Monthly Archives: October 2004

Reklamstunts

På temat “jag försöker på alla sätt och vis att skaffa mig ett jobb” har ännu ett kapitel skrivits genom att någon hi-jackat domänen kamprad.se och försöker att få jobb på det sättet. Kommer det funka? Jag tvivlar. (Kamprad.se via Bold)

I Kanada har Vaughn Whelan & Partners försökt sig på ett pitch-stunt. Genom att göra en reklamfilm för ölmärket Molson och köra den i reklamTV hade de tänkt sig att få jobbet:

“The goal is to literally hijack the pitch process so that our little agency can get our big idea on the table.”

Molson själva är skeptiska minst sagt:

“I don’t think anybody wants anybody representing your product or brand to a potential audience that you have no say over. It’s not something we would encourage anybody to do.”

Gissar att Vaughn Whelan kan skatta sin lyckliga stjärna om han ens kommer undan med blott förskräckelsen. (National Post, Project Hijack och The Globe and Mail via Adland)

Fekalier i reklam

“The most powerful element in advertising is the truth.”

Bill Bernbachs citat må vara vist och genomtänkt men ibland måste det väl ändå finnas gränser för “sanningen”. Se exempel:

Thumb on bajs

Diskussionerna runt bindor och blöjor har pågått länge, bland annat menade sanningssökarna att det var helt klart fel färg på det blå vatten som använts för att visa hur mycket vätska som en binda/tampong/blöja absorberar. Andra gånger har sanningen framgångsrikt använts för att skapa bra reklam – se de klassiska annonserna från DDB för såväl Volkswagen som Avis.

Jag hävdar visserligen att sanningen ibland må vara den allra bästa kommunikatören men inte alltid. Konsumenten söker att bli lite förd bakom ljuset, även om hon/han aldrig skulle erkänna det och därmed anser att reklam ska tyckas illa om. Men precis som att människor väljer att läsa böcker med spänning, med romantik och liknande så kan reklamen fungera som upplevelseskapare: det ger möjligheten att ge sig själv lite tid att dagdrömma en stund. Det finns ett stort värde i detta, vilket vissa reklammakare missar och försöker förklara emotionell reklam genom olika rationella slutsatser.

Det visar sig att det är en av mina list-buddies som skrivit annonsen via Saathci&Saatchi i Köpenhamn.

Gult är fult

NU JÄSER DET BLAND VARUMÄRKENA

I tider då antalet varumärken blir fler och fler, originaliteten sämre och sämre samt kopiorna bättre och bättre, gäller det att skydda vad man har för att inte ständigt behöva göra om sig. Dessvärre tar varumärkesskyddandet sig ibland märkliga uttryck när stora varumärken försöker skydda helt vanliga ord såsom jeep. Ryktet att orkestern Metallica försökt skydda ackorden E och H är emellertid betydligt överdrivet (fast väldigt roligt).
En mer modern och modest varumärkesansökan står Jästbolaget för. De önskar skydda jästpaketens karaktäristiska gula färg i sin varuklass. Smart och rimligt tycker FutureLab. Men de behöver nog vare sig vara rädda för nedladdning av jäst från nätet, frifräsande jästarbetare från Baltikum eller asiatiska jästkonglomerat, utan snarare en och annan Private Label i kyldisken.
(Källa: Brandnews via Futurelabs nyhetsbrev)

Jag fick ett brev…

… från Anna Berger Kettner där hon vill förklara sina märkliga uttalanden i DN. Onekligen ger det pluspoäng att ta sig tid att svara (även om det känns som en informatörsskriven text :))

Hej

jag förstår din och många andras frågor och upprördhet om det skeende kring SL:s logotyp, som målades upp i DN-artikeln igår, och som sedan spred sig till övriga media. Jag skulle själv reagerat med stor ilska om jag läst något sådant.

Den journalist som intervjuat mig har ryckt mitt citat ur sin sammanhang. Även andra citat är vad jag vet fel eller missbrukade. Han och andra journalister undvek också att berätta att de 30 miljoner som nämndes i artikeln har omfattat väldigt mycket mer än bara den nya logotypen (det framgår dock i den “uppföljare” som finns med i DN idag). Stora delar har handlat om helt andra saker än varumärken, som att ta fram nya och billigare skyltsystem för trafiken. Detta kommer att användas när vi måste reparera eller byta ut felaktiga skyltar. Allt detta har rymts inom ett flerårigt projekt för att ta fram en ny grafisk profil. Arbetet finns beskrivet på SL:s hemsida, http://www.sl.se .

Logotypfrågan har funnits med som en del i projektet. De företag som sedan 90-talet kör trafik åt SL har velat sätta sina märken på bussar, stationer och tåg, istället för SL:s logotyp. För att lösa problemet togs det fram en “icke-logga”, ett sätt att på fordonen skriva ut entreprenörens och SL:s namn utan att använda respektive företags logotyp. Därefter har denna “icke-logga” spritt sig och kommit att i praktiken fungera som logotyp, parallellt med SL:s gamla logga. När hela ärendet om grafisk profil kom upp på ett styrelsemöte före sommaren framfördes kritik mot denna förvirring kring logotyper. Kritiken kom från nästan alla ledamöter, såväl socialdemorkrater som moderater. Därefter klargjordes att den logotyp som gäller är den runda och att denna ska användas ihop med resten av den nya grafiska profilen.

För mig är det inte viktigt att styrelsen bestämmer exakt hur SL:s logotyp ska se ut. Däremot ska styrelsen ta ställning till hur SL:s pengar hanteras. Ett beslut om att byta logotyp skulle kostat mångmiljonbelopp i investeringar i nya skyltar, pengar som jag tycker bättre kommer till nytta i trafiken. Jag tror heller inte att det är rätt för SL:s trovärdighet att enorma summor läggs på att byta skyltar. Det var just konstaterandet att vi idag måste lägga alla pengar och all energi på trafiken, att allt annat vore stötande, som styrde styrelsens beslut. Jag blir därför ledsen när beslutet istället framställs precis tvärtom. Att behålla den gamla logotypen innebär å andra sidan att projektet om ny grafisk profil kan införas successivt, i samband med att nya fordon införskaffas eller stationer byggs om. Det var också detta jag avsåg när jag i DN-intervjun talade om beslut som är principiellt viktiga för styrelsen att hantera.

Påståendet att 30 miljoner skulle vara bortslösade är fullständigt felaktigt. Såväl den “nya” som den gamla runda logotypen fanns sedan tidigare. Inte heller att återgå till den gamla logotypen kommer kosta några större summor, om ens något. Den runda logotypen kommer återinföras successivt i samband med t ex att nya fordon sätts i trafik, eller att nya tidtabeller trycks.

Med vänliga hälsningar

Anna Berger Kettner (s)
ordförande SL AB

Hon lyckas snärja in sig i dubbla uttalanden igen: “Jag tror heller inte att det är rätt för SL:s trovärdighet att enorma summor läggs på att byta skyltar.” och samtidigt längre ner: “Påståendet att 30 miljoner skulle vara bortslösade är fullständigt felaktigt. Såväl den “nya” som den gamla runda logotypen fanns sedan tidigare. Inte heller att återgå till den gamla logotypen kommer kosta några större summor, om ens något. “.
Jag må vara lite korkad (jag jobbar ju i reklambranschen) men är det inte något som gnisslar lite i det uttalandet? Det skulle kosta enorma summor att byta skyltar men att byta skyltar kostar inte så mycket (om det är till den gamla logotypen).
Rent pr-mässigt är det här en större katastrof än om de fullföljt bytet och lagt “enorma summor” på att få en ny fräsch grafisk profil.
Tre saker som SL skulle behöva göra (mer än att komma i tid):
1. Fortsätta relationsmarknadsföringen som den nye VDn initierade genom att vara ute och lyssna på folk.
2. Jobba upp servicen mer och kommunicera att man satsar extra på det.
3. Byta grafisk profil för att därigenom kommunicera att det är ett “nytt” SL som finns idag. Den gamla loggan kommunicerar däremot alltid “strul-SL”, den kommunicerar “kommer inte i tid” osv.

Vill SL ha närmare och mer råd får de höra av sig till vår byrå ;) .

Surfa på en öde ö

Vad skulle du ta med dig till en öde ö? (Nej, det är inte till Robinson-tävlingen).

När det gäller vilka media som man skulle ta med sig kan jag tänka mig att det svenska svaret blir likt det svar som OPA fick när de ställde frågan. Internet rankades högst eller näst högst. 77% av de som svarade rankade Internet högt. Högst av 25-34 åringar men näst högst av 18-24 åringarna. Tidningar kom långt ner på listan. (Poynter Online)

Goddag yxskaft

SLs nya slopade logotypStyrelsen i Stockholms Lokaltrafik (SL) har valt att dra tillbaka den nya logotyp som tagits fram. Logotypen har skapats av Design Systems och tagits väl emot av dåvarande ledning. Den tilldelades också ett Silverägg 2002.

Men se – styrelsen hade inte fått säga till något om det hela. Så nu dras den tillbaka – för en kostnad av 30 miljoner. Hur det försvaras? Läs vad Anna Berger Kettner, socialdemokratiskt trafikborgarrådd säger:

Hur mycket kostar det SL att skrota loggan?
– Det vet jag inte. Det är en fråga för tjänstemännen.
Enligt SL kostar det 30 miljoner kronor. Är det verkligen värt kostnaden?
– Det är en principfråga. Vi kan inte vara ansvariga för något som vi inte kan få ha ett inflytande över.
Vilken logga tycker du är snyggast?
– Det ska inte vi politiker bedöma. Vi är inte proffs.

(DN Ekonomi)

Goddag yxskaft.

Virusreklam med virusvarning

Spelföretaget Capcom drog igång en viral-kampanj där ett mobilvirus skickades ut och vidare av personer som blivit smittade. Problemet var att många blev oerhört förskräckta över att telefonen började att låta underligt. Och det fanns inget sätt att slippa det enerverande ljudet av en “döende telefon” än att göra som företaget föreslagit i det SMS som startade hela kampanjen. Läs hur illa det kan gå på ClickZ / Experts och på ClickZ / News.

Harmageddon 80-tal-style

Så. Vad var det jag sa? 80-talet är här. Tre bevis:

1. De där frisyrerna som hölls uppe med kilovis av spray. Vi hårfagra lärde oss ett nytt ord: “moussé” och spenderade varje morgon i en svimningsframkallande position för att tupera och få upp håret till nya höjder.

“L’Oreal’s Garnier Fructis and Kao Brands’ John Frieda … will launch styling products with “extra hold,” aimed squarely at the big-haired. Fructis’ big-hair lineup will include Fructis Surf Hair Texturizing Gum, which will make the jump from Europe to the U.S., and XXL Volume hairspray.”

(Ad Age).

2. Heavy metal-banden återkommer (har säkert med frisyrerna att göra). Europe gör comeback. Antingen ett bevis på att Harmageddon är här eller på att Tempest et co genomgår en 40-årskris. Och nej. Att döma av de nya låtarna kan inte Joakim sjunga nu heller. (Europe The Band).

3. Vi som gick från snoriga lågstadieungar till arbetslös studenter under 80-talet kommer nu att köpa Monchhichi-dockor åt våra barn. Det är säkert något freudianskt med det hela. Knappast heller det faktum att den onda håriga apan suger på tummen. (Monchhichi World).

Det finns egentligen bara en sak att göra. Att citera TheThe:
“That the human race is about to reap what it’s sown / The world is on its elbows and knees / It’s forgotten the message and worships the creeds / Armageddon days are here again”.

Digitaliseringen på väg mot kritisk massa

Aegis Group räknar med att digitala medier når sin kritiska massa om två-tre år då mer än hälften av alla medier kommer att vara digitala. I studien “Digital At The Tipping Point” prognosticerar man att utvecklingen ska gå ännu snabbare efter det och att 80% av all media kommer att vara digital 2010.

Sarah Fay på Carat Interactive, menar att även om ett media inte är digitalt i sig själv så driver dessa mer och mer sina mottagare till webben genom att ha ett mervärde via sin sajt.

“What we’re really talking about is digital accountability[…]The implications for media planning are huge.”

(Media Daily News)

Welcome To Orange County

Oerhört läcker byråsajt från en läcker byrå. Welcome To Orange County är byrån som har kontor både på Mallorca och i Köpenhamn.

Och sköna annonser för IKEA Danmark.

På tal om IKEA. Vännerna på Miami Advertising har fungerat som bollplank för IKEAs senaste gerillakampanj. IKEA delade ut kuddar under morgonen den 23 september till Stockholms pendlare och för att få ordning på allt det legala och praktiska runt en sådan kampanj valde man att låta Miami utreda frågan. (Miami News)

Årets trendagent

Det känns som om folk vill börja gå på fest igen.”

Det säger Robert Tinterov, vd för Agent 25, i samband företagets Trendgala som ska gå av stapeln under hösten.

Prata kommer Talare är bland andra Lennart Grabe, tidigare vd på Posten och nu omvärldsbevakare på Ericsson, Nic Antonov, Reuters, Björn Wetterling, gallerist, HMs chefsdesigner Margareta Van Den Bosch samt Pontus Schultz. Plus att årets “Trendagent” kommer att utses. (Dagens Media)

Köp ditt varumärke

Return of investment är hög om man köper upp varumärkets nyckelord.

“Every case is different. But in nearly every scenario I’ve looked at, it makes financial sense for the brand owner to buy his own brand.”

Fr a handlar det om att skaffa sig de viktiga nyckelorden på nätet. Alltför många företag nöjer sig med att bara ha sitt varumärke registrerat som domän. Men i samband med att nätet växer, blir det mer och mer intressant att äga de värden som varumärket och produkten har såväl som både felstavningar och att ha namnskydd via registrering av domäner under flera toppdomäner.

(ClickZ / Experts)

Bredband ger mer onlinehandel

Siffror visar att det finns ett samband mellan bredbandsutbyggnad och e-handel: det är helt enkelt så att den som har något sorts bredband oftare väljer att använda nätet till att handla.

Siffrorna visar också ett samband mellan vanan att använda sökmotorer och valet att handla online.
(ClickZ / Stats)

I nätets gemensamma historia finns de stora satsningarna på e-handel runt sekelskiftet, varav de flesta inte längre finns kvar. Boo.com och liknande giganter var helt enkelt för tidigt ute, alldeles för tidigt ute medan Jeff Bezos och hans Amazon la sig på en nivå där utvecklingen av företaget följde mognaden av användarna.
Det var för tidigt att både utropa e-handeln som framtidens handel och att uttala sig om “e-handelns död”. Det vi ser nu är en samordning av faktorer som gör att Internet tar ett ytterligare steg i användarnas/konsumenternas liv. Faktorer som bredbandsutbyggnad, teknikutveckling, onlinevana och nya konsumentmönster innebär att vi närmar oss “the turning point” för e-handel. För precis som jag och andra användare intresserat följde användarstatistiken av nätet under ’97 och framåt och försökte att prognosticera “när” 50% användande skulle nås, ser vi idag att detsamma gäller e-handel. Och jag gissar att samma sak kommer hända med e-handel som hände med Internetanvändandet: utvecklingen efter att hälften av befolkningen använder nätet går fortare än innan.