Romantik och pilsner – en annan bild av svensk midsommar: Blå stunder. Lite annat än den den tyska versionen.
Och via Adland får vi se den fortsatta dissen av svensk midsommar: IKEA midsummer in Sweden part two.
Romantik och pilsner – en annan bild av svensk midsommar: Blå stunder. Lite annat än den den tyska versionen.
Och via Adland får vi se den fortsatta dissen av svensk midsommar: IKEA midsummer in Sweden part two.
Metros klagan på att Stockholm City skulle sysslat med prisdumpning på annonsplatser får inget medhåll från Konkurrensverket. Det som Metro och MTG är ute efter är Bonniers olika kombinationserbjudanden där annonsering kan köpas i både Stockholm City, DN och Expressen. (SvD)
Det känns som om MTG:s olika bolag mest gnäller nuförtiden. Metro är självklart oroade av att Stockholm City har tagit mycket marknadsandelar från Metro.
Tre och deras webbkampanj var uppe för diskussion om att få Grand Prix. Nu landade det dock “bara” på guld för dem och Lowe Tesch. Grand Prix, två till antalet, gick till Crispin, Porter & Bogusky och DDB Brasil. F&B vann ett silver och ett brons, Otto Proximity tog ett silver och Farfar ett brons. (Resumé)
Forsman & Bodenfors vann ett guldlejon i klassen Press & Outdoor för Volvo-annonsen “Bracket” (en häftklammer mot en sida med småannonser visar hur mycket som får plats i en Volvo) och Lowe Brindfors vann med den i Guldägget omdiskuterade Nintendoannonsen “Prison”. (Resumé)
Ett av de nio lejon som delades ut i direct-klassen togs hem av byrån The Fan Club för deras (lysande) kampanj åt Sydsvenskan med inramade originalfödelseannonser till dem som annonsen handlar om. Kampanjen innebar en rejäl skjuts i PR för såväl byrå som tidning. Samma kampanj fick också ett bronslejon, vilket också Draft och OB respektive Goss och Cyclespec liksom till ANR.BBDO och Pang! Pang!.
(Resumé)
Världens läckraste bloghostess och numera världens mest gravida dylika Åsk Wäppling a k a dabitch är i Sydsvenskan.se där de skriver sanningen – att Sveriges största blogg är Adland.
“Sajten handlar om roliga saker och jag skriver på engelska. Det är två bra sätt att få besökare.”
Hon är coolast. Och det säger jag inte bara för att hon är min php-guru ;). Inte nog med det – hon har sannerligen den coolaste gravida magen också!
Det faktum att svenska HK har förbjudit tyska IKEA att köra reklamfilmer om svensk midsommar har uppmärksammats runt om i blogosfären. Filmer där svensk midsommar mest liknar en bacchanal, med folkdräkter och sprit, och hemsidan (klicka på bilden) har en skönt trashy stil. Payoffen är väl kanske inte den mest revolutionerande copywriting-stilen:
“Som tur är har vi bara tagit med oss det bästa från den svenska midsommaren – midsommarvansinnespriserna.” (Aftonbladets översättning)
Skådespelarna har också fått kalla fötter och menar att inspelningen var förfärlig.
Filmerna kan du se på Aftonbladet: Morgen, Essen, Feiern eller strömmande på SvD.
Läs mer bloggåsikter på Lindas blog, hos MLDesign, på Mogerts blogg och på obli.net.
Det är inte direkt så att det är en tillfällig provokation. Ingen av reklamfilmerna från tyska IKEA är inte lika de svenska “feel good”-svängarna med coola ungar. Här snackar vi rent våld…
Filmerna om svensk midsommar kan inte tas på allvar, och samtidigt ligger de ju faktiskt rätt så nära verkligheten… Det är antagligen den sista faktorn som upprört IKEA:s HK mest.
Å andra sidan kan man fundera över hur det hela rent strategiskt fungerar och där finns det flera frågetecken. Visserligen är de här filmerna i samma grundkoncept som övriga reklamfilmer från tyska IKEA men det hela känns som om någon fått alltför mycket svängrum kreativt utan att begränsas av stökigheter som strategi och liknande.
Jag tror att filmerna hade fungerat oerhört bra i Sverige, och att upprördheten mycket ligger i den synen att vi svenskar får gissla oss själva så mycket som vi bara kan men nåde den tysk, fransos eller engelsman som ironiserar över svenska traditioner.
Hetaste tipset än så långe (via dabitch såklart) är Grabarz & Partner.
Och likheterna med Björn Borg Underwears “Myth’s of Sweden” är slående. Och dab funderar om det är samma gris i de här filmerna som i Skandias senaste.
Jag skickade en fråga till IKEA:s förra europeiska byrå Welcome To Orange County och de tror också att det är en lokal tysk byrå. Så fortfarande är det hetaste tipset Grabarz & Partner.
I samband med att Eniro tog över Gula tidningen var systertidningarnas saga all. De läggs ned i och med hösten. Gula tidningen kommer däremot att komma ut som printutgåva – övriga annonstidningar (Lila tidningen, Köp och Sälj liksom Motor, Båt och Bil) blir nätannonsplatser. (DN)
I den nya rapporten “Att sälja en dröm” från Folkhälsoinstitutet visar att det inte finns några tecken på att spelreklam ökar spelmissbruket. De enda som har en tendens att påverkas är de som redan är missbrukare och försöker dra ner på spelandet.
Självklart – i god socialdemokratisk folkhemsanda och vetenskaplig ovilja att säga definitiva saker så sägs det också att det saknas forskning. (DN)
Crispin, Porter + Bogusky vann alla priserna när den årliga Kelly-utdelningen gick av stapeln. Kelly Award ger pris för bästa printannonsering när det gäller kreativitet och effekt och CP+B vinner med två kampanjer för Molson Beer och en kampanj för Mini Cooper.
Det speciella med det hela är att CP+B förlorade Molson-kontot tidigare i vår i samband med att bryggeriet fusionerades med ett annat kanadensiskt bryggeri. (Ad Age)
En av de stora diskussionerna inom amerikansk reklambransch har varit om reklam inriktad mot konsumenter när det gäller receptbelagd medicin (Rx). Det har varit en lukrativ marknad men amerikanska myndigheter har också hotat med regleringar och nu tar Bristol-Myers Squibb ett ytterligare steg i den egen-rensning som branschen bestämt sig för. Bland annat utmanade Johnson & Johnsons William Weldon övriga konkurrenter att låta annonserna vara mer transparenta och tala om såväl fördelar som nackdelar. BMS väljer att inte annonsera under ett nytt läkemedels första år, och kommer också att reglera antalet spots som visas i TV. (Ad Age)
Min vän Magnus är vaken och hittar en annorlunda sponsor. Det är Västanfors damlag i fotboll som är sponsrat av inga mindre än The Hives. (ML Design blog)

Det känns som en typisk Hives-grej. Ungefär som att de mitt under världsturné lägger in en spelning hemma i Fagersta och inte glömmer dem som en gång hjälpte dem med replokaler etc.
På Volkswagencenter vid Norrmalmstorg, Hamngatan 13 i Stockholm pågår under juni månad en speciell utställning.
Det är Claes Bergqvist, författare (samlare) till boken “The Creative Revolution” som ställer ut delar av sin gedigna samling av annonser från DDB:s sextiotal och sjuttiotal.
Det är, enligt mig, kanske världens bästa reklam signerat Helmut Krone, Julian Koenig och självklart med Bill Bernbachs idéer om kreativ reklam som grund.
Claes Bergqvist, själv copywriter under många år, berättar att utställningen redan fått besök av många reklamgiganter från den svenska kreativa revolutionen; bland annat hade såväl Leon Nordin, Lasse Falk och flera andra från Arbmans-tiden kommit förbi och hälsat. Och Keith Bremer från DDBs huvudkontor kom inflygande enbart för att inviga utställningen.
En ny bok om Helmut Krone säljs också på utställningen vilket självt vore nog för en tripp till Norrmalmstorg. Liksom det faktum att Claes Bergqvist försöker finnas där så ofta han kan och det är en underbar källa till historia och anektdoter från svensk och internationell reklam.
Själv tänker jag verkligen försöka att åka in till Stockholm innan utställningen tas ned eftersom jag både gillar att prata med CB och älskar fr a Koenigs och Krones jobb för VW. Och att boken om Krone nu är verklighet är roligt, senaste gångerna jag träffat CB har det varit hans stora förhoppning.
Man känner igen det: återigen är det ett sug efter ekonomijournalistik. Förutom att TV4 satsar stort på egen bevakning i samband med att det långa samarbetet med Dagens Industri upphör så satsar just DI på en egen TV-kanal med ekonominyheter. SvD tänker utöka Näringsliv och då fr a på nätet och ihärdiga rykten säger att Joachim Berner har hela syltburken för en ekonomitidning som antas bli gratisutdelad. (DN)
Det känns som 1999. Då viftade Pontus och Pelle med Vision-fanan och efter dem kom såväl tidningen Kapital som DNE, liksom en hoper tidningar inriktade på IT-branschen och där en svensk version av Industry Standard kom som körsbäret på toppen.
Det lite oroväckande är vad det här visar för tendens när det gäller konjunkturen – förra gången var det precis innan hela luftslottet sprack med Boo.com som nål.
Tommy Turner, senior vice president på Van Wagner Outdoor sätter fingret på problemet när det kommer till provokativ reklam:
“what one person thinks is edgy or hip and perfectly acceptable, others may view as suggestive to a fault or even offensive.”
Det är jeansmärket Plugg Jeans Co som fått en utomhusannons på Times Square stoppad. Bilden är edgy, en kvinna som tar ett rejält tag i närheten av en killes organ. Andrew Kirpalani VD på Andrews International som äger varumärket Plugg Jeans Co förklarar briefen till deras byrå M Media NYC:
“We wanted something exciting, something provocative, it doesn’t make sense otherwise to spend the money to be in Times Square.”
Boston Properties som äger husen där billboarden skulle sättas sa nej och diverse tidningar tackade nej till bilden som annons (Cosmo Girl var den enda tidning som accepterade annonsen).
M Media försöker nu att göra om bilden, utan att tappa bort spetsen. Plugg Jeans har en tagline som i sig själv är edgy: “Get used to it.” (Ad Age).
Dåliga briefar skapar bara en sak: dålig reklam. Russel Davies ger ett exempel på hur en brief för marknadsföringen av en parfym kan se ut:
“Basically, it’s ‘We want something for women.’ OK, which women? ‘Women! All women! It should make the feel more feminine, but strong, and competent, but not too much, and should work well in Europe and the US and especially in the Asian market, and it should be new but it should be classic, and young women should love it, but older women should love it, too.’ If it’s a French house, the brief will also say, ‘And it should be a great and uncompromised work of art,’ and if it’s an American brief it will say, ‘And it should smell like that Armani thing two years ago that did four million dollars in the first two months in Europe but also like the Givenchy that sold so well in China.’ “
(via brand new).
Exempel på andra undermåliga briefer är hur Tag Deo i princip snott/lånat hela Axe (Lynx) marknadsföringskoncept: AdLand.
Onlinemarknadsföringen fortsätter att vara het och investeringarna ökar konstant. + 26 % sedan förra året enbart under första kvartalet 2005. Det är en total investering på $2,8 miljarder och det är den största kvartalsökningen på nio kvartalsmätningar. Greg Stuart på IAB ser ett antal samverkande faktorer:
“Consumer adoption of broadband connections and the fragmentation of TV viewers, along with the growth of the Internet audience in general, are all factors contributing to the steady spending increase each quarter.”
(Ad Age)
Jag sitter och tittar på galan från Tromsö – 46664. Det är fascinerande hur man kan göra något så ont till något så starkt – ett fångnummer blir ett brand för kamp och gemenskap. 46664 är Nelson Mandelas fångnummer när han satt på Robben Island och att sammankoppla det med kampen mot HIV i Afrika är minst sagt modigt – och på samma gång väldigt självklart.
Sara ska försöka bevisa för sin elvaåriga dotter att reklam ljuger och gör ett test med Vanish:
“En gång för några månader sedan skulle jag bevisa för min dotter att man absolut inte kan lita på reklam. Det var särskilt en reklam vi störde oss på – den om det perfekta fläcklösarpulvret Vanish. Man häller choklad och kaffe och rödvin på en tröja och gnuggar in ordentligt. Sen doppar man tröjan i en balja med Vanish och vips! Fläckarna är borta! Fantastiskt! Jag köpte det för att en gång för alla visa att reklam ljuger. Kan vara värt femtio kronor. Jag och dottern tog en kökshanduk. På den hällde vi O`hoj chokladsås, en slatt rödvin och kaffe från morgonens termos. Vi hällde på lite ketchup också – och gnuggade in.
I källaren hade jag gjort ordning vasken med medlet blandat precis som det står på förpackningen. Äntligen, tänkte jag. Nu ska jag visa mitt barn att reklam – det går inte att lita på, de ljuger för att dumma personer som jag ska köpa deras grejor.
Nu ska du få se, sa jag till dottern och doppade ner handduken i vattnet och rörde runt med en pinne precis som på reklamen. Tio sekunder senare tog jag upp den och vecklade ut den igen. Shit. Inte en fläck. Allt borta, chokladen, kaffet – ja, till och med rödvinet. Dottern tittade på mig med glada ögon. Det funkade, mamma! Det är sant det som de säger på reklamen.”
*flinar* Sara, jag tycker om dig men du måste nog inse att vi inom reklambranschen aldrig ljuger rakt av utan endast “tweakar” sanningen ett par varv…
“[…]utan reklam fungerar inte mediemarknaden – mediesystemet brakar ihop och mångfalden försvinner. Men reklamen riskerar samtidigt att urholka förtroendet för medierna. Kravet på reklamidentifiering måste därför vara absolut.”
Det är Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som avslutar den hearing som SNS hade i samband med releasen av hans nya bok Reklamens makt över medierna. Övriga deltagare var Henri Pagot, informationschef på Reklamförbundet, och Eva Swartz, vd på Natur & Kultur (tidigare programdirektör på TV4).
Henri Pagots ståndpunkt:
“Reklamen är varken ond eller god. Men den är blind. Annonsörerna är osentimentala, resultatorienterade och otrogna Det är inte deras jobb att fundera på massmedias överlevnad. Däremot kan deras beslut få konsekvenser för massmedias framtid.”
Ewa Schwartz ser olika faror när det gäller reklam:
“En annan fara är inbäddade reklambudskap, som är förbjudna i Sverige. Det är vansinnigt att förstöra sin affärsidé genom inbäddad reklam. Otydligheten som skapas genom inbäddad reklam innebär stora trovärdighetsproblem. Jag hoppas att denna typ av reklam har en kort livslängd. För trovärdighet är mycket viktigt! Och regelsystem behövs.”