Category Archives: Advertising

Tänkandet har en prislapp

Reklamfilosofernas dagar är inte över – men räknade och budgeterade. Det är finare att tänka än att göra – och finast av allt är det att låta sina konsulttankar flyta ut över kundens white-board i form av geometriska figurer och oändliga pilar innan man skickar en fet faktura. De stora hjärnornas kamp har inte bara en makalös förmåga att springa iväg i tid och pengar, den är snart sagt omöjlig att kontrollera och budgetera medan foto, ateljé och annan produktion ganska lätt kan uppskattas i pris från början.
Under många och långa år accepterade kunderna att arbeta på löpande faktura där tänkarnas tänkande kunde mala på i en takt som skulle få Platon och Aristoteles att framstå som äggsjuka hönor med rännskita.
En titt i reklambyråernas årsredovisningar visar att det är slut på det nu. Byråintäkterna minskar kraftigt i förhållande till reklambyråernas omsättning och kunderna kräver samma resultat, det vill säga alltmer hands on-arbete, för samma betalning. Då får även stora reklamfilosofer lägga jättehjärnorna på hyllan, kavla upp ärmarna och
lägga mer tid på produktion än på den strategiska och kreativa processen. Annars går inte kalaset ihop.
Det retar många i branschen. Men kunderna jublar eftersom resultatet har visat sig bli varken sämre eller bättre. Alltså var hjärnornas kamp kraftigt överdriven, överskattad – och överfakturerad. Och eftersom samhället är dynamiskt och inte statiskt så kommer branschen att tvingas anpassa sig till den nya tvångströjan.
De stora tänkarnas dagar är kanske inte över – men väl räknade och budgeterade från början.”

ur krönika i Resumé 0309 av Stefan Wahlberg.

DR tar en tiondel av kakan

Det visar sig att den oerhört utskällda dr-en helt klart har sin plats i reklamvärlden. Uppemot var tionde reklamkrona går till dr. 8% går till oadresserad dr.

“- Syftet [med Annonsörförerningens nybildade kommitté för dr, KDR] är att skapa förutsättningar för annonsörer att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med DR i sin marknadskommunikation.”

(Resumé)

No Apple in the Big Snapple

Cadbury Schweppes köpte varumärket Snapple för tre år sen. Nu har man skapat ett samarbete mellan Snapple och New York City. Det engelska bolaget kommer att vara NYC’s officiella flaskvatten och juicedryck. Stans skolor kommer bara att ha Snapple och så även andra officiella institutioner kommer att endast ha Snapple. Även färjor och soptunnor ska ha Snappleloggon. (Ananova)

För motsvarande £104k har NYC valt att börja vad som länge pratats om – att företag kommer att sponsra städer. NYC har ett stort underskott i sin ekonomi och behöver tillskott. Eftersom borgmästaren heter Michael Bloomberg är det inte konstigt att det är NYC som börjar det hela. Faran för ett stadsmärke är att man allt för mycket knyter sig till ett bolag och vice versa, och om detta bolag (eller om staden) gör något riktigt korkat blir slaget väldigt hårt mot varumärket.

Stora reklamplatser – och ovanliga

Ett företag i England har kommit på en nästintill icke-exploaterad reklamplats: gravida magar. £250 får en mamma för att gå ut och gå med magen i vädret och annonsera ut olika saker.

Idén kommer från att kända mammor visat sina magar snarare än dolt dem i bylsiga kläder; såsom Madonna mfl.

“I think this is a really fun idea and an extraordinary way to use my tummy.”

Zoe Ellis har gått omkring med reklam för leksaker på sin växande mage. (The Citizen, Ananova)

Det är helt enkelt en fortsättning på försök med reklam på barnvagnar och reklamgive-aways till nyfödda. Att försöka köpa in sin tårtbit. Man utgår från att just barn och blivande mammor är i blickfånget och säkert bygger det runt en tanke att det är något mer “rent” och “oskyldigt” vilket tar negativ udd av reklamen.

Mördande reklam

Den här snubben har antagligen lyssnat på sloganen: “allt går att sälja med mördande reklam”. Han har satt ihop en serie med “Führer-viner” där etiketterna pryds av Hitler, Göring och andra nazister från trettiotalet. I samma linje finns också vinet “Stalin” och “Mussolini”. (NBC 4)

Onekligen skulle man möjligen kunna le lite överseende åt det hela men när man i färskt minne har den asiatiska klädkedja som saluförde sina kläder med hjälp av svastikan så känns det som om något skrämmande är på gång.

Snacka om att skapa varumärke

En stor amerikansk pizzakedja (Papa John’s) har skickat 40 pizzor till amerikanska soldater i Irak. Speciallevererade med FedEx. Och nyheten skapas runt en nationalistisk känsla för “the taste of home” som en av soldaterna säger.

Själv skulle jag säga: “fet imagekampanj”. (Business First of Louisville).

En annan intressant varumärkeskampanj har ett tyskt bryggeri gjort genom att skicka ner 600 flaskor öl – fr a utifrån den ståndpunkt Tyskland tog när det gällde ett anfall mot Irak. (Och som om det inte vore nog så är medelåldern för en rekryt i amerikanska marinen tjugo år men laglig ålder för att hinka bärs är 21…) (KIROTV.com)

Wear The Vector

Reebok satsar ungefär 50 miljoner dollar på att spela i samma division när det gäller varumärken som Nike och McDonald’s. The Vector ska bli lika känd som Swoosh och som Gyllene Bågen. Genom att skapa en stark symbol som är kopplad till varumärkets värde – man skapar en ikon. “The campaign will attempt to make the vector symbolize both performance and authenticity.”

För att bygga historia/autenciteten använder man Reeboks historia: “As for authenticity, Reebok will hearken back to 1895, when the company was first formed and known as J.W. Foster & Sons. Mr. Foster provided his running shoes to the British Olympic team for the 1924 games, which were depicted in the 1980 film Chariots of Fire. The marketer changed its name to Reebok, after an African gazelle, in 1958.”.

Det viktiga är att kommunicera The Vector, vilket företaget inte gjort. Genom att låta Ridley Scott (Bladerunner, Alien och Gladiator) producera en reklamfilm med bland annat Carolina Klüft. (Resumé, mer på Ad Age)

Reklamfilmen (kan du se här) bygger på både autenciteten – svartvita bilder på barn som tittar på skorna i ett skyltfönster från förra sekelskiftet, speakern berättar att mr Foster var först att skapa spikskorna. Sedan kommer sportmänniskorna och hela reklamfilmen visar på kraft och styrka, spänst och att klara av saker. Samtidigt klipps förklaringen till namnet Reebok, gaseller som springer över savannen. Och en gasell hoppar och “blir” symbolen The Vector.

Det är mindre coolhet än Nikes reklamfilmer, mer hårdhet och här finns inte ett uns av humor. Det här är lika seriöst som de professionella atleterna är när det gäller sina sporter.

Unika egenskaper hos varumärket: Reebok har unika egenskaper i sin kultur som de kan använda. Reebok är sport. Reebok är seriositet snarare än cool design. Reebok är OS, Nike är hiphop. Vektorn som symbol fungerar bra gentemot Reebok som “proffsens val” – det är en matematisk rörelse, en perfekt vector innebär en perfekt rörelse. Problem: Det finns en oerhörd likhet mellan Nike och Reebok som är de närmaste konkurrenterna och samtidigt är det svårt att skapa en ikon så pass sent som Reebok nu gör – Swoosh och The Stripes (Adidas) är oerhört starka ikoner. Som symbol rent grafiskt finns inte samma enkelhet i The Vector som i Swoosh eller The Stripes.

Att göra det oväntade

Marimekko har gjort en ‘brand stretching’ som heter duga. Tillsammans med en finsk TV-tillverkare har man valt att låta Marimekkos mönster bli TVns design.

The role of television in interior decoration is becoming more prominent. A Marimekko television provides a new kind of component for the interior design. It combines Turku TV Operations Ltd’s latest knowledge in TV technology with Marimekko’s exclusive design. Modern designer televisions meet the demands of digital era…”.

Genom att låta TVn bli en del av den genomtänkta designen i inredningen ska uppenbarligen Marimekko vinna marknadsandelar. (Marimekko pressrelease).

Problemet är att man både skapat TV-apparater med de typiska Marimekko-mönstren men också en linje där jag inte kan se någon större skillnad på Marimekko-apparaterna och vilken som helst annan apparat från Sony, Thomson eller Philips. Visserligen är de numrerade och har därför en viss unik status genom Limited Edition-trendenmen det innebär ändå att man utsätter sitt varumärke för stora påfrestningar. Om jag kan köpa en svart TV utan att betala extra för att det är en MarimekkoTV (vilket inte syns) gör man nog det. Om jag däremot känner för att låta TVn blomma ut är de specialdesignade TV-apparaterna perfekta.

Tack Essa för tipset!

Runda annonser

Metro kommer att använda ett nytt annonsformat som är runt. Bland annat hoppas man kunna locka varumärken vars logotyper just är runda (som Coca Cola och Ariel). Förutom det kommer de även att sälja “vattenstämplar” som ligger bakom TV-tablåerna.

Själv funderar jag på om det verkligen kan bli snyggt. Återstår att se. (Dagens Media)

Skilda strategier för alkoholreklam

JCDecaux har valt att vänta med att köra alkoholreklam medan Clear Channel testar lagens gränser genom sin annonsering för lådvin. Det som ligger bakom är att man inte kan få några klara svar på var gränserna går när det gäller alkoholreklam, liksom att beroendet av kommunernas tillåtelse till skyltplats kan komma att äventyras om man går på för fort.

Konkurrenten Clear Channel har valt en helt annat, mer konfrontativ väg och vill försöka få prejudikat även för utomhusreklam. De har lanserat en kampanj för lådvinet Pasqua och självklart blivit anmälda. VD Maria Skoglund förklarar att:“- Hade vi inte blivit anmälda hade vi anmält oss själva.” och fortsätter “- Det här handlar inte om att tjäna pengar. Vinimportörer har inte särskilt stora mediebudgetar. Det viktiga för oss är att veta vad som gäller för att kunna ge klara besked till våra kunder.”.

Hela frågan beror på att regeringen tillsatte en snabbutredning vilket fick konsekvensen att den EU-anpassade reklamlagen tillåter reklam för alkohol upp till 15 volymprocent i press men ‘glömde’ att utreda och ta med utomhusreklamen. (Dagens Media – JCD och Dagens Media – CC liksom Resumé – CC)

Knight ride the Cannes Awards

Nikes vd Philip Knight kommer att få hederspriset “Årets annonsör” vid årets Cannes Lions-tävling.

Nike har vunnit det mesta som går att vinna och det är andra gången som företaget plockar hem ett hederspris. Priset bygger inte på att de bara gör bra reklam utan också att deras marknadsföring har haft genomslag i branschen och påverkat reklambranschen i stort på ett genomgripande sätt. (Resumé)

Dokusåpa med hamburgerbröd

“I’m loving it!”

McDonald´s har äntligen börjat att lätta på förlåten om sin nya marknadsföring. Det har varit rena dokusåpan under flera veckor där det hela tiden funnits rykten om att hamburgerjätten i Sverige skulle vara på väg från Leo Burnett men ingen har vetat något. Den nya linjen är att använda en slogan: “I´m loving it” och en global kreativ stil men att ändå låta vissa lokala innehåll färga marknadsföringen.

Den kreativa briefen har byggts genom att låta tio olika företag vara med och i pitchen har det kommit fram att flera företag, bland annat Leo Burnett, TBWA och DDB, kommer att vara med i den globala delen. (Resumé)

Dobbelföretag gör opinionsreklam

Spelföretaget Expekt.com har länge försökt att skapa opinion mot att det bara är det statliga Svenska Spel som får göra reklam för sina produkter och många gånger är det enda som har ett någorlunda känt varumärke inom spel och dobbel-branschen. Under hockey-VM valde Expekt.com att göra opinionsreklam mot det “statliga spelmonopolet”.

En (säkert medveten) sidoeffekt var att den sajt som företaget har fick många fler besökare efter detta och fler som spelade. Frågan är: har de då gjort reklam för sina produkter eller bara skapat åsiktsreklam?

DI fick på pälsen

En av de mer diskuterade reklamkampanjerna under våren var när Dagens Industri lånade ut både framsida och layout till Avanza som gjorde en stor annons i samma stil som DI. Nu har Textreklamkommitén fällt DI för den annonsen, det är helt enkelt allt för mycket och för oetiskt att lura prenumeranterna på ett sådant sett. (Dagens Media)

E-post som RM

E-posten förväntas bli en ny kanal för att skapa relationer med kunder och då handlar det företrädesvis om att uppehålla kontakt med befintliga kunder. Att göra stora utskick utan opt-in är dumt eftersom “mottagarna är känsliga för vad de får via e-post. Känsligare än för sådant de tar emot postalt” som Mikael Berg, sälj- och marknadschef för Relation&Brand, säger.

Framförallt är det genom kundklubbar och andra mervärdesmöjligheter som e-posten blir ett skarpt vapen. Att förstärka relationen och därigenom skapa incitament för merförsäljning är viktigt och trots att många företag har tusentals relationer så har de sällan epost-adresser till dessa.

Priset för marknadsföring med e-post kostar som mest en krona per e-postmeddelande men då ingår allt, design, distribution och statistik. Det finns fler än Relation & Brand (som har SF, Twilfit och Unilever som kunder) som säljer tjänster i e-postmarknadsföring: Maila Nordic som har H&M och Audi som kunder, Compost som har Saab, Telia och Fritidsresor och Xpedite Systems där bland annat Nokia köper sina tjänster. (Dagens Media #7-03)

VISA mig kortet

VISA släpper en global kampanj där payoffen är: Framtiden tar VISA, oavsett vart den tar dig.. Konceptet man vill kommunicera är enligt företagets varumärkesansvarige “valen du gör idag påverkar din framtid, oavsett om framtiden är om två minuter eller om femtio år.”. Man söker att fokusera på invididen – att individen har en möjlighet att förändra sin framtid med ett VISA-kort. (Dagens Media-print #7-03)

Pris till trasig reklam

Kommunaktuellts reklampris “Columbi ägg” ges till Sveriges Läromedelsproducenter för deras reklamkampanjer som bygger på det dåliga skolmaterial som många skolor har att tillgå. (Dagens Media). Reklambyrån som gjorde det är den nyligen konkursade klassiska byrån Blanking.

Juryns motivering var:

Vår tid präglas av snabba förändringar. Rakt på sak och med ett bildspråk, som de flesta kan känna igen från sin vardag, tydliggörs konsekvenserna av att inte låta förändringarna få genomslag hos dem som utgör Sveriges framtid. Budskapet når inte bara fram till den uttalade målgruppen av beslutsfattare utan till alla som en gång hållit i en skolbok.”

(Resumé).