Category Archives: Stats

Reklam makes the tidning go around

Bloggaren på Kanonfilm har räknat på sin tidningshögs packningsgrad och kommit fram till att han och flickvännen betalar för mycket annonser. Hans genomläsning/-räkning visar att medeltalet är cirka 29 % packningsgrad. Det intressanta är att det är en stor skillnad mellan de olika tidningarna som han gått igenom:

Elle: 39:- 143 sidor reklam av 316 (45.2%)
Magazine Fitness: 44,50:- 28 sidor reklam av 100 (28%)
Damernas Värld: 39,50:- 35 sidor reklam av 155 (22.5%)
Stardust: 59,90:- 18 sidor reklam av 100 (18%)
Café: 49,50:- 72 sidor reklam av 164 (43.9%)
Uncut Dvd (engelsk): 65:- 17 sidor reklam av 148 (35,4%)
Hemmabio: 49:- 34 sidor reklam av 100 (34%)
Hifi & Musik: 49:- 28 sidor reklam av 84 (33%)
Total Film (engelsk): 79:- 39.5 sidor reklam av 148 (26.6%)
DiEgo: 45:- 25.5 sidor reklam av 132 (19%)
Ingmar: 49:- 9 sidor reklam av 84 (10.7%)
Fighter: 39:- 32.5 sidor reklam av 116 (28%)
Bild & Ljud Hemma: 54:- 33 sidor reklam av 124 (26%)
Close Up: 59:- 27.5 sidor reklam av 100 (27.5%)
Empire (engelsk) 79:- 111 sidor reklam av 243 (45.6%)

Kanonfilm-killen gör en lite märklig vändning när han tycker att

De engelska tidningarna är rent sanslöst dyra här i Sverige. Empire och Total Film kostar med dagens valutakurs 47,50: – i kiosken i England. Här i Sverige betalar jag 79: – styck för dem.

(Kanonfilm.se)

Det intressanta i hans genomgång är dels den rejäla skillnad som finns mellan de olika tidningarna, vilket antingen beror på att de räknar in pengarna på prenumeration, betalar sina skribenter väldigt lite (dvs. de antagligen bygger på ett nischat intresse) eller har andra inkomstkällor – stora bidrag eller större förlag bakom sig. Samtidigt kan man se att hög packningsgrad följer tidningar med stor upplaga och som är kända (vilket inte är detsamma som brand value).

Dan smäller på meningslösa undersökningar

Min kollega Dan på åkestam.holst gör en mycket bitsk och bra summering av hur vissa verkar använda undersökningar till helt meningslösa saker, i det här fallet är det Nxt Sthlm som får sina fiskar varma. Och han gör en mycket välformulerad slutsats:

en undersökning är inte bra för att den mäter något som är lätt att mäta, den är bara bra om den lär oss något relevant om människors beslutsfattande. Reklam handlar om att påverka människors beteende, att få dem att göra något man vill eller inte göra något man inte vill, och bör bedömas utifrån det – inte utifrån något pseudovetenskapligt test i laboratoriemiljö som gör anspråk på att mäta “uppmärksamhet” och, mellan raderna, hur folk påverkas. Sånt är bara dumt. Och än värre, slöseri med tid, pengar och energi som borde läggas på något helt annat.

(åkestam.holst)

Swedbank “äger” mest bland ungdomarna

Lunarstorm har gjort en av sina enkäter om hur användarna tänker på det här med bankaffärer. 12 000 användare mellan 15-25 år har svarat på frågor om sin privatekonomi. Jag tror, i likhet med DNs journalist, visserligen att många av svaren beror på ålder snarare än varumärkespreferenser, liksom en stor del av distans från den verklighet som bankaffärer finns i. Därför är knappast svaren om att möjligheten till att göra bankaffärer via nätet inte slår högt hos de yngsta. Däremot är det intressant att en av de få banker som gjort reklam faktiskt också blir den bank som “äger” mest. (DN – Ekonomi)

Jag tror knappast att det är en tillfällighet att just Swedbank får högsta preferensen i en grupp vars erfarenhet av bankaffärer är mycket små. Däremot är knappast de som svarat några som missat den reklamkampanj i alla medier som Swedbank kört. Långsiktigt varumärkesjobb.

Nya rekord i reklamtävlingen Super Bowl

Det hör till så här års. Vad? Att CBS sätter nya rekordpriser för Super Bowls reklamtid. Nu är rekordpriset 2,6 miljoner dollar. För en trettio sekunders spot på bästa tid. Fast som Willebrand påpekar: kontaktkostnaden är typ 14 öre (förutom all PR som en sån spot ger). Samtidigt är det ett sorts utgångspris. En mediebyrå i USA menar att priset sannolikt ligger mella 1,8 och 2,2 om man ser till olika rabatter och liknande. Fast en hel del företag köper ju å andra sidan flera slots. Å tredje sidan så är det ju inte medräknat kostnaden för själva reklamen – en dålig reklamfilm får mycket mer negativ press här än i andra sammanhang. (Resumé och CNN Money). Å fjärde sidan så är redan närmare 80 % av alla slots slutsålda… (Mediaweek via Adland)

Länkdump: Vad händer i världen 2007

När USA saktar in tar Asien och Europa vid som världsekonomins draglok. Men en tydlig varning för en amerikansk hårdlandning är ändå på sin plats.

Ekonominyheterna: Högrisk i världsekonomin

Vi får också motreaktioner mot den globala informationslavinen – min stad, mina kvarter, mina vänner och närproducerat ökar i betydelse.

Ekonominyheterna: Medietrender

[…]nästa år får sammanlagt 175.000 fler ett jobb. […] Medan de flesta svenskar får det bättre finns 90.000 personer i riskzonen för att fastna i långtidsarbetslöshet. […] Bara två gånger de senaste femtio åren har antalet nya jobb ökat så snabbt. Det var i mitten av 70-talet och vid millenieskiftet.[…]Allra mest ökar tillväxten i Stockholm som på nytt får rollen som Sveriges tillväxtmotor. Ams räknar med att hushållen får mer pengar så att den privata konsumtionen kommer att driva på tillväxten. Kommunerna får också mer pengar att röra sig med, vilket betyder att det blir fler jobb också där. Det i sin tur gör att fler kvinnor får jobb, hittills har det varit mansdominerade branscher som bidragit mest till den ökade sysselsättningen.[…]Samtidigt som jobben blir fler ökar arbetskraften. Ökningen blir nästan lika stor som antalet nya jobb, så den öppna arbetslösheten kommer att ligga kvar på ungefär 250.000 personer. Det så kallade obalanstalet alltså summan av öppen arbetslöshet och de personer sm deltar i olika Ams-program minskar däremot från 8,4 procent till 7,3 procent.

DN Ekonomi – Urstark arbetsmarknad

I sin nya marknadsöversikt spår Exportrådet att den svenska exporten ökar med 6 procent i volym under 2007. Året efter dämpas ökningstakten till 4,5 procent. Ökningen i år blir betydligt större, mellan 8 och 9 procent[…]den starkare kronan som gör att de svenska företagens varor blir dyrare på världsmarknaden. […]dämpningen av exporttillväxten beror också på att den internationella konjunkturen blir lite svagare. Tillväxten i Nordamerika och Västeuropa avtar blir lugnare medan tillväxten i Baltikum blir betydligt snabbare. Kina och Indien fortsätter också att växa snabbt.[…]Central- och Östeuropa ökar med omkring 10 procent om året 2007 och 2008. Till Stillahavsasien ökar exporten med omkring 8 procent.[…]nordiska grannländerna ökar exporten med 7 procent nästa år och 5,5 procent 2008. Men till övriga Västeuropa och Nordamerikan blir ökningen svagare, mellan 4 och 5 procent om året.

DN Ekonomi – Exporten bromsar in

Almegas tjänsteindikator, som mäter företagens produktionsförväntningar, hamnar för årets tredje kvartal på 67. Detta är i nivå med “all time high” året 2000 då tjänsteindikatorn var på 71.

DN Ekonomi – Stark konjunktur i tjänstesektorn

Stockholmsbörsen fortsätter att visa styrka, där ett flertal aktier steg till nya toppnoteringar för året veckan före julhelgen. Trenden är fortsatt positiv sedan i somras och de nya toppkurserna skapar grund för en fortsatt uppgång den närmaste tiden.

di.se: Börsen mot topp i början av 2007

Sysselsättningen ökar med 80.000 nya jobb i år och 90.000 nästa år, spår Ams. Jobbtillväxten är rekordstark och i nivå med det senaste halvseklets toppar i mitten av 70-talet och kring millennieskiftet.Det är också en stark och bred uppgång. Ams spår att BNP växer med 4,4 procent i år och 3,5 procent nästa år.[…]Omkring två av tre nya jobb kommer inom den privata tjänstesektorn. […]handeln, transporttjänster och restaurangnäringen väntas fortsätta expandera i takt med att den privata konsumtionen sväller med 3 procent i år och accelererar till 3,8 procents ökning 2007

di.se: Bylund spår sysselsättningsbomb

Räntenedgång i kombimation med stigande börskurser och oljepris tyder på att någon marknad har fel i sitt framtidscenario. Och de senaste veckornas kraftiga dollarfall spär på osäkerheten.[…]Lyfter man blicken från finansmarknadernas olika signaler är dock grundtipset att världsekonomin fortsätter att växa starkt också kommande år. Globaliseringen bidrar till ett överflöd av både arbetskraft och kapital. Det måste hända något både kraftfullt och i dag okänt för att rubba den bilden.

di.se: Tvärstopp eller mjuklandning?

Fyra sekunder

Det är nästan så att man börjar att nynna Ugglas gamla hit. Företaget Akamai har hårda klappar för e-handlare och webbformgivare:

Four seconds is the maximum length of time an average online shopper will wait for a Web page to load before potentially abandoning a retail site.

Det är en undersökning på över tusen personer som Jupiter Research har gjort och den ger vissa viktiga faktorer som ger skillnad mellan framgång och motgång:

  • Badwill, låg conversion och sämre varumärkesrelation med konsumenter skapas genom dåliga laddningstider.
  • Lojaliteten hos stora konsumenter är direkt kopplat till hur snabbt sajten laddar.
  • En tredjedel går från sidan om den inte laddas direkt.
  • 75 % kommer aldrig tillbaka.

En annan viktig del är hur snabbt man som online-konsument kan komma “genom kassan”, något som många gånger kan vara det viktigaste för att få till ett genomfört köp. För lång tid, för invecklade procedurer innebär ofta att konsumenterna struntar i att genomföra köpet. Brad Rinklin vid Akamai menar att konsumenter inte kräver kvalitet på sajten – de förväntar sig det.

Four seconds is the new benchmark by which a retail site will be judged, which leaves little room for error for retailers to maintain a loyal online customer base. Site performance becomes even more critical as retailers add more dynamic content and applications to their site.

(Akamai)

PR-branschen behöver fila på imagen

Fackförbundet DIK gjorde en undersökning i samband med en artikel om PR-branschen. Det är inte så många som svarat (35 st) så själva grafen är rätt ointressant men frisvaren kanske är viktigare. Frågan löd: “Håller du med om att allmänhetens förtroende för PR-branschen och dess yrkesutövare är lågt?” och 15 stycken hade svarat Ja och 15 stycken “Både ja och nej”. Onekligen har PR-branschen en del att göra när det gäller sin egen image när personer inom ett förbund där informatörer mfl samlas har åsikter i stil med denna:

PR-branschen uppfattas av vanligt folk ute i landet som ett Stockholmsfenomen. Ytan verkar viktigare än innehållet och det funkar inte överallt. Utrymme i media prioriteras.PR-byråer förknippas med politiker (som vill framstå i bättre dager) och tjusiga evenemang dit inget vanligt folk har tillträde.Pengarna styr.

Just manipulationen menar kommentatorerna är starkt inom bilden av PR. “Folk” anser att PR handlar om manipulation:

Jag misstänker att folk har börjat bli medvetna om att alla har en dold agenda. Något som vill säljas och att man börjar bli trött på det.

Och någon menar just att det är branschen själva som varit dåliga på att kommunicera vad PR faktiskt handlar om:

PR-branschen dras fortfarande enligt min mening med gamla rykten och spöken från hur PR tidigare användes. Här, om någonstans handlar det om att kommunicera strategiskt för att vända synen.

(DIK Forum)

Onekligen är därmed Westanders initiativ till att göra PR mer transparent intressant, tillkommet utifrån den SIFO-undersökning [pdf] (via Westander pressrum Pressmeddelande 21 februari 2006) som visar att åtta av tio vill att media ska vara transparenta från vem som de fått nyheten. Westander skriver i sitt “manifest”:

“Som lobbyister ska vi inte medverka till att bilda opinion och påverka beslut i hemlighet, utan tvärtom verka aktivt för att berörda parter – såväl politiska beslutsfattare som media och allmänheten – får veta vem eller vilka som står bakom varje lobbyingkampanj vi driver.”

(Westander Publicitet och Påverkanvälj Om Westander/Öppenhetskrav)

I en tid där reklam och PR mer och mer smälter ihop på olika sätt och medievärlden fragmenteras, vilket ger en mycket sämre överskådlighet och därmed svårare att följa något tillbaka till källan, är mediekonsumentens upplevelse av att bli lurad viktig.

Dels handlar det om journalistikens sämre möjlighet att faktiskt bakgrundskontrollera alla stories: det är ett antal artiklar som visat sig vara felaktiga på grund av tidsbristen och jakten på att vara först.

Dels genom att bloggandet ((Det finns också exempel på hur PR- och reklambyråer valt att skruva artiklar på Wikipedia till sin fördel.)) har gett PR-branschen en, visserligen relativt svårkontrollerad, skarp möjlighet att skapa nyheter utifrån den agenda som valts. Genom att medierna börjat att inse att bloggarna kan komma fram med nyheter före dem själva så har man också börjat att använda dem som källor, dock nästan uteslutande utan att nämna varifrån de fått nyheten.

Det ger i princip fritt spelrum för mindre nogräknade marknadsförare och opinionspåverkare att plantera saker redan på bloggarna – antingen genom att använda sig av en befintlig blogg och försöka att skapa buzz, antingen genom att påverka bloggaren att skriva om ämnet eller att släppa intressanta saker i kommentarer. Eller genom att skapa bloggar själva, men som bygger på en sorts stealthteknik, där man flyger under radarn genom att använda sig av bloggens relativa anonymitet.

Allt detta kan vid första anblick tyckas vara förfärligt. Men det är en utveckling som snarare är logisk utifrån de möjligheter som teknikutvecklingen gett. Så oavsett diverse försök från statsmakten att kontrollera både reklam och PR så handlar det antagligen mest om att se till att medvetandegöra branschen själva om att det hela i slutänden slår tillbaka på en själv – att vara transparent handlar om respekt. Respekt innebär att man överlever som varumärke oavsett om det handlar om reklam- eller PR-byrå.

Världens mest sedda virala video är inte reklam

Viral Factory, specialiserade på marknadsföring via ett viralt distributionssätt, har mätt vilka filmer som setts mest. Det intressanta är att titta vilka som faktiskt är viral marknadsföring (även om man aldrig egentligen kan vara säker).

(MSNBC.com via Beta Alfa)

Om man bortser från det faktum att man kan fundera hur Viral Factory statistiskt säkerställt det hela så är det onekligen ett bevis på att vi antingen tror för mycket på den virala tanken eller att viral marknadsföring bäst används till att sikta in sig på en viss grupp konsumenter, och därmed blir de oftast inte så vitt spridda. Samtidigt innebär det en sorts inneboende motsägelse – om viral marknadsföring per se ska vara framgångsrik så ska den spridas okontrollerat, och göra det under lång tid.
Samtidigt så skulle en jämförelse mellan virala kampanjer, exempelvis Subservient Chicken från BK och andra virala kampanjer som faktiskt använder sig av nätet på ett mer interaktivt sätt. Läs mer om olika virala kampanjer i kategorin: Viral/Guerilla och gör en historisk odyssé genom att läsa igenom Adlands alla artiklar om viral marknadsföring: Virulating the web.

Den nya undersökningen från USA som visar att personer under 25 år är skeptiska mot användarskapat/viral reklam kan sägas till viss del också bevisar min tes om att det hela är en trend som inte har motsvarande effekt mot vad som skrivs om den. Läs mer på Resumé. Och det hela borde vara en varningsklocka för företag som tror att satsningar på buzz marketing är det som de ska lägga största pengarna i. AMAs marknadschef Nancy Costopulos:

Unga vuxnas skepticism kan ha sina rötter i att de vill distansera sig från företagssponsrade budskap.

CRM für alle

Enligt den senaste Kundbarometern ((250 av de största svenska företagen har tillfrågats.)) tänker svenska storföretag satsa på CRM. Mats Gustavsson på CRM-Företagen menar att anledningen till att mer än hälften av tillfrågade företag flaggar för satsningar på sina kundrelationer är:

Hyperkonkurrens, faktumet att produktskillnader försvinner, ökat mediabrus och att kunden vet sitt värde och kräver mer och mer från leverantören leder till att företag tvingas förbättra kundarbetet. Det blir allt svårare att nå igenom bruset på marknaden. För att lyckas behöver företagen öka träffsäkerheten genom att fokusera rätt budskap mot rätt kundgrupper.

(DalaDirekt.com)

Sent ska syndaren vakna. Problemet är att det är en analys som bygger på att företagen satsar på CRM utifrån en reaktiv strategi. Och att CRM-företagen verkar totalt glömma bort den lilla saken med varumärken…

En ljudbok

Precis som att glöggen varje år är varm så utser HUI (i år tillsammans med Deloitte) varje år “årets julklapp” ((Faktorerna för detta är:

  • Produkten skall representera den tid vi lever i.
  • Produkten skall vara en nyhet eller så ska det finnas ett nyväckt intresse för den
    under året.
  • Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal
    enheter.

)) 2006 är årets julklapp en ljudbok. Anledningen är att boken som fenomen fått stor uppmärksamhet under senare år, ljudböckerna har trefaldigt ökat sin omsättning, man räknar med att cirka två miljoner svenskar under 2006 har lyssnat på åtminstone en ljudbok. Samtidigt har den mobila utvecklingen skapat ett behov av innehåll – för att kunna sälja mp3-spelare till personer vars musikintresse är måttligt så krävs något annat.

Intressant för HUI är också tillgängligheten för konsumenten – att det är en vara som inte bara säljs via bokhandlare utan också har en självklar plats inom dvh och inom servicehandeln.

HUI prognosticerar också julhandeln för året som ännu ett rekord. 52 miljarder räknas summan bli inom detaljhandeln, en nätt summa på 5700 kr per svensk. Det är tionde året i rad som julhandeln sätter rekord och det är första gången HUI räknar med att konsumenterna spränger 50 miljarder-vallen. Uppgången är på 7,6 % och hela 60 % av intäkterna beräknas hamna i specialistledet medan resten ligger inom dvh-segmentet.

Läs pressmeddelandet här. Hela rapporten för årets julhandel finns här.

En dåligt underbyggd undersökning

I en lång rad har svensk media svalt företaget Qbricks undersökning och förklarat att 77 % av svenska ungdomar hellre väljer dator än TV. Exempelvis IDG.se och Dagens Media.

Problemet är att det är en dåligt underbyggd statistik. Den bygger på svar från 150 ungdomar på tre Stockholmsgymnasier. Enbart.

Det man möjligen kan använda svaren till är tendenser. Men att slå fast att ungdomar tittar så mycket på “webb-TV” genom det här är inte möjligt med någon sorts vetenskaplig ärlighet.

Tjugo procent förstört

Analysföretaget Invent Observer har gjort en kontroll av utomhusreklamen, vilket visat att tjugo procent av reklamen är skadad. Visserligen är det hela ett försök att sälja in sin metod för att kontrollera och verifiera kvaliteten för reklamen, men det hela innebär att företaget som handlat upp reklam av CC eller JCD helt enkelt inte får ut allt som de betalat för. Det innebär också sk “bias” för de olika mätmetoder som används av såväl mediebyråer som av utomhusföretagen själva.

Clear Channel lyssnar, men verkar inte så intresserade. JCDecaux har inte ens ett intresse av att lyssna. De tror att deras produkt är perfekt vilket vi har bevis på att den inte är. (Dagens Media)

Och det lär inte bli bättre av att det nu går rykten om att JC Decaux kanske kan komma att köpa upp Clear Channel. I Sverige skulle det innebära ett fullständigt monopol på utomhusannonsering. (Resumé)

Märkliga frågor från undersökare

En märklig sak som jag mött under den senaste tiden är när undersökningsföretag ställer frågor om ekonomi och frågar om “den som har huvuddelen av hushållets inkomst”. Det blir för många en väldigt liten skillnad i många hushåll. Och en svår fråga att svara på. Liksom att det inte på något sätt därmed skapar en verklig bild av … verkligheten.

Som att jämföra äpplen och päron

Eftersom både E24 och Martin J skriver om hur stora modebloggarna är kan Johans inlägg om diverse bloggtopplistors glädjesiffror vara viktigt att föra fram. Att jämföra Bloggtoppens siffror med siffror från KIA-index är fullkomligt vansinnigt.

Varför? Jo, för såna här artiklar visar dels på hur illa ställt det kan vara mer researchen inom media, vilket för min del skapar ifrågasättande av deras övriga artiklar om ekonomi. Dels är det ren desinformation gentemot annonsörer och reklamköpare som kan få för sig att de betalar för fem gånger så stor räckvidd mot vad den verkligen är.

Det hela håller på att utveckla sig till en rewind av haussen runt webben som skedde under 98-00, och som sedan skapade en ganska svårartad backlash för marknadsföring på Internet – något som egentligen först nu gjort nätet till ett reellt medium, med någorlunda vettiga siffror både vad gäller räckvidd och impact.

Det är lätt att glömma, både för oss inom bloggosfären men uppenbarligen också för journalister, att bloggen är ett format för att nå early adopters. Bloggen kan inte användas som massmarknadsföringsinstrument, oavsett hur upphottade vissa listor väljer att sina siffror att vara, utan är ett media för att skapa buzz. Liksom att det är ett format för att bygga relationer med befintliga kunder. Men att oreflekterat mena att bloggen är själva grejen gör bara bloggandet en björntjänst.

En intressant aspekt är också det som Jarno Vanhatapio, VD för Nelly, påpekar:

Omvandlingstrafiken, den del som verkligen handlar, är avsevärt högre än vid annonsering på till exempel Aftonbladet.se.

Självklart. Konstigt vore annars. Men – problemet är att det bara säger att bloggläsare har en högre grad av ‘conversion’ – däremot så säger det inget om själva antalet köp. Om fler köp nominellt kommer via bloggar än genom annonsering via Aftonbladet så är det snarare en diskussion om annonseringen via banners på Sveriges största sajt som borde föras. Om inte så är vi åter tillbaka i en diskussion om målgruppen. Att bloggar handlar om något annat än säljinriktad marknadsföring.

Martin Sjöström på Whyred förstår det hela, även om också han gärna framhåller att säljet skapas via bloggarna (utan att faktiskt ge några incitament mer än sitt ord):

Visst påverkar de försäljningen – det är definitivt mer än en känsla jag har. De får saker att snurra.

(E24)

Min bloggarkollega Fredrik Wass påpekar i en kommentar på sin blogg att:

Men vad som ändå är intressant i det här sammanhanget är att modeföretag märker direkt inkommande trafik som leder till köp från flertalet bloggar. Det handlar ju lika mycket om kvalitets- som kvantitetsbesökare. Dvs med rätt besökare kan det som skrivs få stor påverkan även om antalet är lågt. Jag tror många skulle tjäna på att inte stirra sig blinda på besökssiffror utan istället titta på profilen hos de som läser.

En ganska bra bild av den begreppsförvirring som finns just runt både bloggar, besöksstatistik och vad ett format bör användas till.

Bloggar är perfekta för varumärken. Att skapa buzz runt ett visst varumärke, eftersom det innebär en högre grad av relation. Läsaren av en blogg, ex.vis modeblogg, har en relation till bloggaren. Det är något som vissa företag som tidigt prövade på bloggande som marknadsföringskanal missade – det är personen bakom som skapar tillit och kredd för varumärket som han/hon skriver om.

Problemet – som Martin J också tar upp – är att det blir svårare och svårare för läsaren att avgöra om en bloggare verkligen gillar det han/hon skriver om, eller om han/hon är köpt av företaget självt eller ett företag som specialiserat sig på buzz. Förtroendekapitalet hos en bloggare är högt men kan också snabbt försvinna om det visar sig att hon eller han inte är ärlig när det gäller de produkter och märken han eller hon skriver om (tidigare postning om detta: Buzzmarketing går fel).

Detta problem innebär i sin tur att företag som satsar sitt varumärkesarbete i att bli känt via bloggar också riskerar mycket mer eftersom en bloggare som förlorar “ansiktet” också drar med sig de varumärken han eller hon skrivit upp. Och det spelar ingen roll om varumärket inte har “köpt” bloggarens åsikter – om en bloggare visar sig vara alltför köpt får alla varumärken samma negativa släng av sleven. Så tyvärr är Jarno Vanhatapios synpunkt när det gäller bloggen Engla’s Showroom inte speciellt säker: viktigt att hennes blogg fortsätter att handla även om konkurrenterna, annars försvinner trovärdigheten. Trovärdigheten ligger i Englas person och att hon skriver utifrån sitt eget intresse – inte i hur många varumärken hon skriver om.

Fördelen med bloggen är samtidigt det som är risken: att det blir ett sorts “lovemark”. Bloggarna skapar sina personliga varumärken som många gånger är mycket värda för läsarna – en bloggare kan ha en mängd tillskyndare som, ifall “älsklingsbloggen” hotas eller dissas, helt enkelt ger sig på den som talar illa om personen via kommentarer och egna bloginlägg. Det har skett regelrätta [[flame wars]] där läsare hos Engla, Lassbo och andra modebloggare fyllt kommentarsfält med försvar.

Det visar sig nu att statistiken på YouTube knappast är helt tillförlitlig. Om man räknar vad vissa användare har för statistik skulle det innebära att de ser videoklipp på Tuben under dygnet runt i sex månader. Det hela handlar om att komma upp på listor. På samma sätt är det enkelt att höja ett videoklipp genom att helt enkelt automatiskt ladda om det – något som Mashable bevisade genom att göra det. (Internetworld)

Jag vill inte påstå att någon av bloggarna skulle göra såna saker för att öka sina siffror på exempelvis bloggtoppen etc. men det kan vara viktigt att tänka på att det faktiskt går att fejka siffror själv.