Martin Lindström ((Brandsense)) menar att marknadsföring använder alltför få av våra sinnen. Och då är det intressant att veta vad som faktiskt väcker vårt intresse. I en studie från King’s College har tretusen personer fått besvara vilka ljud som är vackrast respektive värst. Klar etta på gillandetoppen är ljudet av vin som hälls upp ur en flaska. Värst är ett gråtande barn. (Expressen)
Avmattningen väntar på sig. TV4 visar vinst 89 miljoner kronor för andra kvartalet. (N24.se)
Den smått osannolika 40 miljonerskampanjen som Telenor kört i samband med namnbytet har fungerat. Varumärkesigenkänningen har ökat markant – från tre till fyrtio procent. Och de har inte sett något tapp i samband med att de bytte namn på mobilsidan – det som reklamkampanjen mest handlade om. (N24.se)
En lägre effekt för alla de pengarna borde setts som ett fiasko. Frågan är om det inte till och med är rätt lågt om man ser den oerhört höga närvaro varumärket haft i TV-reklam. Det intressanta med varumärkesigenkänning eller det som Telenor kallar “spontan igenkänning” säger inte om det är en positiv, negativ eller bara objektiv igenkänning av ett varumärke. Problemet är att Telenor, till skillnad mot Vodafone, knappast känns som speciellt “sexiga” i marknadsföringsmening – TV-reklamen består av töntar som visserligen startades i slutet av Vodafones tillvaro men fortsätter nu. Vodafone hade stöd i internationell reklam och skapade livsstilskänsla där medan Telenor byggt hela sin marknadsföring på indirekt mobbing, mammaknuten fåntratt och lätt debil Östermalmspojk. Marknadsföringsmässig position ligger väldigt nära Telia Mobile, vilket är ett mycket märkligt om än inte ovanligt val. Men kanske inte i längden så smart.
Tidigare postningar:
Sony fortsätter att bygga upp en hel del buzz runt sina reklamfilmer för Bravia. Inför den nya kommer man att kunna följa tillkomsten via vlogs och bloggar. Läs själv på The Bravia Advert. (tipstack till Coolz0r)
Helt klart ett smart sätt att inte bara få reklamen att leva längre efter att den släppts utan även att skapa en förväntan innan.
Att Isabella Rosellini återigen blir kampanjansikte är knappast något speciellt – inte ens om det är Lindex. Det går i linje med annan celeb-advertising som pågått under senaste åren. Bara senaste året handlar det om Liz Hurley för MQ och Madonna för H&M. (N24.se)
Det intressanta är den trend som är genomgående inom modebranschen – att välja kvinnor som inte bara är kända utan också kommit över 40-årsåldern. Rosellini är 54, Madonna är 49 och Liz Hurley 41. Helt klart visar det att modebranschen börjat att inse att det inte längre är ungdom som är det som konsumenterna söker utan personlighet. Oavsett ålder. Styrkan i den här trenden är hög – och det kommer att fortsätta under en lång tid på grund av den demografi som vi står inför med en stor grupp personer som ligger i åldrarna 45+. Fler och fler företag inser att det är dags att överge 15-45-segmentet även när man tittar på den strategiska målgruppen.
Coca Cola Company har valt att re-designa Sprite-logotypen och burken. Man har i reklamen valt att centrera kring “SubLYMONal” som är Sprites smaksättare. (Coca-Cola – Press Center)
Udda reklamfilm som driver till sajten sublymonal.com och det hela känns som CP+B on acid.
Beta Alfa har hittat nyheten att CBS ska börja att göra reklam på ägg. Det är som vanligt – inget nytt under reklamens heta sol: redan 2004 postade Dab en nyhet om det på Adland. Och Eggfusion som skapat tekniken bakom kläckte (sic!) idén redan 2001. (New York Times). De ser en potential i att använda sig av frukosten som reklamkanal:
If the shear number of potential impressions isn’t enough to grab your attention (over 50 billion eggs sold in the retail channel each year), the interaction consumers have with your message should.
CBS plan är att verkligen använda sig av äggande reklam (katjing!) i stor skal(a) ((kan inte hjälpa det men det är CBS egna copy-förslag som ger de dåliga skämten)):
In September, CBS plans to start using a new place to advertise its fall television lineup: your breakfast. The network plans to announce today that it will place laser imprints of its trademark eye insignia, as well as logos for some of its shows, on eggs — 35 million of them in September and October.
Att använda sig av mat är inget nytt – ta en tur genom både MIT AD-labs postningar och de exempel som finns på Adland: här och här. En avancerad form av skalad (…) reklam hittar du här och här
Jag tror att det i längden inte är positivt att använda sig av mat för att göra reklam – inte på det här sättet. Reklam upplevs redan idag som oerhört intrångsbenägen på det personliga planet och att frukostäggen blir kokta med reklambudskapen på gör det hela knappast bättre.
Vem har rätt till en smiley-gubbe? Än så länge är det oklart i en strid mellan det franska företaget Smiley World och Walmart. (di.se)
En strid som väl mest visar att hela varumärkesskyddet håller på att rasa ihop när alla symboler ska skyddas in absurdum.
Advergirl dissar CP+B och den senaste versionen av deras reklam för Burger King. Och jag kan vara böjd att hålla med henne:
Dancing chickens, the costumed King, objectified showgirls, WWII-era illustration, NASCAR, Superman… can a burger ad budget really be all things to all people?
(advergirl som hittade det via Exit Creative)
Darren Rowse på Problogger har, på grund av sin pappaledighet, valt att starta en serie med en-frågeintervjuer med high-endbloggare. Frågan lyder: What would you do differently if you had to start your blog again?. Du kan bland annat läsa vad Seth Godin, Guy Kawasaki, Hugh McLeod, Robert Scoble tänker så här i efterhand.
Fuji Film, som haft det tufft i samband med den oerhört starka och snabba utvecklingen inom digitalisering har valt att släppa sin gamla logotyp och skapa en ny. Man har också valt att slå samman sina olika märken FUJIFILM Corporation and Fuji Xerox Co., Ltd till Fuji Film Corporation. Varumärkets kärnvärden ska ligga i utvecklingen framåt:
With a sharp accent design in the center of the logo, Fujifilm aims to express its commitment to advanced technologies. The dash of red expresses its determination for continuous innovation. At the same time, Fujifilm will continue to use green as its corporate color, inheriting its established brand assets.
Jag håller med Visa attityd att det är skönt att någon vågar låta bli den rådande 3D-trenden.
Andreas Gustafsson sätter fingret på en viktig fråga men lyckas, precis som ETC. brukar, att göra en sorts vänstervriden generalism. Läs hans krönika i Dagens Media.
Slutlektion för DIs varumärkesskola: 10 goda råd – så blir ditt varumärke vinnare. Det viktigaste finns i början:
företaget och ledningen [måste] vara medveten om att det är ett stort åtagande som kräver uthållighet, drivkraft och trovärdighet hos alla inblandade.
Bra påpekanden. Problemet är väl att det knappast är så här “lätt”.
Via Visa attityd får vi nys om MasterCards nya logotyp (även Beta Alfa skriver om det). Ännu en logotyp som går från det strikta 2D till en väl “blurrig” fejkad 3D-version.
Jag gillar kärnvärdena som gör att de väljer MasterCard Worldwide och “Heart of commerce” som copydriv.
En minst sagt kritisk film:
“Advertising wants to be your wildest dreams.” Yepp.
(onekligen ett inlägg i den lätt debila debatten runt reklam på Ett liv i exil)
En sak är säker – ett varumärkes störst tillgång är de anställda. Men det är också det största hotet. Nu senast är det Coca Cola som höll på att bli av med sitt recept – genom att högt uppsatta anställda inom företaget valde att försöka sälja det – till Pepsi. (Aftonbladet)
Beta Alfa 2.0 uppmärksammar mig på att Aftonbladet tagit upp buzzfenomenet i två artiklar. I den ena förklarar Pär Tunström på Buzzador hela idén med det rätt invecklade:
Allt handlar om att få igång ett snack om produkten. Vårt mål är att få konsumenten att prata med konsumenten om varan.
Resten av artikeln är ett misch-masch av Buzzadors eget insäljande av sin “tjänst” med vissa försök av journalisten att peta in en del kritik.
Den andra artikeln får Magnus Söderlund på Handels och även Anna Serner möjlighet att tycka till om buzz marketing och båda oroar sig för att formatet innebär ytterligare en högre densitet av reklam och intrång i det privata rummet. Serner för också fram faran för det “buzzade” varumärket. ((Ungefär samma saker som jag gör i min postning Kampanjer utan långsiktighet.))
Intressant i sammanhanget är kanske den lilla inflikning som finns i den första artikeln – något som jag undrar om alla bloggande buzzare insett:
Om agenten inte gillar produkten ska denne nämligen vara tyst. En motsatt “buzz” är mycket skadlig. ((Något som Buzzador helt klart redan fått problem med i samband med deras utskick av tester av en ny produkt för Kronfågel.)) De flesta som skrivit om kampanjen har antingen inte fått något paket eller så var paketen trasiga och därmed var produkterna förstörda (och livsfarliga).
Men det är också ett tänkvärt, och lärorikt citat som ändå visar att buzz marketing inte fungerar om den inte är lätt “dold”. Det är “buzzadoren” Anette Brundin som förklarar varför hon inte är rädd att förlora sina vänner om hon gör reklam:
Nej, detta sättet känns ju inte alls lika påfluget som om någon kommer fram på stan. Man tänker liksom inte på att det är reklam. Continue reading
Höjden av buzz marketing – Volvo ger en XC90 till påven. Och i sann italiensk anda går uttalandena i en katolsk gråtmildhet:
Vi är väldigt glada och stolta över möjligheten att ge en bil till Påven. Säkerhet har alltid varit ett kärnvärde hos Volvo. Vårt starka engagemangför att skydda och rädda liv kunde inte ha mottagit ett högre och mer rörande erkännande.
(di.se)
Tio mycket bra råd inför ett varumärkesarbete finns hos di.se. Och ett antal läsarfrågor besvaras mycket vist. Bäst är svaret på frågan om vilka de vanligaste felen är i varumärkesprojekt:
Det vanligaste felet är att man tror att det räcker med ett kort varumärkesprojekt och att man sedan är färdig. Strategi utgör bara 10 procent. Genomförandet utgör 90 procent. Man måste leva med planen.
Amen.
Som om det vore något nytt?
Det skapas positiva känslor när man möter en vacker person. Dessa positiva känslorna bidrar sedan till att kunder tillskriver medarbetaren ytterligare egenskaper, som kunden egentligen inte vet något om. Exempelvis förhöjs personens intelligens och pålitlighet. Detta gör att kundens bedömning av företaget blir mer positiv
Det är en undersökning från Handelshögskolan som testat detta och kunnat lägga ännu ett bevis till högen av fakta om att vi är suckers för skönhet.
Magnus Söderlund som varit med och skrivit uppsatsen är krass när han ger tips för mindre attraktiva medarbetare:
Det finns medel för påverkan, som val av kläder, frisyr och smink.
(N24.se)