Spelföretaget Capcom drog igång en viral-kampanj där ett mobilvirus skickades ut och vidare av personer som blivit smittade. Problemet var att många blev oerhört förskräckta över att telefonen började att låta underligt. Och det fanns inget sätt att slippa det enerverande ljudet av en “döende telefon” än att göra som företaget föreslagit i det SMS som startade hela kampanjen. Läs hur illa det kan gå på ClickZ / Experts och på ClickZ / News.
Så. Vad var det jag sa? 80-talet är här. Tre bevis:
1. De där frisyrerna som hölls uppe med kilovis av spray. Vi hårfagra lärde oss ett nytt ord: “moussé” och spenderade varje morgon i en svimningsframkallande position för att tupera och få upp håret till nya höjder.
“L’Oreal’s Garnier Fructis and Kao Brands’ John Frieda … will launch styling products with “extra hold,” aimed squarely at the big-haired. Fructis’ big-hair lineup will include Fructis Surf Hair Texturizing Gum, which will make the jump from Europe to the U.S., and XXL Volume hairspray.”
(Ad Age).
2. Heavy metal-banden återkommer (har säkert med frisyrerna att göra). Europe gör comeback. Antingen ett bevis på att Harmageddon är här eller på att Tempest et co genomgår en 40-årskris. Och nej. Att döma av de nya låtarna kan inte Joakim sjunga nu heller. (Europe The Band).
3. Vi som gick från snoriga lågstadieungar till arbetslös studenter under 80-talet kommer nu att köpa Monchhichi-dockor åt våra barn. Det är säkert något freudianskt med det hela. Knappast heller det faktum att den onda håriga apan suger på tummen. (Monchhichi World).
Det finns egentligen bara en sak att göra. Att citera TheThe:
“That the human race is about to reap what it’s sown / The world is on its elbows and knees / It’s forgotten the message and worships the creeds / Armageddon days are here again”.
Aegis Group räknar med att digitala medier når sin kritiska massa om två-tre år då mer än hälften av alla medier kommer att vara digitala. I studien “Digital At The Tipping Point” prognosticerar man att utvecklingen ska gå ännu snabbare efter det och att 80% av all media kommer att vara digital 2010.
Sarah Fay på Carat Interactive, menar att även om ett media inte är digitalt i sig själv så driver dessa mer och mer sina mottagare till webben genom att ha ett mervärde via sin sajt.
“What we’re really talking about is digital accountability[…]The implications for media planning are huge.”
Oerhört läcker byråsajt från en läcker byrå. Welcome To Orange County är byrån som har kontor både på Mallorca och i Köpenhamn.
Och sköna annonser för IKEA Danmark.
På tal om IKEA. Vännerna på Miami Advertising har fungerat som bollplank för IKEAs senaste gerillakampanj. IKEA delade ut kuddar under morgonen den 23 september till Stockholms pendlare och för att få ordning på allt det legala och praktiska runt en sådan kampanj valde man att låta Miami utreda frågan. (Miami News)
Enligt DN är det inte några sportsliga problem som gör stallägarna inom formel 1-cirkusen sömnlösa utan ekonomiska problem. Och än värre räknar de med att det kommer bli i samband med att tobaksreklam förbjuds i hela EU 2006.
Det känns som om folk vill börja gå på fest igen.”
Det säger Robert Tinterov, vd för Agent 25, i samband företagets Trendgala som ska gå av stapeln under hösten.
Prata kommer Talare är bland andra Lennart Grabe, tidigare vd på Posten och nu omvärldsbevakare på Ericsson, Nic Antonov, Reuters, Björn Wetterling, gallerist, HMs chefsdesigner Margareta Van Den Bosch samt Pontus Schultz. Plus att årets “Trendagent” kommer att utses. (Dagens Media)
Return of investment är hög om man köper upp varumärkets nyckelord.
“Every case is different. But in nearly every scenario I’ve looked at, it makes financial sense for the brand owner to buy his own brand.”
Fr a handlar det om att skaffa sig de viktiga nyckelorden på nätet. Alltför många företag nöjer sig med att bara ha sitt varumärke registrerat som domän. Men i samband med att nätet växer, blir det mer och mer intressant att äga de värden som varumärket och produkten har såväl som både felstavningar och att ha namnskydd via registrering av domäner under flera toppdomäner.
I samband med att den kände holländske sångaren Andre Hazes dog visade sig den styrka som de nya nätverken besitter. Bloggar, SMS och liknande inofficiella kanaler var snabbast på att låta nyheten sprida sig. Vad lär vi oss av det? (E-Media Tidbits)
Siffror visar att det finns ett samband mellan bredbandsutbyggnad och e-handel: det är helt enkelt så att den som har något sorts bredband oftare väljer att använda nätet till att handla.
Siffrorna visar också ett samband mellan vanan att använda sökmotorer och valet att handla online.
(ClickZ / Stats)
I nätets gemensamma historia finns de stora satsningarna på e-handel runt sekelskiftet, varav de flesta inte längre finns kvar. Boo.com och liknande giganter var helt enkelt för tidigt ute, alldeles för tidigt ute medan Jeff Bezos och hans Amazon la sig på en nivå där utvecklingen av företaget följde mognaden av användarna.
Det var för tidigt att både utropa e-handeln som framtidens handel och att uttala sig om “e-handelns död”. Det vi ser nu är en samordning av faktorer som gör att Internet tar ett ytterligare steg i användarnas/konsumenternas liv. Faktorer som bredbandsutbyggnad, teknikutveckling, onlinevana och nya konsumentmönster innebär att vi närmar oss “the turning point” för e-handel. För precis som jag och andra användare intresserat följde användarstatistiken av nätet under ’97 och framåt och försökte att prognosticera “när” 50% användande skulle nås, ser vi idag att detsamma gäller e-handel. Och jag gissar att samma sak kommer hända med e-handel som hände med Internetanvändandet: utvecklingen efter att hälften av befolkningen använder nätet går fortare än innan.
Alltså: jag förstår inte hur det går till men det är rätt cool: Toogle Image Search
MacWorld har gjort det och nu har också PR Week valt att lägga upp hela sin printversion för läsning på webben. Men inte via pdf utan via ett gränssnitt som ligger precis mellan det digitala och det analoga. Man bläddrar i tidningen och det hela är uppbyggt runt Olive Softwares program Active Paper. (via Media Culpa)
Jag vet inte vad de pysslade med på mediadagarna men när man läser Virves artikel förstår man varför TV visar så usla program… och att artikelförfattaren fått för mycket gratischampagne. Häng med!
“Och TV4 har precis köpt in programmet Supernanny. Det är ett brittiskt program, och går ut på att en expert hjälper just barnfamiljer med baruppfostran.”
Det är ju det jag alltid sagt – det behövs en expert för att lära barnfamiljer baruppfostran. Det går inte att både fru och barn står och drar fadern i skjortan när han hänger vid baren.
“En annan realitygenre är “hälsa och form”-program. En variant är programmet “You are what you eat”, där allt det de olika programdeltagarna ätit under en vecka läggs ut på ett smörgåsbord. Till tv-tittarnas skräckblandade förtjusning, förmodas.”
Det man funderar över är om det är före intagande eller efter.
“Det är mer vardagsproblem och familjer som är intressant nu. Dejting utvecklas inte lika mycket. Det håller den här säsongen också, men sen är det nog på väg utför”
Känt fenomen inom dejting – de flesta förhållanden håller inte mer än en säsong. Däremot är ju familjelivet längre. Eller så pratar han om sig själv, den gode Kanal 5-inköparen.
“Det är en sport som går ut på att man kastar bollar på varandra”
Jaha. Handboll? Nehej. Basket?
“Liksom sina branschkollegor ser inte Camilla Clarke heller någon “ny” trend efter reality.
– Genren håller i sig, men med nya varianter. Nu handlar det mycket om att förändra liv och att utsätta människor för olika intressanta situationer.”
Och kära Camilla Clarke – vad är det nya i det? Livet blir förändrat: de blir ju mediavillebråd.
“- Vi letar efter bra komediserier som har en egen profil och sticker ut, som är vassa. Det är en bristvara. ”
Hm… och?
“fler och fler livsstilsserier som hamlar om mat, inredning och olika “gör om”-program. Jag sysslar inte med format, men det verkar som att fantasin hos formatförsäljarna börjar tryta.”
“hamlar”? Är det att vara eller inte vara – det är (media)frågan.
“Diskussionen om kopia kontra original vad gäller tv-format har blivit allt mer aktuellt ju populärare realitygenren blir. Frågan har varit uppe flera gånger under mässan, enligt Kanal 5s Johan Westman.
– Frågan är hur verkshöjd ska definieras.”
Verkshöjd? I Reality-genren? Snarare värkshöjd. Hur ont det gör att titta på skräpet…
“Sirius said to me, ‘You’re our Michael Jordan, you’re everything, you’re our cornerstone,'”
Howard Stern, radiovågornas enfant terrible och Clear Channels fiende #1, har skrivit på ett långt kontrakt med Sirius Satellite Radio och lämnar sina andra syndikerade program. Hans lyssnare kommer att få betala för att lyssna på honom men Howard Stern menar att satellitradio är framtiden. (Forbes.com)
Göteborgarna Milk gör lite läcker gerillareklam. 10 000 t-shirtar har tryckts upp med reklam för bostadssökstjänsten m2. Det är de olika stadsdelarna som tröjorna fått som tryck och de placeras sedan ut för att folk ska stjäla dem och använda dem. (Resumé)
SL är ute i blåsväder igen när de väljer att tillåta reklam för Björn Borg Underwear på bussarna.
Rent praktiskt är det visserligen Clear Channel som har entreprenörskapet för all reklam på SLs olika reklamplatser men det är SL som drabbas av badwill.
Både SLs presschef och trafikborgarrådet Anna-Maria Kettner anser att det är en svår fråga. Och de är uppenbart en smula schizofrena inför Borg Underwears reklamkampanj på allmänna färdmedel.
“Vi vill inte vara smakdomare eftersom det finns lika många smakriktningar som resenärer.”
SLs presschef Maria Adolfsson försvarar reklamen men uttalar sig om reklam i allmänhet i Resumé:
“Som tjej kan jag bli irriterad på hur tjejer framställs i reklamen.”
Men vi kan vara lugna – staten har koll. Märit Rogert, politiskt sakkunnig hos Mona Sahlin är stenhård (och oerhört nyskapande vad gäller språket):
“Vi ska titta på hur man kan försöka motverka den här sexualiseringen, eller pornofieringen, av det offentliga rummet.”
Slutet gott allting gott. Eller?
Själv blir jag mest rädd för sådana som Märit Rogert. “Pornofiering”… vad är det? För att välja att kalla en reklamkampanj som Borg-kampanjen för porr så måste man väl definiera vad som faktiskt är porr? Är porr alltid av ondo? Ska man använda en sorts matematisk formel för att definiera vad som är porr? Om 55% av bildens objekt (om bildens objekt är en kvinna) visar bar hud, är det porr då? Frågan blir självklart – när är det porr om modellen är en man? 99%?
Jag blir trött på den enögdhet som råder inom reklamkritiken. Det innebär att de som verkligen gör sexistisk reklam kommer undan. Kritiken skjuter alltför ofta in sig på bilder och väljer att strunta i andemeningen i själva annonsen – vad säger annonsen egentligen?
Rent praktiskt funderar jag på hur man i framtiden ska kunna göra reklam för underkläder om man inte får använda modeller? Kanske visa stringtrosor på en krokodil från Skansen?
SvD har startat en egen blog på tidningens sajt. PJ Just Nu är ett försök att skapa en snabb återkoppling till vad som händer i realtid. Däremot tänker tidningen inte öppna upp för kommentarer på bloggen.
Kritiker som Media Culpa, som bygger på en artikel av Nicklas Lundblad i Axess, menar att det borde finnas någon sorts kommentarfunktion. Annars blir det bara som vanligt: en envägskommunikation.
SvD försvarar sitt val i en blogpost: blogg och papper hör ihop och menar att det är skillnad på PJ Just nu och resten av blogosfären.
Förutom att SvDs PJ Linder har ett trist överlägset sätt gentemot resten av bloggare så tycker jag det är en märklig och lätt sunkig åsikt som drivs fram. Allt måste inte alltid kommenteras av alla och envar. Det blir i slutändan ett konstant brus av kommentarer och kvaliteten blir klart lidande. Ett exempel är kommentarerna på Dagens PS där personliga påhopp, oändligt tjat om stavning och rent personliga meddelanden till krönikörerna står för 90% av innehållet. Vi gräsrötter har fått möjligheten att kommentera både ditten och datten genom Internet – det gör jag och det gör Kullin på Media Culpa.
Ärligt talat – jag ser inte värdet av ett ständigt kommenterande.
“Right now you’re wasting untold millions on advertising campaigns that actually turn me away from your products, and that’s not in either of our best interests. Let me give you some advice before I abandon consumerism entirely and just walk around with a rice bowl.”
Det är början på ett öppet brev till reklammakare. Det är Chris Bridges på Daytona Beach News Journal som skriver en drapa mot hela branschen: oavsett när det gäller direktmarknadsföring, ordinär reklam eller olika former av permission marketing.
Hela brevet kan du läsa hos Daytona Beach News Journal. (hattip to Jane Goldman)
En fundamentalistisk kristen organisation, American Family Association, har gett sig på ad-bloggen Commercial Closet, som inriktar sig på att visa reklam inriktad på den rosa ekonomin, reklam som har HBT-personer som målgrupp. Deras mission är följande:
“The Commercial Closet Association works to improve public opinion of the lesbian, gay, bisexual and transgender community by improving their portrayals in mainstream advertising. We guide marketers, ad agencies, the media and world-at-large toward improved GLBT representations in ads worldwide, leveraging a collection of over 2,000 GLBT-themed ads, advertising sensitivity training, a syndicated ad column, and public relations.”
Det är särskilt en annons som AFA blivit särskilt upprörda över (se ovan) eftersom de anser att den promotar homosexuell utlevelse. I sitt nyhetsbrev förklarar de hur gruppen startat en smärre Denial of Service-attack och därmed fått bloggen på knä genom trafikmängden. (tips från dab)
Fåntrattar är vad de är. Fundamentalistiska kristna som anser att frihet bygger på att man följer deras åsikter och värderingar. De anser sig ha rätt att tysta alla andra. Fy fan. May they be surprised when they die.
Blogging är de möjliga och omöjligas möjligheter till att göra sin röst hörd.
Den senaste i raden är George Soros
(via Media Culpa)
