Döda träd och tryck

Att printeditionerna ska dö har vi hört väldigt länge. Däremot lär vi stå inför stora och nödvändiga förändringar när det gäller fr a dagstidningsbranschen. N24 har tagit pulsen på en av dödgrävarna: Vem vill läsa trycksvärta på döda träd?. Och som av en händelse visar det sig också att Knight Ridder, världens näststörsta tidningskonglomerat väljer att utreda hur deras aktieägare ska få större utdelning: Ad Age berättar mer.

Tatuerade blommogram

“Vi tänkte att vi skulle fokusera lite mer på mottagaren och hur det känns att få ett blommogram. Det är något man kommer ihåg länge. Så är det ju med tatueringar också, de sitter i ett tag.”

Pools copywriter Jenny Åberg Hüttner förklarar byråns idé för den nya kampanjen runt Interfloras blommogram. (Resumé)

Jag är skeptisk.

Europolitan kan komma att återuppstå från branding-graven

I samband med att Telenor kan komma att köpa Vodafone kan varumärket Europolitan också dammas av. I samband med att Vodafone tog över svenska Europolitan började också en kraftig ompositionering av kundbasen vilket visat sig inte vara en alltför bright idé. I marknadsundersökningar visar det sig att Vodafone är svagt som förstahandsval, och ligger lågt i nöjd-kundindex. (Resumé)

Jag är ändå fundersam om Telenor verkligen kommer att våga släppa Vodafone. Det argument som förs fram är hur väl Europolitan var sett i företagssegmentet – problemet är att det var en helt annan mobil värld på den tiden. Mobiltelefonen var ett komplement medan den mer och mer idag utvecklas till en primär kommunikations- och livsstilsprodukt.

Stora Enso vinner webbkriget

Enligt IR-konsultföretaget Hallvarsson & Halvarson (sicket namn…) är Stora Ensos webb bäst på IR. Hallvarsson & Halvarson (kunde inte låta bli…) har frågat 400 analytiker, journalister och placerare om vilka av de börsnoterade bolagens sajter som är bäst på att kommunicera med investerare och analytiker.

Hela listan:
1. Stora Enso
2. SCA
3. Swedish Match
4. Industrivärlden (som inte ens brytt sig om att köpa industrivarlden.com…)
5. SKF
6. Nordea Bank
7. TeliaSonera
8. Sandvik
9. Sardus (fast där har de inte lyckats fixa äganderätten till .com)
10. Trelleborg
11. Electrolux
12. Billerud
13. FöreningsSparbanken
14. ABB
15. TietoEnator
15. Securitas
17. Rottneros
18. Atlas Copco
18. JM (som inte äger .com-adressen.)
20. Kaupthing Bank (som inte äger kaupthing.com – ägs av isländska banken KB och som fr a inte valt att se till att felstavningar går rätt – ex. kaputhing)
20. Ericsson
20. JM – igen?
23. Skandia (här hjälper väl iofs inte någon webbsida upp deras IR-arbete…)
23. Eniro (intressant att det första riktiga IT-bolaget kommer först på plats 23.)
25. NCC

(Dagens PS)

Rollén perfekt ledare

Olle Rollén är den perfekta ledaren. I varje fall om man vill försöka intressera MeWe-generationen för ledarskap och företag.

Tidningen Affärsvärlden har utsett den blott 40-årige Olle Rollén till Årets ledare. En utnämning som lika mycket känns som ren PR som att han skulle vara bäst under året. Jag menar – såna här soundbites skulle man själv vilja komma på:

“Det är faktiskt svårare att vara trebarnspappa än företagsledare.”

Att han sedan gillar skateboard och andra extreme-brädsporter och har ett förflutet som hårdrockssångare tror jag väger tyngre i utnämningen än det han hittills lyckats genomföra som VD för Hexagon. (Dagens PS)

Gant + Kennedy = östkust

“Vi har en gemensam historia som passar bra, med den amerikanska östkusten och livsstilen, med aktiviteter och engagemang.”

Gants VD Arthur Engel förklarar företagets val av Robert Kennedy Jr. som modell i den nya globala kampanjen för märket. (Dagens PS)

Gants koncept är fullödigt och det är för amerikaner knappast svårt att se kopplingen mellan Gant och Kennedy-klanen. Smart drag.

Inte så mycket postat

Förutom att spendera helgen och måndagen till pitch har jag också återgått till mina gamla teologiska strider och diskuterat med diverse mörkermän och tillika kvinnor (min åsikt ja…) som anser att kyrkan inte ska välsigna homosexuella. Det är intressant också ur PR och marknadskommunikationshänseende att läsa (och delta i) debatten. Och efter ett par dagars mediaskval, där slutligen mannen bakom listan: Yngve Kalin mötte Karin Långström-Vinge i en direktsänd debatt i SVT kan man konstatera att den stora förloraren i det långa loppet är Svenska kyrkan.

De som är emot offentlig välsignelse av homosexuella partnerskap alienerar sig ännu mer gentemot Svenska kyrkan i stort.
De som är för välsignelse av offentlig homosexuella partnerskap men som inte är insatta i själva kyrkomötesbeslutet anser att de präster som skrivit på Kalins lista är kyrkan och därmed förlorar varumärket Svenska kyrkan i värde även i den gruppen.
De som är för välsignelse av homosexuella partnerskap och även insatta i själva beslutet anser att Svenska kyrkan borde göra något åt den grupp präster som obstruerar mot demokratiska beslut inom kyrkan, och att biskoparna är alltför tysta i frågan och även i denna grupp försvagas förtroendet för Svenska kyrkan, och även om varumärket är starkast i denna grupp förlorar det i värde.

Svenska kyrkan, vars varumärke skulle kunna rendera ett eget white paper, behöver ta tag i sitt varumärke på riktigt. Det som hittills gjorts är otillräckligt. Ett varumärkesarbete handlar inte om att göra om en logotyp – det handlar om att genomgripande sätta in kärnvärden i sin målgrupps kontext – och kommunicera dem. Det som sker är fr a att ingen tar kommandot över kommunikationen. Kyrkan är en PR-mässig katastrof och det i en organisation vars produkt handlar om ett budskap.

Andra listor – för kyrkomötets beslut finns hos: Walentine och (för präster) på IKT.

Line-stretching ingen ko på isen

JKL Blog refererar till en artikel i Forbes där Jack Trout åter för fram sin tes om ett varumärkes specifika personlighet. Trout ska mena att line-stretchningen som sker hos stora varumärken är av ondo och förödande för varumärkets persona.

Jag undrar om Daniel Nordlund verkligen fått det hela riktigt rätt – dels handlar det inte om “brand extension” när det kommer till ett märke som Mercedes utan line-stretching: det är fortfarande bilar det handlar om. Och det är inte nödvändigt så att det alltid är av ondo. Continue reading

Pengar och försöksdjur

Mother har gjort en surrealistisk kampanj för Egg, ett brittiskt bolag för finansiella tjänster. Förutom en märklig spot där produkten “Egg Money” testas på försöksdjuren, har de också skapat en kampanjsajt, Egg Research Lab, som bygger vidare på konceptet: finansiella tjänster för “[[guinea pigs]]”. (via AdCritic: Creativity)

Mother gör en sällan besviken, även om det här knappast är genomgripande nytt. Det intressanta är snarare bilden som byrån väljer att göra av oss människor – guinea pigs, bilden av ofria försöksdjur.

Trender inom telcom

Nedgången i telcom-branschen har fått såväl content-providers som hårdvaruproducenter att försöka hitta nya målgrupper. Det holländska Dealmakers släpper Buddy-Bear som är en enkel GSM-telefon med inbyggd baby-övervakare. På tjänsesidan ser man en mer specificerad marknad – bland annat startar den danska cp:n CBB Mobil en rabatttjänst inriktad mot hbt-personer. (N24.se)

Det här visar på två starka trender: multifunktionalitet på nya sätt. Mobilen kommer att vara vardagens schweiziska fällkniv inom bara några år och det innebär i sin tur att utvecklingen av tjänster måste bygga på mindre målgrupper. Att man som CBB satsar på att ta en bit av den rätt stora kaka som kallas “den rosa ekonomin” är inte oväntat. Att barn – först och främst tweens – kommer att få telcom-branschens ögon på sig är en lågoddsare. Det som kommer behövas för att föräldrar ska se ett värde i en sådan telefon är någon sorts möjlighet för föräldern att känna säkerhet.

Bra artikel finns hos JMW blogg

En Barbie i receptionen

Mattel fortsätter att stretcha varumärket Barbie. Nu genom att släppa en line kläder för vuxna kvinnor. Välrenommerade designers som Anna Sui, Anya Hindmarch, Citizens of Humanity, Judith Leiber, Nickel, Not Rational, Paper Denim & Cloth, Stila and Tarina Tarantino ska hjälpa Mattel att sälja kläder under varumärket Barbie Luxe och målgruppen är “fashionistas” – dvs. early adopters inom modesvängen. Priserna ligger på premiumnivå, exempelvis har jeansen en prislapp på $176.

Releasen och marknadsföring ska gå i samma stil med “underground”-kampanjer (ska vi gissa på bloggar och en del evangelism), releasefester och deltagande i Fashion Week. Tanken med det hela är inte att byta fokus utan att återknyta kopplingen till Barbieleksakerna förklarar Richard Dickson, med den imposanta titeln senior vice president of global consumer marketing and entertainment for Mattel Brands:

“When a teen or 20-something is carrying an Anya Hindmarch, Barbie bag it’ll reinforce Barbie as relevant, cool brand for little girls. Little girls are growing up faster than ever and looking to adults and teens for inspiration, and Barbie is their aspiration.”

(USA Today)

Volvo ska upp på statusskalan

Volvo Personbilars nya chefsdesigner Steve Mattin har stora förhoppningar på framtidens Volvo och full tillförsikt att varumärket kommer att bli mer och mer designtillvänd:

“Det viktigaste är känslan för märkets DNA, arvet, traditionen och möjligheterna. […] Har man ett starkt eget formspråk, som Volvo eller Mercedes, så behöver man inte falla för de senaste innelinjerna som andra tvingas göra. Men konkurrenterna förnyar sig och med 5-7 års mellanrum måste man göra något ordentligt.

(DN)

Volvo är intressant eftersom vi svenskar gärna är kvar i “sossecontainer”-tänkandet medan Volvo utomlands ofta setts som nytänkande i både säkerhet och design.