Category Archives: Tendenser

En ljudbok

Precis som att glöggen varje år är varm så utser HUI (i år tillsammans med Deloitte) varje år “årets julklapp” ((Faktorerna för detta är:

  • Produkten skall representera den tid vi lever i.
  • Produkten skall vara en nyhet eller så ska det finnas ett nyväckt intresse för den
    under året.
  • Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal
    enheter.

)) 2006 är årets julklapp en ljudbok. Anledningen är att boken som fenomen fått stor uppmärksamhet under senare år, ljudböckerna har trefaldigt ökat sin omsättning, man räknar med att cirka två miljoner svenskar under 2006 har lyssnat på åtminstone en ljudbok. Samtidigt har den mobila utvecklingen skapat ett behov av innehåll – för att kunna sälja mp3-spelare till personer vars musikintresse är måttligt så krävs något annat.

Intressant för HUI är också tillgängligheten för konsumenten – att det är en vara som inte bara säljs via bokhandlare utan också har en självklar plats inom dvh och inom servicehandeln.

HUI prognosticerar också julhandeln för året som ännu ett rekord. 52 miljarder räknas summan bli inom detaljhandeln, en nätt summa på 5700 kr per svensk. Det är tionde året i rad som julhandeln sätter rekord och det är första gången HUI räknar med att konsumenterna spränger 50 miljarder-vallen. Uppgången är på 7,6 % och hela 60 % av intäkterna beräknas hamna i specialistledet medan resten ligger inom dvh-segmentet.

Läs pressmeddelandet här. Hela rapporten för årets julhandel finns här.

En dåligt underbyggd undersökning

I en lång rad har svensk media svalt företaget Qbricks undersökning och förklarat att 77 % av svenska ungdomar hellre väljer dator än TV. Exempelvis IDG.se och Dagens Media.

Problemet är att det är en dåligt underbyggd statistik. Den bygger på svar från 150 ungdomar på tre Stockholmsgymnasier. Enbart.

Det man möjligen kan använda svaren till är tendenser. Men att slå fast att ungdomar tittar så mycket på “webb-TV” genom det här är inte möjligt med någon sorts vetenskaplig ärlighet.

Att hyra en stjärna

En våldsamt intressant artikel där Hal R. Varian, professor i företagande och information management vid Berkeley, jämför kostnaden för en stjärna med kostnader för produktionen av en film. Han använder hyra som en bild för hur problemet faktiskt är genomgående. Han sätter det sedan i sammanhanget runt en billigare och enklare väg till att skapa film vilket innebär ett reellt hot för fr a film som ligger i en mellanklass mellan underground och blockbusters. Men självklart också därmed ett hot mot Hollywood.

Economic rent comes from scarcity. It is true that there is only one Tom Cruise, but it is equally true that there are only 24 hours in a day. The more time young people spend watching Lonelygirl15, the less time they will have to watch Mr. Cruise.

Läs artikeln (efter registrering) på New York Times.

Tjugo procent förstört

Analysföretaget Invent Observer har gjort en kontroll av utomhusreklamen, vilket visat att tjugo procent av reklamen är skadad. Visserligen är det hela ett försök att sälja in sin metod för att kontrollera och verifiera kvaliteten för reklamen, men det hela innebär att företaget som handlat upp reklam av CC eller JCD helt enkelt inte får ut allt som de betalat för. Det innebär också sk “bias” för de olika mätmetoder som används av såväl mediebyråer som av utomhusföretagen själva.

Clear Channel lyssnar, men verkar inte så intresserade. JCDecaux har inte ens ett intresse av att lyssna. De tror att deras produkt är perfekt vilket vi har bevis på att den inte är. (Dagens Media)

Och det lär inte bli bättre av att det nu går rykten om att JC Decaux kanske kan komma att köpa upp Clear Channel. I Sverige skulle det innebära ett fullständigt monopol på utomhusannonsering. (Resumé)

Kallt kaffe en succé i Sverige

Att sälja kallt kaffe i Sverige. Och öka försäljningen med 30 % på några månader. Att peta ut Kraft och Löfbergs från hyllorna. Det är vad Emmi gjort med sina triangelformade koppar av kallt gott kaffe.

Tricket är lanseringsmixen. Timingen är otroligt viktig och att handeln kan lita på att vi arbetar enligt vår handlingsplan. Vi lät ingenting störa lanseringsplanen. Det är annars lätt att man ändrar strategi och man får motgångar och det tror jag handeln uppskattar.

(OMD nyhetsbrev)

En intressant artikel utifrån det faktum att kallt kaffe knappast känns som det första man skulle satsa på gentemot svenska konsumenter – inte utifrån en sorts kulturell analys. Och det är kanske ett av problemen som många analytiker bär på – att man ser för mycket på en sorts traditionell kultur istället för att ligga i framkanten och prognosticera vad som kan tänkas komma.

Märkliga frågor från undersökare

En märklig sak som jag mött under den senaste tiden är när undersökningsföretag ställer frågor om ekonomi och frågar om “den som har huvuddelen av hushållets inkomst”. Det blir för många en väldigt liten skillnad i många hushåll. Och en svår fråga att svara på. Liksom att det inte på något sätt därmed skapar en verklig bild av … verkligheten.

Som att jämföra äpplen och päron

Eftersom både E24 och Martin J skriver om hur stora modebloggarna är kan Johans inlägg om diverse bloggtopplistors glädjesiffror vara viktigt att föra fram. Att jämföra Bloggtoppens siffror med siffror från KIA-index är fullkomligt vansinnigt.

Varför? Jo, för såna här artiklar visar dels på hur illa ställt det kan vara mer researchen inom media, vilket för min del skapar ifrågasättande av deras övriga artiklar om ekonomi. Dels är det ren desinformation gentemot annonsörer och reklamköpare som kan få för sig att de betalar för fem gånger så stor räckvidd mot vad den verkligen är.

Det hela håller på att utveckla sig till en rewind av haussen runt webben som skedde under 98-00, och som sedan skapade en ganska svårartad backlash för marknadsföring på Internet – något som egentligen först nu gjort nätet till ett reellt medium, med någorlunda vettiga siffror både vad gäller räckvidd och impact.

Det är lätt att glömma, både för oss inom bloggosfären men uppenbarligen också för journalister, att bloggen är ett format för att nå early adopters. Bloggen kan inte användas som massmarknadsföringsinstrument, oavsett hur upphottade vissa listor väljer att sina siffror att vara, utan är ett media för att skapa buzz. Liksom att det är ett format för att bygga relationer med befintliga kunder. Men att oreflekterat mena att bloggen är själva grejen gör bara bloggandet en björntjänst.

En intressant aspekt är också det som Jarno Vanhatapio, VD för Nelly, påpekar:

Omvandlingstrafiken, den del som verkligen handlar, är avsevärt högre än vid annonsering på till exempel Aftonbladet.se.

Självklart. Konstigt vore annars. Men – problemet är att det bara säger att bloggläsare har en högre grad av ‘conversion’ – däremot så säger det inget om själva antalet köp. Om fler köp nominellt kommer via bloggar än genom annonsering via Aftonbladet så är det snarare en diskussion om annonseringen via banners på Sveriges största sajt som borde föras. Om inte så är vi åter tillbaka i en diskussion om målgruppen. Att bloggar handlar om något annat än säljinriktad marknadsföring.

Martin Sjöström på Whyred förstår det hela, även om också han gärna framhåller att säljet skapas via bloggarna (utan att faktiskt ge några incitament mer än sitt ord):

Visst påverkar de försäljningen – det är definitivt mer än en känsla jag har. De får saker att snurra.

(E24)

Min bloggarkollega Fredrik Wass påpekar i en kommentar på sin blogg att:

Men vad som ändå är intressant i det här sammanhanget är att modeföretag märker direkt inkommande trafik som leder till köp från flertalet bloggar. Det handlar ju lika mycket om kvalitets- som kvantitetsbesökare. Dvs med rätt besökare kan det som skrivs få stor påverkan även om antalet är lågt. Jag tror många skulle tjäna på att inte stirra sig blinda på besökssiffror utan istället titta på profilen hos de som läser.

En ganska bra bild av den begreppsförvirring som finns just runt både bloggar, besöksstatistik och vad ett format bör användas till.

Bloggar är perfekta för varumärken. Att skapa buzz runt ett visst varumärke, eftersom det innebär en högre grad av relation. Läsaren av en blogg, ex.vis modeblogg, har en relation till bloggaren. Det är något som vissa företag som tidigt prövade på bloggande som marknadsföringskanal missade – det är personen bakom som skapar tillit och kredd för varumärket som han/hon skriver om.

Problemet – som Martin J också tar upp – är att det blir svårare och svårare för läsaren att avgöra om en bloggare verkligen gillar det han/hon skriver om, eller om han/hon är köpt av företaget självt eller ett företag som specialiserat sig på buzz. Förtroendekapitalet hos en bloggare är högt men kan också snabbt försvinna om det visar sig att hon eller han inte är ärlig när det gäller de produkter och märken han eller hon skriver om (tidigare postning om detta: Buzzmarketing går fel).

Detta problem innebär i sin tur att företag som satsar sitt varumärkesarbete i att bli känt via bloggar också riskerar mycket mer eftersom en bloggare som förlorar “ansiktet” också drar med sig de varumärken han eller hon skrivit upp. Och det spelar ingen roll om varumärket inte har “köpt” bloggarens åsikter – om en bloggare visar sig vara alltför köpt får alla varumärken samma negativa släng av sleven. Så tyvärr är Jarno Vanhatapios synpunkt när det gäller bloggen Engla’s Showroom inte speciellt säker: viktigt att hennes blogg fortsätter att handla även om konkurrenterna, annars försvinner trovärdigheten. Trovärdigheten ligger i Englas person och att hon skriver utifrån sitt eget intresse – inte i hur många varumärken hon skriver om.

Fördelen med bloggen är samtidigt det som är risken: att det blir ett sorts “lovemark”. Bloggarna skapar sina personliga varumärken som många gånger är mycket värda för läsarna – en bloggare kan ha en mängd tillskyndare som, ifall “älsklingsbloggen” hotas eller dissas, helt enkelt ger sig på den som talar illa om personen via kommentarer och egna bloginlägg. Det har skett regelrätta [[flame wars]] där läsare hos Engla, Lassbo och andra modebloggare fyllt kommentarsfält med försvar.

Det visar sig nu att statistiken på YouTube knappast är helt tillförlitlig. Om man räknar vad vissa användare har för statistik skulle det innebära att de ser videoklipp på Tuben under dygnet runt i sex månader. Det hela handlar om att komma upp på listor. På samma sätt är det enkelt att höja ett videoklipp genom att helt enkelt automatiskt ladda om det – något som Mashable bevisade genom att göra det. (Internetworld)

Jag vill inte påstå att någon av bloggarna skulle göra såna saker för att öka sina siffror på exempelvis bloggtoppen etc. men det kan vara viktigt att tänka på att det faktiskt går att fejka siffror själv.

MMS presenterar en ny mätmetod

2005 använde vi, enligt MMS, media på följande sätt:

Fram till 8.30 på morgonen har morgontidningen ett starkt grepp om konsumenterna, följt av radio och – betydligt svagare – tv och internet.
Under dagen, fram till 17, är radio klart störst, följt av internet och med tv uppseglande starkt under eftermiddagen.
Mellan 17 och 19 är internet störst, innan tv går förbi och dominerar kvällen – men med internet som klar tvåa.
Kvällspressen har sin konsumtionstopp vid 19-tiden, men det är bara vid ett tillfälle på dygnet, efter 22, som den tillhör de tre mest konsumerade medieformerna.

I mätningen av uppmärksamhet kring olika medieformer dominerar internet under nästan hela dagen – och det är först framåt 22 som tv går om. Uppmärksamheten för radio är generellt låg och är bara störst under tidiga morgonen. Sedan blir det mest skvalfaktor, jämfört med webb och tv.

MMS berättar nu om en ny mätmetod som bättre ska spegla hur mediekonsumtionen faktiskt ser ut. De kallar det ADL – A Day In Life – och ska se hur medieanvändningen ser ut över dagen och framförallt kunna visa på hur olika media spiller över varandra tidsmässigt. (Martin Jönssons blogg Svd)

Tidningar som vann

Tidskriftsgalan har gått av stapeln här i Sverige och vinnarlistan är på sina ställen något av en högoddsare:
Årets populärpress: King
Årets fackpress: Kommunalarbetaren
Årets nya medier: Gatbilar.se (spöade Resume.se)
Årets nykomling: Tromb
Årets journalist: Torbjörn Nilsson på Fokus
Årets medierookie: Karin Kärnéus, Stora & små
Årets AD: Kai Ristilä, Plaza
Årets krönikör: Annika Sundbaum Melin, Tove (slog Leif G W Perssons krönikor i Icakuriren)
Årets marknadsföringspris: Situation Sthlm

Det intressanta är att “Ameliaimperiet” helt blev utan priser. Och att Fokus inte vann nykomlingsklassen.

Och M inom Ameliasfären har just nu en märklig reklamkampanj igång – där redaktionen är avporträtterad i underkläderna.

24-10-06_0843.jpg

(Martin J på SvD)

Ett femtiotal

En ytterligare bild av hur den svenska bloggosfären ser ut får man via Knuff.se och den realtidslista över De 50 mest länkade bloggarna i Sverige. Researcher.se är inte med (däremot systerbloggen Deepedition.com) och märkligt nog är inte heller Adland med – fast den är antagligen mest länkat från engelskspråkiga bloggar om reklam.

För övrigt ser listan ut som väntat (idag ska tilläggas – eftersom Johans imperium av bloggmätning bygger på realtidsmätningar kan det självklart förändras). Nummer ett är Tjuvlyssnat som ju är ett (stulet) koncept och i mångt och mycket läsargenererat. På andra plats är ung vänsters tidigare ordförande Esbati och hans politiska kommentarer medan tredjeplatsen innehas av Karolina Lassbo.

Det man kan se är att, förutom Lassbo och Ett liv i exil (plats nummer 6), är det politiskt inriktade bloggar som är mest länkade (jag räknar Isobel till pseudopolitisk i detta fall). De mer modeinriktade kommer först på tolfte plats med Engla’s Showroom. Och Linda Skugge får nog hjärtsvikt av att bara ligga på femtonde plats efter att ha investerat så mycket kredd i att vara en av de populäraste svenska bloggarna.

Inom Researchers ämne finns ett antal bloggar på listan: redan på sextonde plats återfinns kollegan Beta Alfa. Det gläder mig eftersom det är en blog som Researcher numera hittar mycket innehåll hos. Kullin och Media Culpa återfinns på plats 23, vilket är kul eftersom Researcher och MC funnits ungefär lika länge – vi tillhör den där “gamla” bloggosfären… På plats 38 ligger relativt nystartade NMI och sedan kommer Martin Jönssons medie- och reklamblogg.

Snygg-Lars säljer bättre än Ful-Fia

Enligt en undersökning av en grupp studenter på Handels så är attraktiva expediter en faktor för konsumentens köpbeslut. Magnus Söderlund som lett undersökningen menar att det handlar om att skönhet också lätt tolkas som intelligens och kunskap. (Supermarket / Market)

Jag tycker undersökningen – åtminstone utifrån som den presenteras här – helt enkelt har två problem: dels är den alldeles för liten och datainsamlingen är för smal. De väljer att göra undersökningen i en bokhandel, vilket gagnar för en speciell målgrupp som man undersökt. Samtidigt är det lite att sparka upp öppna dörrar – vi vet redan att skönhet är en fördel i alla delar av livet.

Årets digitala byråer och marknadsförare

Advertising Age har gjort sin årliga byråutnämningslista.

Årets digitala byrå blev Goodby, Silverstein & Partners.

A couple of years ago, there was a lot of introspection about what our involvement in interactive would be. We wanted to be more like the Crispin [Porter & Bogusky] and R/GA people.[…]The key is figuring out what part of the overall story should be told using different channels.

Årets digitala marknadsförare blev Nike:

We create demand for our brand by being flexible about how we tell the story. We do not rigidly stay with one approach. […] We always start with the consumer and then look for the best ways to connect with them.

Årets digitala mediebyrå blev MediaVest.

If you start with the consumer at center, you need an integrated product and strategy — and that’s above the line, below the line and digital. You can’t just be in an interactive silo and expect to put powerful communication plans at the center.

Det är helt klart så att trenden (äntligen) slagit igenom: att marknadskommunikation handlar om integration av alla tänkbara kanaler. På Tendensdagen pratade också Nakeds Niku Banaie om just detta – att ett koncept måste vara medieneutralt och sedan omskapas, revideras utifrån varje media. Och precis som Fast Companys artikel från förra året prognosticerar så har budskapet gått in.