Den kom i somras – den stora listan över bästa globala varumärken. Läs och begrunda hos BusinessWeek. Det intressanta är också att betänka hur olika listor ofta är så lika men ändå har olika beräkningsgrunder.
Susanna Alexius har skrivit en avhandling om regler där hon bland annat tittat på managementkonsulterna. Det intressanta är där hon pekar på konsulter i management sällan är reglerade och att det många gånger saknas metoder för mätbarhet. Något som många menar är ett av de stora problemen med reklam.
Under sensommaren har det diskuterats en hel del om place branding, där en uppsats menar att place branding inte fungerar och att det är mest slöseri med pengar. Läs bland annat Kommunernas reklam lockar inte folk att flytta (läs min vän e:s tankar om det i trodde väl det. Samma tema bygger artikeln i Aftonbladet på: ”Bocken i Gävle – ett starkt varumärke”.
Konsumentföreningen i Stockholm har än en gång gett sig till känna och väljer nu att dundra mot antirynkkräm-reklam. Bland annat är det den retuschering som sker i annonser för anti-ageprodukter som fått föreningen att sätta ihop en anmälan som Konsumentverket nu kommer att granska. Förutom retuschen handlar det om de vetenskapliga påståenden som finns i marknadsföringen och dess värde som faktisk vetenskap. Det är L’Oreal, Roc, Biotherm, Lancôme och Yves Rocher som fått känna på Konsumentföreningens skarpa öga. Jag kan inte låta bli att känna som Drottningen:
Va? Det hade jag väl aldrig kunnat tänka mig. Vad kommer sen, ska de berätta att grisar inte kan flyga?
Presidentvalet är igång. Förra gången var det bloggar som det snackades om; den här gången pratas det mer om sociala medier som Facebook, Myspace och liknande men också om de virala experiment som framförallt Obama-kampanjen använder sig av. Problemet är helt enkelt att ingen riktigt vet om det är fans som skapar filmerna på YouTube (några postade jag för ett tag sen på min andra blog) eller om det är kampanjens reklambyråer. TIME har tittat på den nya tidens presidentvalskampanj.
Kriget om tandkrämstubssortimentet hårdnar. Den ena, Crest, väljer att använda ett gammalt trick: tandläkaren och forskaren medan Colgate använder sig av celebvertising. Onekligen är NYT:s val av rubrik slående: Information vs Emotion.
Det där med retouching tycker jag är ganska skojjigt. Om de nu kommer fram till att de putsas alldeles för mycket i photoshop och tvingar alla märken att göra anpassade kampanjer för Sverige kan det bli riktigt lustigt att se. För det första importerar vi allsköns tidningar, så reklamen däri – får den vara retouchad? Hur skulle detta påverka vanliga svenska tidningars retouch-vanor? Hur mycket retouch får man göra och kommer de att bygga nån slags EU-jorgubbelinjal för detta (minns du den?) Skönhetsreklamen kommer alltid att göra kvinnorn adundersköna i slutändan vilketsom, men om det framtiden kommer att träna upp talangfulla fotografer som kan det där med ljus, skuggor och trolleri “in camera” tycker jag nog att det är en positiv utveckling, på senare tid har fotografens jobb tappat lite status (man skickar ju ut journalister med kamera och photoshoppar bort dumheter), att kunskap uppskattas är ju fint. Men att inte retoucha alls, huvva.. Kan du tänka dig en stortavla med en närbild på vilken jättefina tös som helst utan en tillstymmelse till upppvitade ögonvitor och tänder, utjämnad hudfärg och allmän färgkorrektion?
Fast nu slog det mig att kan Dove kan väl alla andra.
Lite synd att så få kommenterar numera (överallt, inte bara här – I blame RSS hahahaha) för jag vill gärna höra vad andra tycker och tänker om ämnet.