Category Archives: Marketing

En klassiker som försvinner

Leave a reply

Den buteljerade kreativiteten, åtminstone enligt myterna, försvinner från Systembolaget. I konkurrens med diverse (bättre) lådviner och utifrån Systembolagets strikta och stenhårda hylleffektmätning så försvinner nu Vino Tinto från bolagets sortiment.

Under namnet “Rött Spanskt Vin” släpptes vinet 1942 för första gången och efterkrigstidens internationalisering gjorde att det fick namnet Vino Tinto 1952. Under dess glansperiod (1955) såldes 1,7 miljoner VT av de 7,7 miljoner vin som alltsomallt såldes. Men idag ligger försäljningen på försiktiga 26 000 liter och år.

Med Vino Tinto letade sig vindrickandet dock också in i stugorna och bidrog till att jämna ut klasskillnaderna i svenskarnas alkoholkonsumtion.”

Idag är det BiB-märken som Golden Gate (vitt) och Chill Out (rött) som är storsäljare med 3,8 respektive 4,8 miljoner liter per år. (N24.se via Beta Alfa 2.0)

Vino Tinto är inget bra rödvin. Det är liksom “rödtjut” personifierat. Men frågan är om produktvarumärket ändå inte har ett så pass stort emotionellt värde att Systembolaget med det här beslutet biter sig själv i svansen (eller tappar påsen)? Om man jämför med när Carlsberg flaggade för att Pommac skulle sluta att tillverkas så är Vino Tinto i samma kaliber när det gäller ett varumärke som är mytiskt. Annica Tiger frågade i kommentarerna till min postning om Pommacs frånfälle:

Alla verkar sakna Pommmac. Men vilka köpte, eller rättare sagt köpte inte Pommac?

Den fortsatta diskussionen runt Pommac (läs här och här) visade just att vissa märken har ett värde som inte motsvarar dess kommersiella potential. Jämförelsevis så står Vino Tinto som symbol för när Sverige blev internationellt, när vi blev en del av resten av världen och började dricka rödvin. Det finns en oerhörd kraft i den storyn men som Systembolaget nu släpper och därmed förlorar stora möjligheter att kapitalisera varumärket utan att det har stora försäljningsmässiga framgångar.

Yrsel har skrivit en skojig – och sorglig – text om det hela: Vinchocken

Underligt analytikeruttalande

5 Replies

En analytiker uttalar sig om Lindex bokslutsrapport och gör en mycket intressant kommentar:

“Det var en jättebra rapport med en fantastisk försäljning, framför allt utvecklingen i jämförbara butiker där uppgången var väldigt stark. Marknadsföringskostnaderna var dock något högre än vad vi räknat med”

(di.se)

Uttalandet gör mig fundersam och lite oroad. Om ett företag gjort en “fantastisk försäljning” handlar det om att marknadsföringen faktiskt varit effektiv. Att då kommentera att “marknadsföringskostnaderna var dock något högre än vad vi räknat med” är i bästa fall ett misstag i arbetet eller plain stupidity. Tyvärr tror jag att insikten om orsak och verkan när det gäller marknadsföring kopplat till försäljning fortfarande är låg – ologiskt men sant. Continue reading →

10 budord för engagerad och interaktiv PR

Leave a reply

Stever Rubel sätter upp tio budord för att “The Era of Participation”

1) Thou shall listen – Utilize every avenue available to you to listen actively to what your publics have to say and feed it back to the right parties.

2) Remember that all creatures great and small are holy – It doesn’t matter if it’s the New York Times calling on you or an individual blogger, both have power. Take them all seriously.

3) Honor thy customer – Create programs that celebrate customers and they will celebrate you.

4) Thou shall not be fake – Keep it real; don’t hide behind characters and phony IDs.

5) Covet thy customers – Don’t sue your fans. You will alienate them.

6) Thou shall be open and engaging – Involve your customers in the PR process. Invite them to help you develop winning ideas and become your spokespeople.

7) Thou shall embrace blogging – It’s not a fad, it’s here to stay. Be part of it.

8) Thou shall banish corporate speak – People want to hear from you in a human voice. Don’t hind behind corporate speak. It will soon sound like ye olde English.

9) Thou shall tell the truth – If you don’t tell the truth, it will come out anyway.

10) Thou shall thinketh in 360 degrees – Ask not what you can do for your customer, but also what your customer can do for you.

Amen. (Micro Persuasion)

Nobben för reklam

Leave a reply

Det visar sig att det är flest stockholmare som säger Nej tack till direktreklam. Jämfört med övriga landets arton procent som säger ifrån reklam så är det hela 33 % i Stockholmsregionen som sätter upp “reklam undanbedes” på sin brevlåda. (DN – Ekonomi)

Är det egentligen så konstigt att Stockholmarna är de som “Nix:ar” och “Reklam Nej tack:ar” mest? De är utsatta för mest reklam av alla – Stockholm har Sveriges högsta reklamdensitet. Tunnelbana, en outdoorscen som används oerhört mycket och på ett mycket påträngande sätt. Att många Stockholmare därmed väljer att försöka slippa en del reklam – den del av reklamen som de faktiskt kan styra över – är knappast underligt. Jag tror precis som VDn för Swedma att man måste selektera reklamen mer – men jag menar att den måste selekteras mer generellt. Oavsett vilket format det handlar om måste vi i branschen bli bättre på att hitta rätt målgrupp vid rätt tidpunkt med rätt erbjudanden.

Kampanjer utan långsiktighet

Leave a reply

Jag läste lite om hur Buzzador säljer in sin affärsidé. Jag är skeptisk:

I takt med att traditionell reklam tappar i effekt och det sker en allt ökad fragmentering av mediekonsumtionen, har företag behov av att hitta nya marknadsföringskanaler.
Som svar på detta startar Buzzador Sveriges första förpackade mun-till-mun marknadsföringskoncept.
Buzzador håller på att skapa en portal med mun-till-mun marknadsföringsambassadörer. Vi vet vilka intressen de har och vad de arbetar med och var de finns.
Buzzador erbjuder sedan företag att köpa kampanjer riktade till alla Buzzadorer eller en målgruppsbestämd del av Buzzadorerna. De får sedan från Buzzador ett kampanjupplägg och produktprover hemsända. De ska sedan med hjälp av mun-till-mun metoden berätta om produkten för sina vänner, arbetskamrater mm.

(buzzador.com)

Buzzador säger en sak till sina ambassadörer och en annan till sina kunder. Inte ett ljud om den svåra och många gånger för varumärket farliga väg som buzz marketing handlar om. Ett ytterligare problem är att Buzzador blandar ihop WOM med buzz marketing. Visst har de nära släktskap men det är inte samma utgångspunkter.
Det problem som diskuterats såväl inom WOMMA som i den internationella reklambranschen visas flagrant upp av Buzzador: buzz marketing bör inte hanteras av personer som ser det som en kortsiktig kampanjemöjlighet. Buzz skapas bäst runt varumärken och utifrån långsiktigt arbete med PR och det skapar i sin tur WOM.

Varumärket är affärsstrategin

1 Reply

Dagens Industri har startat en “varumärkesskola”. Många bra saker redan i del 1. Åsa Myrdal Bratt säger exempelvis:

Ändå finns det, speciellt hos många mindre och medelstora företag men även en del större business to business-företag, en uppfattning att varumärken handlar om kommunikation eller reklam, och att frågan därför hör hemma hos kommunikations- eller marknadsdirektören.

Hennes springande punkt handlar om att varumärkesstrategin i mångt och mycket kan ta över den vikt som affärsstrategierna haft eftersom konkurrensen är så mycket större idag än förut.

Bratt Myrdal tar upp mediernas fragmentering som en anledning att arbeta med varumärkesvärden i samma mått som andra värden för företagens strategiska arbete. En ytterligare del ligger i den stora fragmentering av varumärken som skett – och inte sällan varje enskilt varumärkes fragmentisering genom att varumärket sällan ses just som en del av affärsstrategin – eller kanske borde ses just som affärsstrategi. Men också att det finns så många värden som varumärket kan fyllas av på grund av värdenas inneboende subjektivitet.

Daniel Tingström på Reklamfeber uttrycker tyvärr i sin korta kommentar om DIs varumärkesskola en åsikt som jag ofta möter inom min egen bransch:

Bullshit eller da shit?

Det borde inte ens en reklamare behöva fråga 2006. Branding och varumärkesstrategier har en alltför viktig plats för att nå effekt med marknadsföring för att avfärdas på enkelt.

Buzzmarketing går fel

20 Replies

Det finns en fara i att buzz marketing tas upp av ett antal kortsiktiga och pengakåta företag vilket kommer att förstöra själva formatet. På samma sätt som att telemarketingformatet hamnade i händerna på allt för okunniga personer utan insikt om formatets fördelar eller om konsumenters beteenden. Den buzzmarketing vi hittills sett är tyvärr riktigt dåligt skapad.

Exempelvis har Buzzador liksom Buzzparadise totalt misslyckats med att skapa riktig buzzmarknadsföring. De sistnämnda har exempelvis missat att göra god research på vilka personer som ligger bakom olika bloggar (exempelvis skickade de ett insmickrande mail till tidningen M3; läs hos Uppkopplat).

När det gäller båda så har de bloggar som är knutna till företagen skrivit texter som knappast skapar någon buzz – det är postningar som utgår från någon sorts känsla av att “nu har jag fått produkt X så då måste jag skriva en text om det” och det känns extremt blodfattigt och lite som skoluppsatser. Det blir liksom knappast bra när personerna som ska vara ambassadörer för varumärkena skriver om det i en fotriktig stil – det som fattas är bara “observera att denna postning är reklam” överst. Se några exempel: Exotica – Buzzador, buzzador på knuff.se, Legally blonde – Min nya vän, Pash Blogg Sthlm, Aggeman.se | När utsidan är viktigast, kg800 på knuff.se, Karolina Lassbo – en glamourprinsessas dagbok: Min nya mobiltelefon.

Fördelarna är självklart att företagen får ut sitt namn/sin produkt i medvetandet hos bloggläsarna. Och de bloggar som dels är kända, där personerna har förtroendekapital hos sina läsare och som inte skriver rakt av om att de “fått telefonen för att skriva om den” innebär självklart ett plus på investeringen. Negativt är att de flesta skriver om produkterna utifrån en sorts knepig stolthet över att vara “buzzador” dvs. utvald. Som läsare inser jag direkt att det hela handlar om reklam och får knappast någon större lust att skaffa just den produkten.

Rent farligt för varumärket är när såna här saker händer (vilket visar att Buzzador sannerligen är ett riktigt stolpskott till företag):

Det började med att paketet levererades till W Petersen istället för till H Johansson. När jag väl lyckats lokalisera det känner jag att det luktar nån kryddig marinad om kartongen. Det visar sig att de två översta förpackningarna är alldeles ljumma och de två understa har spruckit. Det var bara att slänga allt i sophinken. (LipGloss Bitch)

Det innebär att Kronfågels varumärke utsätts för en oerhört stor fara eftersom kycklingen kan ha blivit dålig av usel hantering från Buzzadors sida – och om någon äter den dåliga kycklingen blir det självklart mycket diskussioner vilket medför att Kronfågel blir den som förlorar stora pengar i imagebygge.

En annan sak jag är förvånad över är att personer som Lassbo och Legally Blonde väljer att “sälja sig” till såna här kampanjer – deras förtroendekapital urholkas snabbt. Deras varumärken blir inte lika mycket värda för framtida samarbetspartners. Det borde vara något som man verkligen använder med måtta. Jag har ställts inför samma problem – om jag valde att köra annonser på Researcher skulle jag tjäna rätt bra med slantar. Men det innebär samtidigt att jag som analytiker och reklamstrateg ställer mig i en prekär situation. Min objektivitet kan ifrågasättas och det är något som jag inte behöver. Problemet för exempelvis Lassbo och Ida är att det framöver alltid kommer att finnas en fundering hos deras läsare om det de skriver om är “köpt” av ett företag.

Bengt på Frihetens Vingar har skrivit en postning om det hela: Buzzreklam förstör bloggarnas trovärdighet.

The Mentos Experience

1 Reply

Ett antal filmer på nätet visar hur människor använder sig av Mentos mintkarameller för att skapa fontäner av dietläsk (oftast Diet Coke). Det är spektakulärt och rätt geekigt. Snyggast är filmen med två män i vita rockar som skapat en sorts “fontänsymfoni”: Extreme Diet Coke and Mentos Experiment. Enligt Mentos kan det finnas närmare 800 filmer runtom på nätet (flest kan man självklart hitta på You Tube respektive på Google Video). Mentos är glada för uppmärksamheten och deras marknadschef för den nordamerikanska marknaden menar att värdet av det hela borde vara närmare $10 miljoner. Om det är sant är det hälften av Mentos hela årliga reklambudget.
Diet Coke ‘experiment’ gives Mentos a surge in publicity (via Mymarkup)

Det visar sig att Mentos vill anlita de som skapade Extreme-filmen för att använda i sin marknadsföring. (Realtid.se)

Jag antar att Coca Cola är måttligt roade ((Något som Coca Colas Susan McDermott också uttrycker i sin lakoniska kommentar till WSJ: “We would hope people want to drink (Diet Coke) more than try experiments with it.”)) av att Mentos tänker använda deras varumärke för att göra reklam för sitt eget.
Hela Mentos-grejen känns som om företaget alltför mycket lyssnat på buzz marketing-evangelisterna och tror att viral marknadsföring alltid är bra för ett varumärke. Problemet blir att man väljer att rida på en våg av något som inte har med produktens kärnvärden och ursprungliga funktion ((McDermott menar samma sak som mig när det gäller Coca Colas oönskade delaktighet i buzzen: “craziness with Mentos … doesn’t fit with the brand personality” of Diet Coke”)) att göra – Mentos är mintkarameller som ska stoppas i munnen. Inte i Diet Coke-flaskor. Det var aldrig meningen och frågan är vad Mentos förväntar sig att det här ska ge långsiktigt.
Mentos marknadschef har ett märkligt sätt att räkna. Visst kan man i rena mediaköp och uppmärksamhet räkna som han gör – problemet är att de inte har någon kontroll över det hela och att varumärket inte nödvändigtvis kommuniceras enligt givna premisser och därmed ökar uppmärksamheten inte nödvändigtvis positiv varumärkesigenkänning.
Rent estetiskt är det också relativt motbjudande bilder av sprutande brun dryck. Jag tror tyvärr att Mentos inte kommer att tjäna något på det här – snarare kan det i längden skada varumärket.

Asackers soundbites

Leave a reply

Fredrik har hittat en intressant collagefilm med Tom Asacker och det är ett antal bra soundbites han levererar:

– A brand is an expectation. It is not a promise. And there is a big big difference.
– Repetition does not cause memory. Relevance and emotion cause memory.
– The brands that are going to be big today are the ones that tap into the social changes taking place. Not quality. Not service. Not well financed. Not well known. Taking advantage of, and watching the changes taking place in the market place.

(bisonblog)

Att vara politisk

Leave a reply

Marc Jacobs 2142 Fillmore Street San Francisco Pacific Heights väljer att blanda politik och mode. Med stora bokstäver har man skyltat upp “Worst President Ever”. Det är inte första gången som Jacobs varumärke gör politiska utspel – och det handlar inte egentligen om politik utan om att använda sig av uppmärksamheten för att positionera sig. Företagets grafiska profil använder sig av ett blått-vitt-rött tema som enligt dem själva är “patriotiskt” men som en del reagerar negativt mot. (SF Gate)

257 miljoner/dag men förändringen kommer

Leave a reply

Att bli officiell VM-sponsor kostar 333 miljoner. Femton företag (Adidas, Budweiser, Coca-Cola, Coni-Online, Deutsche Telekom, Emirates, Avaya, Yahoo, Fujifilm, Gillette, Hyundai, Mastercard, McDonald’s, Philips och Toshiba) har köpt rätten att använda sig av logotypen och orden Fifa World Cup. För att få ut något av det krävs en minst lika stor reklamsatsning. Och många andra har satsat stort på fotbolls-VM vilket innebär att man mellan tummen och pekfingret kan säga att vi får reklam för 257 miljoner per dag under VM. (Realtid)

Många analytiker har under de senaste åren flaggat för att något kommer att förändras. Visserligen menar många att OS 2008 i Peking kommer vara reklamtätast någonsin men de generella förändringar i mediamixen som snabbare och snabbare sker kommer också självklart få genomslag inom sportevenemangen. Redan i år var Super Bowl utan rekord och kunde se tecken på avmattning av reklamköpen och mer och mer satsas på en mer relationsinriktad marknadsföring från de största annonsörerna. Och en produktplacering genom sponsring av spelare och lag innebär att spelarens varumärke sammankopplas med företagets varumärke – detta accentueras av annan reklam. Men det är den trinitariska relationen mellan spelare – varumärke – åskådare/konsument som är det viktiga.
Det kommer att accelerera – när såväl buzz marketing som andra nya relationsdrivna reklamformat vuxit till sig så kommer den traditionella reklamen få spela “andra fiol”.

Viktiga siffror för mediemixen

1 Reply

Group M, en grupp mediestrateger knutna till WPP, har visat siffror att onlineannonseringen kommer att gå om printannonseringen redan år 2007. (Brand Republic). Samma sak gäller för TV-reklam enligt strategigruppen Digital Strategy Consultning. Mot slutet av årtiondet kommer internet vara en större reklamkanal än TV i Storbrittanien. Gruppens VD Danny Meadows-Klue ser bland annat den ökade användningen av Internet bland stora delar av befolkningen, liksom det faktum att internetmediet är interaktivt och då ofta också reklaminsatserna:

En publik som aktivt söker sig fram till en kampanjsajt för en bil är så mycket mer värd än någon som passivt översköljs av tv-reklam.

Han ser också såväl ett behov såväl som möjligheten att nå högre effekt genom att låta reklamen utgå från en mer strikt målgruppsstyrning och en genomtänkt – “smart” – optimering av när, var och hur reklamen sänds till en konsument. (Dagens Media)

Det jag ibland kan känna mig frustrerad över är att många kunder väljer att tänka Internet som en relativt ointressant sidogrej i mediemixen. Tyvärr förlorar många svenska konsumentvarumärken en möjlig fördel genom att inte vara fullt lika hungriga som stora multinationella företag när det gäller att skapa relationer via webben. Jag tror de siffror som de båda grupperna släppt, självklart utifrån det värde de själva tror sig kunna få ut av det, är viktiga. Onlinedelen av reklamkakan rusar mot den punkt där dess kritiska massa helt enkelt kommer att skapa en oerhört stark utveckling.

Sveriges Annonsörer spår att onlineannonseringen kommer att gå om TV-reklamen på svensk mark redan om två år. (Resumé)

Är kreativa medieval effektiva?

Leave a reply

En uppsats vid Handels i Stockholm visar att annorlunda medieval ger högre effekt än mer traditionella eftersom

företag som använder okonventionella medier kan agera utan konkurrens inom mediet.

Enligt forskarna finns det en hög generaliserbarhet när det gäller produkter med lågt konsumentengagemang. I det fall som de använt för att mäta effekten så är det genom att använda brandsläckare som reklammedia.

Man kan lugnt påstå att uppsatsen blir totalt sågad av kommentatorerna – som för en gång skull faktiskt är rejält sansade. (Dagens Media)

Jag tycker att en av kommentatorerna slår huvudet på spiken: “Hur länge är en kretiv mediekanal kreativ och unik?”. Det är det som är frågan och det som i slutänden är skillnaden mellan strategiskt riktiga kreativa medieval och enbart kreativitet för en kortsiktig buzz-effekt.

Östros förklarar ingenting

Leave a reply

Thomas Östros förklarar, i samband med en interpellation, de stora reklaminköpen som statliga bolag gör:

hur bolag väljer att marknadsföra sig är inte en fråga för ägaren utan för styrelsen och lendingen

(SvD)

Det Östros glömmer är att staten med andra ord är med och väljer eftersom de sitter i styrelserna.

Mediebyråernas bojkott – en fara för publicistiska friheten

3 Replies

En märklig uppmaning till bojkott av Aftonbladet har kommit upp efter tidningens publicering av en intervju med flickan som blev våldtagen och vars kompis dödades. Det är flera av de största svenska mediebyråerna som uppmanar sina kunder att inte annonsera i Aftonbladet. Minst sagt märkliga, för att inte säga underliga uttalanden gör exempelvis Daniel Collin, VD på Mediaedge CIA:

Det är för jäkligt att inte kvällstidningarna, och i det här fallet Aftonbladet, tar ett större samhällsansvar. Att påstå att detta skulle vara i “allmänhetens intresse” är befängt. Om inte tidningen tar ansvar, och om inte dess läsare förstår att de kan påverka utvecklingen, kan mediebyråerna och annonsörerna ta sitt ansvar.

Och han fortsätter med att uppmana annonsörerna att påverka tidningens publicistiska val via plånboken:

Alla som reagerar borde också börja agera. Jag skulle vara beredd att diskutera en bojkott om det är vad som krävs för att få stopp för den demoraliserande utvecklingen.

Vizeums VD Stefan Barholm menar att bojkott är det sista (ospecificerat vad som tidningarna ska låta bli att göra för att en bojkott ska ske) utvägen men att det måste initieras en diskussion om innehåll och att tidningarna måste ta ett “större grepp” istället för att jaga “kortsiktiga publicistiska vinster” (sic!). Louise Fallenius på Carat menar att publiceringen av intervjun är ett övertramp och att det både är etiskt felaktigt men också kommersiellt galet att publicera en sådan artikel. Även Anders Ericson, VD hos Sveriges Annonsörer, går på en möjlig bojkottslinje:

Det skulle inte vara omöjligt. Det är bra att vi tar ansvar kring moral och etik i branschen.

Den enda som faktiskt lyfter upp den viktigaste frågan är OMD:s VD Carl Wåreus, som har Aftonbladet som kund:

Det spelar ingen roll om det är negativt eller positivt innehåll. Det redaktionella måste frikopplas från annonseringen oavsett medium.

(Dagens Media via load)

Daniel på bloggen Load säger något vältänkt:

Många förståsigpåare och moralpaniska tyckare har ondgjort sig över namn- och bildpubliceringen på den 13-åriga flicka som blev våldtagen och misshandlad i Västerhaninge. Man gör sig, oombedda, till flickans och familjens ombud. Man bygger ett alibi av etik för sitt raseri. Men ett tunt sådant.

Det är onekligen intressant att mediebyråerna väljer att så flagrant påpeka att de vill styra publiceringen hos Sveriges största kvällstidning genom att inte sälja medieplats där. Det är på många sätt en mycket märklig upplevelse eftersom en av de stora diskussionerna på senare tid har varit om reklamköp innebär styrning av vad som publiceras. Uppenbarligen anser sig mediebyråerna vara de som styr de publicistiska valen och att medierna inte är fria gentemot de kommersiella krafterna.

Continue reading →

Behavior targeting gone bad

Leave a reply

Vi strateger pratar gärna om att segmentera målgruppen och att använda databaser för att göra god och effektiv target marketing. Men ibland blir det inte helt rätt. Företaget Zip.ca kom på den lysande idén att använda sig av datamining för att skicka ut bonus-DVD till sina kunder. Det verkar dock som om det någonstans blivit lite fel i relationsprogrammerandet: läs på A bit of ‘ew’, a bit of ‘ha,ha!’ (via användbart)

Barn luras till att konsumera

1 Reply

…och?

Sveriges konsumentråd har anmält både Hemglass och Karamellkungen till KO för deras reklam riktad direkt mot barn. På internet. Tillsammans med forskare vid institutionen för media och kommunikation vid Lunds universitet har Sveriges konsumentråd undersökt företagens hemsidor och olika communities. Det lobbyisterna vänder sig emot är att reklamen är byggd som underhållning: genom onlinespel och tävlingar. Jan Bertoft på Sveriges konsumentråd förklarar:

Reklamen är till för att skapa en relation med barnet tidigt och ämnad att ändra eller grundlägga ett beteende genom att vara barnets kompis. Det är allvarligt det livsmedelsföretagen håller på med om man försöker påverka barn att konsumera mer ohälsosam mat.

Undersökningen skulle vara till för att “mäta den kommersiella påverkan mot barn, men också att ha en grund för lobbying och debatt.” – samtidigt väljer lobbyorganisationen att anmäla två av de granskade företagen. Anledningen är, enligt Bertoft:

Reklam på internet ökar dramatiskt, men ser ofta ut som underhållning. Barn har extra svårt att känna igen vad som är kommersiell påverkan. För att få en tydlig praxis vill vi ha en rättslig prövning och KO-anmäler därför två webbplatser.

(Dagens Media och pressreleasen hittar du hos Newsdesk)

Det är onekligen märkligt val av företag att anmäla. Av 93 webbplatser borde det finnas andra företag som använder sig av minst lika “förtäckt” reklam riktad till barn. Onekligen är det storleken som spelar roll – att ge sig på de stora bovarna skulle kosta för mycket.
Diskursen visar också på ett problem med olika marknadsföringslagar – de hinner inte med den tekniska, och därmed den innehållsmässiga, utvecklingen. Förtäckt reklam behöver inte vara förtäckt på nätet – oavsett om det handlar om underhållning eller spel.

Calling names

Leave a reply

Företaget anatomicals har onekligen lyckats att skapa intressanta namn på sina produkter. Man kan undra om de använts sig av Snark Huntings Wordboard Naming Forums…

Seth Godin ger, efter en läsvärd och intressant exposé genom varumärkesnamnens historia, två råd när det gäller att skapa namn:

There are two things you should keep in mind:
1. don’t use a placeholder name. People will fall in love with it. Find your name, use that name and that’s it.
2. don’t listen to what your friends and neighbors and colleagues tell you about a name.

Ditt varumärke är du

Leave a reply

Tonise Paul, VD för Energy BBDO pratar om det personliga varumärket. Det är knappast några nyheter men väl sammanställt:

Personal branding is the shaping and management over time of what a person stands for and how they express that in what they do and say. It’s about developing a good sense of who you are and being true to it. […] The way to go about “living your brand” is to uncover what you do best and what’s most important to you. Those two things are the primary guideposts for building a strong personal brand. As for wearing shocking pink, if you’re passionate about pink and it’s a genuine reflection of you and what you want to express to the world, it works. The key is authenticity. […]My mother’s brand was very well defined, although she never said it: Faith, family and veal cutlets (she was an amazing cook). This reflected who she was, how she spent her time and what gave her fulfillment in life.

(TCW Magazine)