Generiska termer genererar köp

En undersökning från Ouverture/ComScore visar att 83 % av konsumenterna börjar att söka med generiska termer och få fortsätter att raffinera sökningarna med varumärkestermer. Studien visar på en lång process från sökning till köp:

“The report also revealed that broad search terms that do not include a manufacturer name account for 70 percent of total search volume, and 60 percent of all conversions. Of those consumers who converted on a trademark keyword, 91 percent did so after starting with a different term type. A full 80 percent started with a generic search term. Trademark searches, meanwhile, accounted for 20 percent of all online searches.
As for conversions, an estimated 92 percent of all computing and consumer electronics purchases occur offline. Meanwhile, 7 percent of conversions occur in the form of latent conversions. Only 1 percent of conversions occur in the same session online. ”

Studien gjordes inom hemelektronik och datormarknaden men är sannolikt överförbar på andra detaljhandelsvaror. (ClickZ)

Nu tjänar vi pengar igen

Collins siffror och prognoser är ett lika säkert vårtecken som tranorna vid Hornborgarsjön, tre meter djupt vatten i varje gathörn och kvinnor som lättar på vinterklädseln.

För första gången sedan 2000 går byråintäkterna plus. Fr a är det Göteborgsbyråerna som tar ett rejält skutt med +6 %. Lite mer modesta är Stockholm och Malmö med 3 %.

Enligt Collin är fortfarande övriga byråer (den så kallade Landsorten…) fortfarande på minus 2 %. (Resumé och Newsdesk)

Jag gillar tanken på att klumpa ihop alla byråer som inte ligger i storstäderna med varandra och kalla det “Landsorten”. Vi snackar om byråer som Future Labs, Clara, Spenat, Heimer & Company, Leon, Bolt, Care Of, United Power, Vinter, AochO, Hera, Lundberg & Co mfl.

Svenska butiker först med SMS-presentkort

Solo, Saks, Champagne och Polarn O. Pyret som ägs av klädkedjan RNB Retail and Brands blir först i världen att sälja presentkort som skickas via SMS.

Via konceptbutikernas hemsidor köper man presentkorten i valfritt värde och kan bestämma leveransdatum och självklart kan man lämna ett extra meddelande till den som får SMS-presentkortet. Genom en unik kod kan mottagaren sedan använda SMS-et som ett presentkort.

Mikael Solberg, VD för RNB förklarar konceptet:

“I en värld där tidsbrist blir allt vanligare vill vi därför förenkla processen och frigöra tid för våra kunder. Genom E-presentkort ger vi kunderna möjligheten att själva välja när de vill köpa presentkort, oavsett tid på dygnet. Det förenklar också i de situationer där köparen och mottagaren bor i olika städer.”

(Newsdesk)

Lik i garderoben
eller Den bakvända PR-idén

En del av oss minns Dressmanns något märkliga annonsering inför Alla hjärtans dag där (fr a kvinnor då) kunde plocka med sig sin makes fulaste kläder och få rabatt på det som hon köper nytt. De personer som jag frågade om annonsen tyckte det var en rätt fånig idé.

Men uppenbarligen var det någon som tyckte den var bra. I Aftonbladet har en Marie-Louise Nordin, lärare i mode på Beckmans, uttalat sig om de fula klädernas tyranni i pargarderoberna. Och Aftonbladet har fått fyra par att ställa upp med att visa sin respektives fulaste kläder.

Av någon anledning är det osedvanligt många PR-människor som väljer att visa upp sina “lik i garderoben”: Max Hellström från Rita Platzer PR, Evelina Borseman på Four C och Annica Wickman (sambo med Max) på Journalistgruppen.

Dressmann har PR-fabriken som PR-byrå.

SWE + SAS

Efter flera avhopp och en lång pitch blev det slutligen byrån SWE som fick SAS-kontot. Man kan lugnt säga att det finns olika åsikter i branschen om det är att gratulera eller att beklaga SWE.

Och hela artikeln är lite roligt skriven:

“Det blir SWE som tar hem det eftertraktade kontot.”

Eftertraktat? Två stora byråer har hoppat av pitchen.

“Det är en erfaren byrå som står med båda fötterna på jorden.

Och ska jobba med ett flygbolag? (Resumé)

Lite gott och blandat

Lär dig mer om RSS-flödenas möjligheter för reklambranschen:
Unleash the Marketing&Publishing Power of RSS
Wired News: RSS Feeds Hunger for More Ads
Wired News: Advertisers Muscle Into RSS

Annat

Behöver du känna igen en font? Testa Type Specimen (via Användbart)

Cornershots – om du har sett filmen “Smoke” så förstår du lite av tanken bakom.

LogoGame.com – rätt så amerikanskt inriktat spel där du ska känna igen logotyper på flingpaket.

Milton Glaser – en film från Adobe om den ultimate formgivaren (tips från mldesign).

Vilka fonter är mest sannolika att de finns i användarnas datorer? Ta en kik på Font guide for webmasters (via Användbart)

Det pedagogiska välfärdsproblemet

Ann-Kristin Nykvist, Sveriges konsumentminister, menar att något måste göras när det gäller de kostnader som trasiga konsumtionsprodukter emanerar.

Nationalekonomen Fredrik Carlsson vid Göteborgs universitet har räknat ut att trasiga saker eller felaktig information vid inköpstillfället kostar 2800 kronor per konsument och år. Det är mest hemelektronik som skapar problem, framförallt produkter inom kommunikationssegmentet.

Kostnaderna handlar om porto, telefonkostnader till supportavdelningar och företag men också kan det bli fråga om att behöva anlita experthjälp. (DN)

Det här är ett stort problem men i texten hos DN visar sig ett ännu större problem med konsumentministern. Hon säger att man får bättre överblick av problemet om man säger att det kostar tjugo miljarder per år. Gör det?
Jag anar ett gäng ugglor i mossen eller att konsumentministern har ett antal fjärilar i mössan – att tro att ett ogreppbart tal som tjugo miljarder bättre visar problemet pedagogiskt än om man tar ner det på den enskilda konsumentens nivå är mer än lovligt korkat. Eller visar på att fru konsumentminister egentligen inte vill ha en opinionsyttring i frågan.
Själva grundproblemet – att saker inte fungerar eller inte fungerar såsom man fått information om måste också ses utifrån det faktum att fr a kommunikationsteknisk hårdvara handlar om en rätt komplicerad teknik. Inte nödvändigtvis rent hårdvarumässigt men däremot för applikationer och liknande. Framförallt verkar Ann-Kristin Nyqvist glömma att det inom telekom och internetområdet ofta handlar om tre-fyra olika företag som på olika sätt är inblandade i samband med ett köp och i användandet av produkten.
Det dagens företag måste lära sig är att konsumenter inte funderar över graden av komplicerad teknik när de handlar en konsumtionsvara – de köper en liter mjölk eller en mobiltelefon och båda ska fungera. Man gnäller om mjölken är för gammal eller om mobilnätet inte tar emot telefonsignalen.
Ett ytterligare problem är storköpsmodellen som innebär att företaget som säljer dåliga produkter inte är lika sårbart som ett mindre företag. Storföretagens varumärken har ett större skydd mot värdeförsämring genom den stora mängd produkter som de säljer varje dag.
Jag är fundersam över fru konsumentministerns åsikt om att detta skulle vara en viktig välfärdsfråga. Jag tror inte det. Trots allt.

Mer är lovligt snackigt inlägg men jag låter det vara för nu.

Trailer om trailern om…

Men eftersom jag läst boken (alla fem delarna) sju gånger måste jag bara tipsa om: The Trailer. Liftarens Guide till galaxen har blivit film och den verkar… hur bra som helst. Och trailern är lysande ironiserande över just – trailers.

Sagan om ringen blaha blaha – det här är filmen som kommer göra människor religiösa eller skapa hatiska känslor hos i normala fall rätt lugna personer…

Researcher en pralin

Det är onekligen lite ödets ironi. I nummer 2 av Dalarnas Tidningars helgmagasin “Pralin” skriver de om bloggar och Researcher är med som ett exempel.


Klicka för större bild

Huvudperson är en sci-fibloggare från Ludvika. Jag kunde inte annat än att le när journalisten gjorde en stor sak av att den bloggen hade haft hundratusen besökare under två år… researcher.se har mer än trettiotusen besök i månaden.

Tyvärr var också journalisten synnerligen okunnig om bloggar och helt inriktad på tesen att kvinnor bara skriver dagböcker – Åsk och ad-rag.com är knappast en personlig dagbok. Jag påpekade det ett antal gånger men hello…

Consumer marketing

Aldrig förut har så mycket data funnits när det gäller mun-till-mun-marknadsföring/word of mouth. Alla de bloggar, diskussionsforum och chattar där varumärken avhandlas ger en möjlighet för marknaden att skapa värden som inte går att få via annan marknadsföring. Jonathan Carson på Buzz Metrics definierar WOM:

“we are talking about the conversations and commentary that consumers create. It is the person-to-person spreading of ideas.”

Redan nu används det ofta i samband med viral-kampanjer och enligt vissa byråers definition av gerillamarknadsföring så ingår att lägga upp användarkonton på populära forum och communities. (I-media Connection)

En redesignad ko hemma i Norrland

Milkos kossa har fått en mer vuxen framtoning (är den mer ko nu och inte en kossa med manliga attribut?) och har flyttat hem till Norrland.

Det är Blomquist Annonsbyrå som förändrat både själva kossan och Fjällfils förpackningar i en mer integrerad riktning. Farfar, som skapade kossan en gång i tiden, finns fortfarande med i jobbet runt webbplatsen. (Resumé)

Reklam är ont. Planners är ondast.

Jag såg Dokument Utifrån igår och filmen “Reklaminfarkt”. Det var intressant. Tyvärr väldigt inriktat på amerikansk planning och inget på brittisk eller nordisk. Och slutsatsen som man beskt kunde dra var: Reklambranschen är ond. Och mest ondskefulla är reklambranschens beteendevetare.. *flinar och filar lite extra på hornen*

Dab har som vanligt total koll. Om du klarar dig utan svensk textning kan du se Reklaminfarkt hos PBS. Fast där heter den The Persuaders.

Nyttiga informatörer

Sveriges informationsförening ser en ovälkommen utveckling där marknadschefer och informatörer försvinner ur styrelserummen. Fortfarande är det tre fjärdedelar av ledningsgrupperna som har marknadschef eller informationschef som medlemmar.

“All information och kommunikation profilerar och samverkar. Därför måste informationsverksamheten samordnas med marknadskommunikationen. Varumärkesansvaret kräver helhetssyn och integritet. Det gäller att förutse hur budskap, beslut och handlingar kan uppfattas av olika intressenter och därmed påverka företagets image, och att våga gå emot aktiviteter som skulle skada förtroendekapitalet.”

Informationsföreningen menar att de företag som stänger ute dessa personer riskerar en stor del av sitt förtroendekapital och riskerar även stora delar av ekonomin. (Newsdesk)