Paul Ronge och Harald Ullman har satt på sig de verbala boxhandskarna och kör ett par ronder av “the noble art of verbal pugilism”. Ullman har surnat till på att Ronge anser att statssekreterare Danielsson ska göra en pudel och säga sanningen om sina förehavanden på annandagen.

När en pr-konsult inte förstår vilken målgruppen är och hur den reagerar så tycker jag att man gör en svag analys.

Samme Ullman anser för övrigt att Ronge och andra pr-konsulter alltför ytligt föreslår “pudlande” när det gäller kriser, och att det sällan är det bästa sättet att vifta med sanningsfanan. Ronge å sin sida menar att Ullman “springer in i en svängdörr” och kan inte låta bli att känga till honom:

Jag har själv sagt i flera sammanhang att jag tycker att det går inflation i pudlandet. Jag vet inte om det här handlar om att Ullman hoppas på att få några nya jobb hos sossarna ((Ullman har tidigare varit spinndoktor till socialdemokraterna)).

(Dagens Media).

Morian skriver, utifrån ett nyhetsbrev från Prime PR, att det kan tyckas som om pr-experterna i media uttalar sig utan att egentligen veta vad som döljer sig bakom en lögn.

Carl-Fredrik Jaensson slår fast att det avgörande för om man borde berätta hela sanningen eller inte “beror på vad hela sanningen är”. Och det har han förstås rätt i. Lika sant är att frågan om vad sanning är, i synnerhet hela sanningen, dessutom är en subjektiv fråga.

(PromeMorian)