Ljud. Att använda ljud som en del av varumärket är en fråga som kommer att bli viktig men som fortfarande hanteras relativt styvmoderligt av branschen. Martin Lidström har undersökt hemsidorna hos företagen på Fortune 500-listan och endast 10% använder ljud, och färre använder det genomtänkt: som en del av varumärket. (ClickZ Experts on Brand Marketing Strategies)

I en diskussion på Bold berättar signaturen Fleno, som är ljudproducent:

“Det är inte speciellt många företag i Sverige som har utvecklat ljudlogotyper. Två exempel på företag som har ljudlogotyper är Telia och SF. Och med ljudlogotyp så menar jag inte de klämkäcka “Du får mycket mer hos Vivo, yeah”-varianterna, utan ljudillustrationer som hör ihop med logotypen. SF är väl det mest solklara exemplet på en lyckad ljudlogotyp som egentligen inte behöver den grafiska profilen för att man ska kunna identifiera vem avsändaren är.”

Hörseln är det sinne som minst blivit exploaterat när det gäller marknadsföring och branding. I reklamen översköljs vi visserligen av ljud, musikjinglar och mer eller mindre goda exempel på dialog eller monolog. Men det är få som verkligen bygger upp en ljudsignal som gör att konsumenten känner igen varumärket även om hon/han inte sett reklamen förut. Beteendemässigt är hörseln viktig för människor, vi minns genom ljud och minnen av ljud skapar olika känslor.
   Ett sidospår handlar också om speakerljudet. Sverige har uppenbarligen allt för få bra röster som jobbar inom speakersvängen. Det blir lite fånigt när samma röst berättar om en bra film och i nästa fall om ett kök. Det är samma misstag som man på femtiotalet gjorde med celeb-branding, då samma skådespelerska gjorde reklam för nio olika produkter i en och samma tidning.
   Problemet ligger i tradition mer än att det är möjligt att genomföra. Vi är vana att tänka marknadsföring i form av kampanjer, först nu som marknadsföring online blivit en självklar del i mediamixen. Och det är just online som möjligheterna med ljudlogotyper finns.
   Samtidigt blir varumärket ännu en del av det allmänna bruset. Tystnaden är oerhört sällsynt, framförallt i urbana miljöer. Det finns en stor grad av ‘ljudnedskräpning’ i samhället och att lägga till ljudlogotyper innebär än mer ljud som ska hanteras av konsumenten, tillsammans med alla andra intryck som reklamen ger.