Category Archives: Marketing

Lite söndagsavkoppling

Varför nöja sig med trista raka streck? Gizmodo : Design Barcodes

Ibland är det meningslösa roligast. Gör dina egna felmeddelanden på Error Message Generator.

Äntligen: Christos har stoppat in Central Park i tyg: The Gates. Så klart har ett antal “spoofs” kommit till: Gates-spoof och Crackers(via Boing Boing

Galna kosjukan har hittats hos en get. Läs min kommentar på Deep.Ed – Bloglines.

Hoppsan… vilken miss av MTGs förra VD. Citatet “Good evening ladies, gentlemen and niggers” visar sig vara men myt.

Modern Portfolio Theory – jag fattar ingenting men det verkar ju intressant. (via del.icio.us)

Caffe latte i tobaken

Det är en trend inom tobaksbranschen. Smaksatt tobak är visserligen inget nytt men att såväl snus som cigaretter smakar caffe latte känns som en koncis trend.

Först ut är cigaretterna “Black Devil” (Heupink & Blumen). Taggarna är helt svarta med en markant doft av caffe latte. Design- och konceptmässigt helt rätt för såväl lord Fredruk som för mig :) . De smakar så klart apa men va fan…

En ny snusfabrikör har också sett dagens ljus och släppt “Rocker” (Rocker Production AB). Payoffen är att det är ett snus från Arvika – Utmanaren. Jag gillar att man vågar göra något åt dosan, oval form men tyvärr sämre rent tekniskt än de ordinära. Det innebär dock att den klassiska “snusdoseringen” i bakfickan kan förändras lite.

Fem smaker har Rocker: grov (i fräckt röd dosa), original (citruskänsla i klassisk svart dosa), mint (blå dosa), lakrits (grön? jag vet inte – köpte inte den) och så klart: caffe latte i en guldfärgad dosa:

Caffe latte som trend. Tja, varför inte? Nu har snart varje korvmoj en maskin som kan skapa en sorts caffe latte, och fler och fler caféer lär sig göra det. Caffe latte känns trendigt, trots att det för länge sedan är över bland early adopters. Men precis som för en tjugo år sedan när cafe au lait var den stora grejen så har mjölkfabrikörer och kafferosterier fört fram latten som en möjlighet att höja varumärkesvärdet i de båda produkterna.

Me Too – ändå nöjda

Reeboks nya marknadschef Dennis Baldwin menar att företaget är nöjda med att vara nummer 2 i sportvärlden efter Nike.

“Focusing on Nike isn’t nearly as important as defining our own position and an area we can own in the market and be a clear alternative to them. Look, most industries become a two-brand race and we want to be one of the two brands that come out of people’s mouth first.”

Reebok har satt igång en global kampanj under payoffen “I am what I am”. Det är en $50 miljoners varumärkeskampanj för att “become relevant again” som Reeboks Brian Povinelli säger.

Hip hop och sport, sportstjärnor och mediastars kommer att vara med, men det handlar också om produktplaceringar och sponsorsåtaganden. (Ad Age)

En ny version av logotypen: rbk.

Payoffen I am what I am är samma tagline som i Gamla Testamentet sägs vara det namn som Jahve presenterar sig som för Moses. Antingen har Reebok fått storhetsvansinne eller så har byrån McGarry Bowen missat det helt.
Att vara “me-too”-varumärke är inte sett som något eftersträvansvärt. Ries och Trout har trummat i reklambranschen att vara tvåa så är det ett misslyckande.
Samtidigt handlar Reebok om stora pengar, att vara “second-best” är inte illa när det handlar om miljarder dollar i intäkter. Det verkar dags att mynta ett nytt uttryck: Top of the brands mind

40 % kvinnor och alla spots var för män

“There was a time when $2.4 million was a lot of money. You didn’t spend that kind of coin without a pretty good reason to believe your advertising was going to create awareness, deliver a message or build your brand into a bond with your consumers.”

Åtminstone 40 % av tittarna på Super Bowl är kvinnor. Men reklamen var rejält inriktad mot män som målgrupp.

Vissa bilföretag har börjat att förstå att kvinnor står för majoriteten av bilinköpen men fortfarande är det många av dem som kör “faster than a bullet”-reklam och räknar med att det är män som kommer att köpa det.

Liknande upplevelser ger resten av reklaminslagen från årets SuperBowl – varför tar inte reklamköpare och reklammakare chansen att nå en så stor del av sina potentiella konsumenter? (Ad Age)

Artikeln är en bra genomgång av misstagen många reklaminslag gör. Samtidigt – vad är det som säger att kvinnor inte gillar “faster than the bullet”? Artikeln hamnar i det andra diket – de har en syn på män och kvinnor som inte riktigt känns fräsch. Heller.

Y&R förlorar ännu ett konto

Young & Rubicam, en del av WPP, ser ut att förlora Sony till förmån för Fallon.

Bakgrunden är rejält invecklad och företagen har kommit på kant med varandra.

Y&R, en gång klassisk reklamagentur på Madison Ave., har haft rejält tungt. Både Computer Associates och Burger King har lämnat byrån – bland flera andra konton. (Ad Age)

En diskussion om Sonys kräftgång som varumärke finns också hos Brand Channel.

DUX satsar på vinnande design i alla led

Möbelföretaget DUX kommer att satsa ännu mer på design och varumärkets värden ska genomsyra allt från produkter till sina butiker, liksom med en ny hotellkedja byggt på konceptet.

Tidningen Wallpaper har också utsett DUX 7007 till årets säng, liksom att man börjar att se hur varumärket attraherar en yngre målgrupp. Företagets marknadsdirektör säger:

“– Utmärkelsen ”Best Bed” i ”Design Awards” i Wallpaper är ett kvitto på att DUX och svensk design håller världsklass.”

Hotel DUXIANA är ett nytt koncept där franschisetagare kan välja att driva hotell med enbart DUX-möbler och ett klart varumärkeskoncept som ska driva möbelvarumärket.

DUX väljer också att gå mot ett mer premiummärke och har rensat rejält i sitt ÅF-led. (Newsdesk)

EVM ökar

EVM ökar stadigt. Axfood planerar att ha åtminstone 25 % egna varumärken 2007 och ICA har liknande planer. Idag utgör EVM cirka 15 % av försäljningen vilket är mycket lågt jämfört med övriga Europa. Det är stora pengar det handlar om: en ökning från 15 till 25 % innebär att 20 miljarder kronor går från de externa varumärkena till handelns egna.

Handelns egna märken är populära. Nio av tio konsumenter köper dem, skriver tidningen ATL som hänvisar till en undersökning av Movement Research & Consulting där 8 600 konsumenter som handlar i 70 butiker i hela riket har intervjuats.
Enligt undersökningen köper konsumenterna EMV för att de anser dem prisvärda, billiga, håller god kvalitet och är lika bra som andra varumärken. Bara en liten del av konsumenterna är negativa och oroliga för att sortimentet ska utarmas. Hela 30 procent säger också att de kommer att öka sina inköp av EMV under den kommande tiden.

Kritikerna menar att EVM riskerar att utarma valfriheten medan Egil Bråthe från researchföretaget:

“- Leverantörerna måste byta fot. Som jag ser det har de tre möjligheter; att försöka bibehålla sin position, att i större utsträckning producera butikernas märken, eller att söka sig till nya marknader utanför Sverige.”

(Dagens Media och SSLF)

Siffror, effekt och oberäknelighet

Quickwise har tagit fram ett mått på hur omtyckt reklam är: ett “likeability”-mått. Genom att mäta egenskaper som positiv, unik, tydlighet, grad av intresseskapande, hur reklamen löser ett problem, om det tillför något nytt, humor, irritation och trovärdighet ska man få fram en prognos för reklamens effekt. (Dagens Media)

Det låter bra. Problemet är att alla dessa statistiska mått hela tiden bara är ungefärliga. Eftersom vi jobbar med emotioner, med påverkan av tankar, sinnen och försöker skapa upplevelser så är vi inne på psykologisk mark. Det är få saker psykologin är relativt överens om men att människans psyke är oberäkneligt är det ingen som sätter sig emot. Det är oerhört viktigt att se i samband med att man försöker hitta ett mått för att mäta reklamens effekt som inte helt bygger på försäljningssiffror.

Amatörreklam?

Christian Science har vaknat till och skriver om “amatörreklam” men egentligen om virals och annorlunda mediaval som “reklam-i-pannan“. Bland annat har de gått på myten om att LeeandDan är amatörer och att VW inte hade något med terroristspoten att göra.

Vinkeln i artikeln är intressant – den försöker anspela på att det finns en professionell gren och en mer amatöristisk gren i reklambranschen. Och får en hel del reklamfolk med sig i den teorin. (Christian Science Monitor)

Dålig research. Så enkelt är det. Praoelev eller något liknande.

Ministern ryar om snabbmatsreklam

Konsumentminister Ann-Christin Nykvist förklarar att om inte all reklam för snabbmat som riktar sig till barn stoppas kommer hon arbeta fram en lagstiftning mot den.

“Det kan handla om snabbmatsrestauranger som lockar barn med leksaker, eller flingtillverkare som skapar en populär figur som kopplas till produkten. Ofta säljer man också budskap till oss vuxna, i vår egenskap av föräldrar. Bilder av lyckliga, smala, harmoniska familjer som äter godis eller hamburgare tillsammans.
Det är inga små summor: miljardbelopp läggs på marknadsföring av godis, läsk, glass, snacks och snabbmat i Sverige.
Jag är övertygad om att företagen får något för dessa pengar i form av ökad efterfrågan.
Nu är gränsen nådd. Vi måste sätta stopp för reklam till barn som blir allt mer påträngande.”

(SvD)

Problemet med lagstiftning mot reklam för snabbmat visar fru Nykvist själv – reklam som riktar sig mot föräldrar är inte reklam riktad mot barn. Frågan är vem som då ska avgöra när reklamen riktar sig mot barnen direkt? Staten? Vem där? Konsumentministern? Diskussionen om snabbmaten är märklig: all skuld för ökad fetma läggs på företagen som tillverkar och säljer snabbmat och produkter inriktade mot barn. Det faktum att gymnastikundervisningen i skolorna har sjunkit markant under de senaste åren, att föräldrar är tvungna att jobba mer och därmed inte hinner göra samma fysiska aktiviteter med sina barn glöms helst bort eftersom det skulle kräva politiska krafttag. Vinsten socialdemokraterna gör med det här är dels att visa att de försöker göra något åt ett hälsoproblem och dels att de vinner poäng genom att ge sig på stora företag som per se är “onda”.

Värdemärke?

“Begreppet ”värdemärke” betyder dock inte i sig att det handlar om ett starkt, positivt varumärke. Men det visar tydligt att värdemärket är detsamma som omvärdens värderingar av varumärket. Negativa och positiva. Sen är det, som vanligt, upp till varumärkesägaren att vårda, utveckla och ladda sitt värdemärke så att det motsvarar uppställda mål.”

(Quo Vadis)

Prispress

Ries och Trout trummar i alla sina böcker in att prissättning inte är ett bra differentieringsverktyg. Coop och Axfoods Willys-kedja verkar ha missat det. De väljer att fajtas med Lidl genom att sänka priserna ännu mer.

Coop har testat en prissänkning på fem procent i Stockholmsområdet och anser att testomgången har visat sig vara oerhört framgångsrik och därmed väljer de att sänka priserna på sin EVM-serie. (SvD)

Det finns vissa faktum att ta ställning till när det handlar om att positionera sig på en marknad: konsumenter har en helt annorlunda inköpsstrategi idag än förut. Man väljer antingen dyra eller billiga varor. Att ligga i mitten är rena döden. Vi vet också att konsumenter inte enbart tittar på prisbilden utan gör avvägningar. Pris gentemot kvalitet gentemot mervärden gentemot status. Så också i dagligvaruhandeln även om det är en svårare formel att räkna på. Continue reading

F&B bygger SVTs varumärke

Forsman & Bodenfors ska arbeta med public service-varumärket för SVT. Det intressanta är just detta – ett reklamfritt (åtminstone relativt…) mediaföretag använder sig av Sveriges mest kända reklambyrå för att kämpa på samma varumärkesarena som sina reklamfinansierade motsvarigheter. Fördelen SVT har är att kunna använda sina tomspottar mellan programmen men kommer också att använda sig av utomhus-vapnet. (Dagens Media)

7 tips för reklamspotar

Laura Ries skriver om reklamen på Super Bowl.

“The question is: Do Super Bowl ads really pay off? The answer is yes and no. There is no doubt that the enormous attention and PR buzz from a successful Super Bowl spot can be helpful. But at a cost of $2.4 million for 30 seconds, is it worth it? For a select few, yes. For most of the others, a definite no.”

Hon ger sju tips för att få tillbaka de dyra reklampengarna:

1. Don’t launch a new product.

2. If your major competitor is advertising, don’t advertise.

3. Be funny, but don’t forget the brand’s message.

4. Create new ads for the game; running last year’s campaign won’t cut it.

5. Try to advertise year after year. Consistency is important.

6. If your brand has no link to fun, football and frat guys, forget it.

7. If no one has ever heard of your brand, don’t advertise.

(The Origin of Brands Blog)

Learning to Behave – lite söndagsläsning

“Behavioral targeting is in a stage of transition and evolution. If we apply the product life cycle to behavioral targeting — introduction, growth, maturity, and decline — it’s barely at the mid-point of introduction. Until we come to a unanimous industry decision on the premise and definition of behavioral targeting, we still have a long way to go before knowing whether it’s a genuine stride that will advance the industry to the next level.
From the agency perspective, we are in constant search to discovery the next “big thing” to wow and pitch to the clients. Behavioral targetingis taking the industry by storm again because it has potential to offer advertiser a seemingly perfect panacea in the ever-crowding online space: ubiquitous and relevant advertising to the most targeted audience. Yet we must not forget the fact that, currently, behavioral targeting is in a fledgling state of growth. Considering its fragmented platform, current deficiencies in standardization and reach, and the lack of industry-wide adoption, behavioral targeting hasn’t even hit puberty. There’s much to learn.”


Behaving Badly: Standardization and Reach

“Smart marketers should constantly revise and expand their offerings’ scope with tailored propositions for every target group and their purchasing behavior. […] Behavioral targeting isn’t just a targeting tool. It’s marketing’s new standard.”

(Learning to behave).

Läs mer om behavioral targeting:Behavioral Marketing in Context
The Three Dimensions of Behavioral Targeting

Behavioral Matchmaking, Part 1: TiVo and Behavioral Targeting

Behavioral Matchmaking, Part 2: Search and Behavioral Targeting

Report: Behavioral Marketing Usage Up 60%
Behavioral Versus Contextual: Why Choose Only One?.

American Express – världens bästa reseföretag

Kontokortsföretaget American Express har blivit utnämnt till årets bästa reseföretag. 165 000 inom resebranschen har röstat.

” American Express är per definition en komplett reseleverantör med global närvaro och och innovativa on-line lösningar, det är anledningen varför kollegor och konkurrenter röstar fram bolaget som världens ledande reseföretag.”

Newsdesk)