig penning men har under de senaste åren inte tjänat några pengar och många gånger suttit fast med en gammalmodig struktur för att ge access till nätet för sina användare. Pressmeddelande från TWX, Resumé och The Register

Det intressanta är den trend inom branding som börjar skönjas – att man försöker att sålla i alla sina varumärken. Företagen äger ofta en mängd olika varumärken och det innebär en oerhört stor divergering både i marknadsföring men också att man förlorar värden hos det viktigaste grundläggande varumärket. Jag tror att det här bara är början och att vi kommer få se hur många varumärkesägare väljer att ta bort vissa varumärken och skapa mer av brand extension.

Dokukonceptet som reklam

En stark trend har under de senaste två åren varit dokusåpakonceptet även i reklam – visserligen på olika sätt men ändå: att använda samma typer och skapa en historia alternativt en indirekt historia.

Exempel som finns är fr a från TV-reklamen: ICA (King) har skapat en otrolig såpa som människor mer eller mindre just behandlar som en sådan. Roger, Stig och Leif har blivit folkhemshjältar och skådespelarna har gått från en relativ anonym tillvaro till att vara heta.
Bregott (Stenström & Co) har gjort en sorts dokusåpa med en indirekt historia – där kossorna egentligen inte är något annat än kossor men genom olika sätt att använda dem skapar man en berättelse som tar bordsmargarinet från mejeriet ut till att just produceras i den gröna hagen. Numera jobbar man in en större samhällskontext i filmerna. Bregottkonceptet är inne på sitt nionde år.
Norrlands Guld (Paradiset DBB och Acne) använder ungefär samma koncept som ICA, åtminstone när det gäller hur huvudpersonerna är: anti-hjältar. Norrlands Guld har inte samma klara serie-manus men däremot bygger det på att det hela tiden är ett liv som levs. I september 03 kommer avsnitt 22.
Vasakronans filmer (S/S Fladen och SWE) med skivbolagsdirektören skapade också en sorts hype runt själva filmen. Henry blev en superfjolla med hela folket.

Visserligen tror jag att man måste gå fram försiktigt i det här segmentet av koncept eftersom det annars blir rena buskisen (ett gott exempel är den oerhört märkliga ripoff som gjordes på både dokusåpakonceptet och Vasakronans filmer med kampanjen om ett gäng som ska leva i ett kasst kontor). Men frågan är också: hur skulle man kunna använda konceptet i kampanjer i andra medier. Visserligen har man mot sig det faktum att många inte ens läser sin dr som kommer i brevlådan.
Det som konceptet vinner på är att man bygger en historia, antingen lång och med flera kapitel eller kort där själva slutet skapas i mottagarens huvud. Det finns flera faktorer som spelar in i detta: igenkänning av varumärket (perceptorisk vinst) – man känner igen reklamen och efter ett tag kommer det bara krävas en blick så vet mottagaren vilket varumärke som gör reklamen. Verklighetsflykt och personligt igenkännande – dokusåpornas fördel är att tittaren både kan identifiera sig men också fly sin egen verklighet ett tag. Om man lyckas genomföra det i reklam har man lyckats att skapa en relation mellan varumärke och konsument.

DI satsar på ansikten

DI väljer att profilera sitt varumärke genom att profilera sina skribenter. “Dagens Industris varumärke är verkligen urstarkt. Däremot är våra skribenter ganska anonyma. Därför känns det naturligt att göra dessa mer bekanta för våra läsare.” Gunilla Herrlitz, chefredaktör DI. (Pink News)

Helt klart också i linje med byline-journalistiken och krönikörernas intåg. Personen bakom texten blir viktigare: journalistens objektivitet blir mindre intressant än att läsa något av någon man vet att man gillar att läsa.

B2B-sanningar

Michael Hollesen, VD Gester & Co

“BtB-annonsörer efterfrågar kostnadseffektivitet, men miljön spelar en oerhört stor roll. Det gäller att synas på rätt ställe. Också räckvidd är viktigt…” .

Jens Welin, nordisk VD Sandberg Starcom.

“En träffsäker placering i rätt miljö, med kvalitativt redaktionellt material, till rätt pris, är det som betyder mest för våra BtB-kunder i medievalet.”

“…möjligheterna att göra institutionell eller corporate reklam på TV är mycket begränsade, räckvidden är för låg.”

AZ borde satsa mer på webb

En undersökning från Interactive Advertising Bureau menar att om Astra Zeneca skulle addera mer on-linemarknadsföring till mixen för Nexium så skulle man nå en högre effekt hos både doktorer men också hos patienter med sura uppstötningar.

AZ satsar bara 4% av sin marknadsföring online men om man lät Internet stå för mellan 10%-15% skulle man enklare nå både brand awareness, lead generation och även trial. Målet med Nexium-kampanjen har varit att få personer med sura uppstötningar (heartburn) två eller flera gånger i veckan att fråga sin läkare om Nexium (brand awareness). Mixen var TV: 73%; 17% magz; 6% radion; 4% online. Rena pengar handlar det om $192m för offlinemedia och $4m för onlinemedia.

Studien visar att en mix mellan magazine-ads and onlinemedia är en kraftfull kombination både när det gäller awareness of key attributes och att vara kostnadseffektivt.

“The message is about targeting and that the best way for an advertiser like this [in a high-involvement category] is to go after their cohort on the Web,” (Ad Age)

Uppenbart skulle man kunna se en affärsmöjlighet här – hur skulle man kunna skapa en högre brand aw för ex Durogesic? En mix med online-kommunikation, både när det gäller banners men att skapa en heltäckande kommunikation för fr a människor med kroniska smärtor – tips och råd när man använder smärtplåstret: det skulle innebära att fler personer kommer att fråga efter det. Även om Nexium är en mer spridd medicin och kan byggas utifrån den friare amerikanska lagen kan man tänka sig att Durogesic kan använda de kanaler som är tillåtna. I Sverige handlar det om att köpa sökord på de vanliga motorerna och sälja in faktainformationen till olika länksidor.

Kommunikationsstrategier på SVT

Forsman Bodenfors har fått uppdraget att tillsammans med SVT’s informationsavdelning ta fram strategiska plattformar för företagets kommunikation. Eftersom SVT är public service och därmed inte får göra reklam på samma sätt som andra kanaler så handlar F&Bs uppdrag som ett rent strategiuppdrag. (Resumé)

No Apple in the Big Snapple

Cadbury Schweppes köpte varumärket Snapple för tre år sen. Nu har man skapat ett samarbete mellan Snapple och New York City. Det engelska bolaget kommer att vara NYC’s officiella flaskvatten och juicedryck. Stans skolor kommer bara att ha Snapple och så även andra officiella institutioner kommer att endast ha Snapple. Även färjor och soptunnor ska ha Snappleloggon. (Ananova)

För motsvarande £104k har NYC valt att börja vad som länge pratats om – att företag kommer att sponsra städer. NYC har ett stort underskott i sin ekonomi och behöver tillskott. Eftersom borgmästaren heter Michael Bloomberg är det inte konstigt att det är NYC som börjar det hela. Faran för ett stadsmärke är att man allt för mycket knyter sig till ett bolag och vice versa, och om detta bolag (eller om staden) gör något riktigt korkat blir slaget väldigt hårt mot varumärket.

Mediavalen skapar värden

En magisteruppsats från Handels visar på att ett kreativt mediaval ger högre uppmärksamhetsvärde än ett vanligt traditionellt val. Medelvärdet både i reklamattityd, varumärkesattityd och trovärdighet var högre för de kampanjer där mediavalen bestod av mer oväntade medier (ett ägg med taglinen: Trygg Försäkring – ditt skyddande skal som ett exempel).

Slutsatsen som skribenterna drar är att mottagaren är medveten om reklam när den sänds via ett traditionellt medium och skapar en skeptisk inställning medan ett kreativt mediaval innebär att man kommer bakom vissa av dessa spärrar. (Dagens Media).

Snacka om att skapa varumärke

En stor amerikansk pizzakedja (Papa John’s) har skickat 40 pizzor till amerikanska soldater i Irak. Speciallevererade med FedEx. Och nyheten skapas runt en nationalistisk känsla för “the taste of home” som en av soldaterna säger.

Själv skulle jag säga: “fet imagekampanj”. (Business First of Louisville).

En annan intressant varumärkeskampanj har ett tyskt bryggeri gjort genom att skicka ner 600 flaskor öl – fr a utifrån den ståndpunkt Tyskland tog när det gällde ett anfall mot Irak. (Och som om det inte vore nog så är medelåldern för en rekryt i amerikanska marinen tjugo år men laglig ålder för att hinka bärs är 21…) (KIROTV.com)

Wear The Vector

Reebok satsar ungefär 50 miljoner dollar på att spela i samma division när det gäller varumärken som Nike och McDonald’s. The Vector ska bli lika känd som Swoosh och som Gyllene Bågen. Genom att skapa en stark symbol som är kopplad till varumärkets värde – man skapar en ikon. “The campaign will attempt to make the vector symbolize both performance and authenticity.”

För att bygga historia/autenciteten använder man Reeboks historia: “As for authenticity, Reebok will hearken back to 1895, when the company was first formed and known as J.W. Foster & Sons. Mr. Foster provided his running shoes to the British Olympic team for the 1924 games, which were depicted in the 1980 film Chariots of Fire. The marketer changed its name to Reebok, after an African gazelle, in 1958.”.

Det viktiga är att kommunicera The Vector, vilket företaget inte gjort. Genom att låta Ridley Scott (Bladerunner, Alien och Gladiator) producera en reklamfilm med bland annat Carolina Klüft. (Resumé, mer på Ad Age)

Reklamfilmen (kan du se här) bygger på både autenciteten – svartvita bilder på barn som tittar på skorna i ett skyltfönster från förra sekelskiftet, speakern berättar att mr Foster var först att skapa spikskorna. Sedan kommer sportmänniskorna och hela reklamfilmen visar på kraft och styrka, spänst och att klara av saker. Samtidigt klipps förklaringen till namnet Reebok, gaseller som springer över savannen. Och en gasell hoppar och “blir” symbolen The Vector.

Det är mindre coolhet än Nikes reklamfilmer, mer hårdhet och här finns inte ett uns av humor. Det här är lika seriöst som de professionella atleterna är när det gäller sina sporter.

Unika egenskaper hos varumärket: Reebok har unika egenskaper i sin kultur som de kan använda. Reebok är sport. Reebok är seriositet snarare än cool design. Reebok är OS, Nike är hiphop. Vektorn som symbol fungerar bra gentemot Reebok som “proffsens val” – det är en matematisk rörelse, en perfekt vector innebär en perfekt rörelse. Problem: Det finns en oerhörd likhet mellan Nike och Reebok som är de närmaste konkurrenterna och samtidigt är det svårt att skapa en ikon så pass sent som Reebok nu gör – Swoosh och The Stripes (Adidas) är oerhört starka ikoner. Som symbol rent grafiskt finns inte samma enkelhet i The Vector som i Swoosh eller The Stripes.