Nu är tjejerna under 17 år i kapp killarna – i alla fall på nätet. Enligt den senaste mätningen från Nielsen Netratings så surfar de 16 timmar och 14 minuter per månad jämfört med killarnas 12 timmar och 18 minuter. Men totalt sett så är det fortfarande männen som surfar mest – i genomsnitt 10 timmar och 37 minuter per månad mot kvinnornas 6 timmar och 46 minuter.
(FL-Net)
“Reklamens uppgift är att effektivt sälja produkter till en väl definierad målgrupp där kön är en av de viktigare variablerna för hur tilltalet ska utformas.”
I en ledare ifrågasätter Stefan Wahlberg vänsterns och feministernas syn på reklam. Varför är reklam byggd utifrån att det finns kvinnligt och manligt? Vänstern vill lagstifta mot könsrollskonserverande reklam men som Wahlberg påpekar: om man inte får göra reklam som tilltalar målgruppen är det helt meningslöst med reklam i allmänhet. (Resumé)
Kabling! sa det i min epostbox och jag rasslade iväg till 99Reklam (numera Bold.se) och fick där nyheten till livs: att Peppe, Bengt Uggla och Pontus är tillbaka. Dagens PS heter deras nya projekt som följer ungefär samma intressanta inriktning som deras tidigare tidningar Vision och FinansVision hade: uppkäftigt, korsbefruktande och hellre en vision för mycket än en förväntad trygghet. Tanken är att erbjuda en affärstidning på webben som uppdateras dygnet runt och länkar direkt till källorna. De kör lo-fi, istället för att anställa “monkeys” som skriver om nyheter väljer man att länka direkt, frilansande journalister och krönikörer står för originaltexter; och allt sköts från Ugglas villa på Lidingö och de räknar med att nå breakeven till jul.
“Jag pratade med Mats Hellström om det där på invigningen av TIME-veckan i torsdags (jodå, den finns kvar). Han tyckte att jag var defensiv som pratade om framtiden.
”Det är nu det händer”, påpekade han.
Jag sa att mitt perspektiv på framtid relativt sett var rättkort, och att jag alltid betraktat mig som varande i framtiden redan.
Han sa att det fanns mycket att göra för att få fart på Stockholm och konjunkturen.
”Skapa en vision”, föreslog jag.”
ur Pontus Schultz’ (fd Forsström) krönika
Det är sånt här man saknat. De halsbrytande teorierna, de annorlunda perspektiven. Affärsnyheter från de stora nyhetsförmedlarna men också från “golvet”. Liksom att inte bara stirra sig blind på “affärer” som ett smalt eget koncept utan ta det breda greppet.
För många är det nog förskräckligt – få publicister har fått löpa ett så konstant gatlopp som Peppe Engberg och Pontus Forsström (numera Schultz). Och varje gång reser de sig på nio, skakar av sig dammet och går i clinch igen. Jag gillar upplägget där någon faktiskt läser och gör en nyhetsvärdering av de medier som man vet är viktiga men inte hinner med. Att sajten är ful som stryk får man leva med. Något jag dock kan skönja som ett smärre problem är det faktum att det kan komma en förändrad upphovsrättslag där djuplänkning kan bryta mot upphovsrätten. Fast det återstår att se. (Dagens Media och Resumé)
Men som FN, som står för rapporten, påpekar så måste regeringar och det globala samfundet se till att dessa möjligheter ges till de unga eftersom de är i riskzonen när det gäller HIV och AIDS liksom en tidig utslagning om de inte får möjlighet att utbilda sig. (New Scientist)
Läs också en intressant rapport från Euro RSCG Worldwide som handlar om tonåringars makt när det gäller varumärken och teknologisk framväxt: brandchannel.com – The power of teens
“Advertising is supposed to be the art of persuasion, not the act of pissing people off.”
‘claymore’ at Ad-rag.
Underbart citat i en diskussion om de nya strömmande pop-upreklamspottarna.
Det har kommit ett hot mot medlemstidningar genom att skattelagstiftningen är oklar när det gäller tryckeriernas momsplikt i tryckning av dessa tidningar. Tidningarna i sig är momsbefriade så även distributionen men tryckerierna måste då kunna bevisa att de även har hand om distributionen för desamma. (Dagens Media)
Det här kan vara ett hot mot den trend av både medlemstidningar men också indirekt mot kundtidningar eftersom ett frånfälle av medlemstidningar kan ge en sorts back-lash mot alla tidningar som s a s driver en fråga/säljer en produkt. Den höjning av kvalitet och läsarnytta som vi ser kan komma att stoppas upp.
Polarbröd kommer att släppa en reklamfilm vars främsta mål är att stärka företagets kärnvärden norr, Norrland och naturen. Det blir en mer seriös framtoning som de gjort tillsammans med Dallas men fortsätter att jobba tillsammans med sin vanliga byrå Vinter. (Dagens Media).
Tja. Rakt av känns det som om vi både ligger rätt i tiden och faktiskt är rätt duktiga på att hitta reella kärnvärden. För frågan är om Polarbröd verkligen kan säga att de hittat unika kärnvärden? Är det för att det är Norrland, norr och natur som gör att man väljer Polarbröd?
Om man jämför med den kampanj som Pågens bröd släppt för att stärka sina kärnvärden handlar det om kärlek, kärlek till bröd som också får sublimeras till kärlek till någon annan. Det är traditionellt och handlar om trygghet. Bröd som en kulturbärare och kärleksbärare. Frågan är vad som är specifikt för Polarbröd när det gäller att det kommer från Norrland? Har Norrland en usp? Polarbröd kör stenhårt på sin tradition men det mest unika med brödet är polarmetoden (brödet fryses direkt efter bakningen). Polarbröd har också haft en pay-off: Alla har sin favorit som inte på något sätt sammanfaller med de kärnvärden de menar sig ha.
Trendindikationerna har visat sig stämma: kundtidningarna kommer att bli viktigare som varumärkesbärare och varumärkesbyggare. ERA, ett fastighetsmäklarföretag med franschise som metod kommer att ge ut kundtidning sex gånger per år och på det sättet både bygga upp brand awareness såväl som kundrelationer. (Resumé)
En stark tendens bland större varumärken är att man rensar upp bland olika varumärken och knyter släktmärken hårdare till varandra.
Ett varumärke ska förenkla konsumentens liv och därigenom knyta konsumentens gillande till varumärket. Varumärkets position bestäms inte av hyllkvantitet utan av kärleken från konsumenten. Ett nytt varumärke eller en ny produkt i ett varumärkeslinje ska ha en så pass unik position att det ersätter en existerande produkt eller ett befintligt varumärke. De fyra viktiga benen i varumärkesstrategi blir att: ersätta genom att hitta en unik position, ompacketera ett befintligt varumärke, repositionera genom ny kommunikativ strategi eller fylla på varumärkets värde genom olika positioneringar gentemot konkurrerande märken.
Exempel är Milda som valt att byta namn på bordsmargarinet Flora till just Milda, det är Skoda som i annonser för sin nya bilmodell trycker på att de är ett Volkswagen-bolag – att köpa en Seat är att köpa en VW-bil. “Vad har Audi gemensamt med Seat?” innebär att man hellre stärker VW som modermärke än att se faran i att sänka Audi. Unilever har under flera år tagit tag i varumärkesfloran och nu börjar vi se det på butikshyllorna där Vim blir till Jif. Andra exempel är AOLTimeWarner som kommer att heta TimeWarner Inc. framöver och släpper AOL som centralt varumärke.
Även inom reklambranschen rensas det – bland annat ser det globala nätverket Havas till att rensa ut massor av olika varumärken och låter de som blir kvar stärkas med kompetensen från de andra.
Det handlar både om att långsiktigt höja modervarumärkets värde och inte splittra företagsbilden men också att rationalisera genom att samordna kommunikationen. Ett eller ett par starka varumärken innebär också en stark samling runt kodex och känslan av att vi är större, vi är många – vi kommer att klara oss. Trenden kommer att gå mot färre varumärken vars produkter är hårdare knutna till modervarumärket. Samtidigt kommer företag bli mer och mer rädda om sina varumärken och varje tillägg till det kommer att genomföras med större eftertänksamhet och efter att ha tittat på konsekvensen både för marknaden och för varumärket.
Att vara streetsmart innebär att man försöker skapa en sorts “bad boy”, South Bronx-känsla.
Ett exempel är Electric Moyo, Nissans nya bilmodell som riktar sig mot unga. Deras hemsida (som nu tagits ner) byggde på ett street-smart bildspråk.
Ett annat exempel är Roxio som köpt Napsters varumärke och använder sig av “gerillamarknadsföring” för att skapa ett nytt värde i ett varumärke som dels varit borta ett tag och både varit hatat och älskat.
Gerillamarknadsföringen innebär att napster-loggon klistras ovanpå annan reklam – ett sätt som förut mest använts av mer undergroundmarknadsföring. Men reklamen som Napster klistrar på är deras egen – det är ingen annan som blir “lidande”.(Wired News)
“Don’t blame the poor creative department” for lousy advertising. “The advertising money is on the Big Battalions,”[…] “those clients nurture lock-step conformists. The Sorrells of the world know it. They follow the money, do whatever it takes to keep the client happy and laugh all the way to the bank.”
ur ett brev till Ad ages-insändarsida från Richard Calderhead.
AOL och Time Warner fusionerade sig för ett par år sedan och kom att bli en gigantisk mediakoloss. Men det gick inte så bra och nu väljer man att ta bort AOL ur namnet och bara jobba vidare som Time Warner Inc. American OnLine (AOL) var ett av de första stora bolag som gav amerikaner tillgång till nätet för en överkomlig penning men har under de senaste åren inte tjänat några pengar och många gånger suttit fast med en gammalmodig struktur för att ge access till nätet för sina användare. Pressmeddelande från TWX, Resumé och The Register
Det intressanta är den trend inom branding som börjar skönjas – att man försöker att sålla i alla sina varumärken. Företagen äger ofta en mängd olika varumärken och det innebär en oerhört stor divergering både i marknadsföring men också att man förlorar värden hos det viktigaste grundläggande varumärket. Jag tror att det här bara är början och att vi kommer få se hur många varumärkesägare väljer att ta bort vissa varumärken och skapa mer av brand extension.
För att hålla kvar tittarna under reklampauserna väljer NBC att köra ett försök med minifilmer i form av serials med bland annat Carmen Electra i en roll. Det är ett försök och görs genom att låta själva reklampausen brytas av ett enminutersavsnitt av någon av de två serier minifilmer man producerat. (Ad Age)
Finnair har släppt en kampanj där payoffen är The most experienced in Northern skies och bygger på att långsiktigt skapa positivt värde för varumärket. Främst är det målgruppen affärsresenärer och beslutsfattare man vill nå och öka kännedomen och stärka sina kärnvärden: det erfarna, säkra, kunniga och finska flygbolaget. (Dagens Media liksom Finnair)
En stark trend har under de senaste två åren varit dokusåpakonceptet även i reklam – visserligen på olika sätt men ändå: att använda samma typer och skapa en historia alternativt en indirekt historia.
Exempel som finns är fr a från TV-reklamen: ICA (King) har skapat en otrolig såpa som människor mer eller mindre just behandlar som en sådan. Roger, Stig och Leif har blivit folkhemshjältar och skådespelarna har gått från en relativ anonym tillvaro till att vara heta.
Bregott (Stenström & Co) har gjort en sorts dokusåpa med en indirekt historia – där kossorna egentligen inte är något annat än kossor men genom olika sätt att använda dem skapar man en berättelse som tar bordsmargarinet från mejeriet ut till att just produceras i den gröna hagen. Numera jobbar man in en större samhällskontext i filmerna. Bregottkonceptet är inne på sitt nionde år.
Norrlands Guld (Paradiset DBB och Acne) använder ungefär samma koncept som ICA, åtminstone när det gäller hur huvudpersonerna är: anti-hjältar. Norrlands Guld har inte samma klara serie-manus men däremot bygger det på att det hela tiden är ett liv som levs. I september 03 kommer avsnitt 22.
Vasakronans filmer (S/S Fladen och SWE) med skivbolagsdirektören skapade också en sorts hype runt själva filmen. Henry blev en superfjolla med hela folket.
Visserligen tror jag att man måste gå fram försiktigt i det här segmentet av koncept eftersom det annars blir rena buskisen (ett gott exempel är den oerhört märkliga ripoff som gjordes på både dokusåpakonceptet och Vasakronans filmer med kampanjen om ett gäng som ska leva i ett kasst kontor). Men frågan är också: hur skulle man kunna använda konceptet i kampanjer i andra medier. Visserligen har man mot sig det faktum att många inte ens läser sin dr som kommer i brevlådan.
Det som konceptet vinner på är att man bygger en historia, antingen lång och med flera kapitel eller kort där själva slutet skapas i mottagarens huvud. Det finns flera faktorer som spelar in i detta: igenkänning av varumärket (perceptorisk vinst) – man känner igen reklamen och efter ett tag kommer det bara krävas en blick så vet mottagaren vilket varumärke som gör reklamen. Verklighetsflykt och personligt igenkännande – dokusåpornas fördel är att tittaren både kan identifiera sig men också fly sin egen verklighet ett tag. Om man lyckas genomföra det i reklam har man lyckats att skapa en relation mellan varumärke och konsument.
Reklamfilosofernas dagar är inte över – men räknade och budgeterade. Det är finare att tänka än att göra – och finast av allt är det att låta sina konsulttankar flyta ut över kundens white-board i form av geometriska figurer och oändliga pilar innan man skickar en fet faktura. De stora hjärnornas kamp har inte bara en makalös förmåga att springa iväg i tid och pengar, den är snart sagt omöjlig att kontrollera och budgetera medan foto, ateljé och annan produktion ganska lätt kan uppskattas i pris från början.
Under många och långa år accepterade kunderna att arbeta på löpande faktura där tänkarnas tänkande kunde mala på i en takt som skulle få Platon och Aristoteles att framstå som äggsjuka hönor med rännskita.
En titt i reklambyråernas årsredovisningar visar att det är slut på det nu. Byråintäkterna minskar kraftigt i förhållande till reklambyråernas omsättning och kunderna kräver samma resultat, det vill säga alltmer hands on-arbete, för samma betalning. Då får även stora reklamfilosofer lägga jättehjärnorna på hyllan, kavla upp ärmarna och
lägga mer tid på produktion än på den strategiska och kreativa processen. Annars går inte kalaset ihop.
Det retar många i branschen. Men kunderna jublar eftersom resultatet har visat sig bli varken sämre eller bättre. Alltså var hjärnornas kamp kraftigt överdriven, överskattad – och överfakturerad. Och eftersom samhället är dynamiskt och inte statiskt så kommer branschen att tvingas anpassa sig till den nya tvångströjan.
De stora tänkarnas dagar är kanske inte över – men väl räknade och budgeterade från början.”
ur krönika i Resumé 0309 av Stefan Wahlberg.
Leksandsbröd har valt att rensa upp bland sina varumärken och förändrat sin profil bland annat gjort en rejäl omgörning av förpackningsdesignen.
Byrån som gjort designen är Jaxvall Design och marknadsföringsinsatserna kommer att göras tillsammans med den frilansade reklamaren Jonas Månsson. (Resumé)
DI väljer att profilera sitt varumärke genom att profilera sina skribenter. “Dagens Industris varumärke är verkligen urstarkt. Däremot är våra skribenter ganska anonyma. Därför känns det naturligt att göra dessa mer bekanta för våra läsare.” Gunilla Herrlitz, chefredaktör DI. (Pink News)
Helt klart också i linje med byline-journalistiken och krönikörernas intåg. Personen bakom texten blir viktigare: journalistens objektivitet blir mindre intressant än att läsa något av någon man vet att man gillar att läsa.
Michael Hollesen, VD Gester & Co
“BtB-annonsörer efterfrågar kostnadseffektivitet, men miljön spelar en oerhört stor roll. Det gäller att synas på rätt ställe. Också räckvidd är viktigt…” .
Jens Welin, nordisk VD Sandberg Starcom.
“En träffsäker placering i rätt miljö, med kvalitativt redaktionellt material, till rätt pris, är det som betyder mest för våra BtB-kunder i medievalet.”
“…möjligheterna att göra institutionell eller corporate reklam på TV är mycket begränsade, räckvidden är för låg.”
En undersökning från Interactive Advertising Bureau menar att om Astra Zeneca skulle addera mer on-linemarknadsföring till mixen för Nexium så skulle man nå en högre effekt hos både doktorer men också hos patienter med sura uppstötningar.
AZ satsar bara 4% av sin marknadsföring online men om man lät Internet stå för mellan 10%-15% skulle man enklare nå både brand awareness, lead generation och även trial. Målet med Nexium-kampanjen har varit att få personer med sura uppstötningar (heartburn) två eller flera gånger i veckan att fråga sin läkare om Nexium (brand awareness). Mixen var TV: 73%; 17% magz; 6% radion; 4% online. Rena pengar handlar det om $192m för offlinemedia och $4m för onlinemedia.
Studien visar att en mix mellan magazine-ads and onlinemedia är en kraftfull kombination både när det gäller awareness of key attributes och att vara kostnadseffektivt.
“The message is about targeting and that the best way for an advertiser like this [in a high-involvement category] is to go after their cohort on the Web,” (Ad Age)
Uppenbart skulle man kunna se en affärsmöjlighet här – hur skulle man kunna skapa en högre brand aw för ex Durogesic? En mix med online-kommunikation, både när det gäller banners men att skapa en heltäckande kommunikation för fr a människor med kroniska smärtor – tips och råd när man använder smärtplåstret: det skulle innebära att fler personer kommer att fråga efter det. Även om Nexium är en mer spridd medicin och kan byggas utifrån den friare amerikanska lagen kan man tänka sig att Durogesic kan använda de kanaler som är tillåtna. I Sverige handlar det om att köpa sökord på de vanliga motorerna och sälja in faktainformationen till olika länksidor.